EKONOMI • Riksbanken ställer sig bakom förslag från Kontantutredningen och vill nu införa krav på vissa aktörer att ta emot kontanter. Vändningar sker på grund av att allt fler har blivit av med sina bankkonton, samt att kontanter utgör ett alternativ vid kris eller krig.

Nordfront har tidigare rapporterat om hur riksbankschef Erik Thedéen uttalat stöd för åtgärder som stärker kontanterna och nu har Riksbanken ställt sig bakom detta.

I en färsk betalningsrapport från Riksbanken har man bland annat undersökt hur möjligheten till att betala med kontanter och acceptansen för denna typ av betalmedel ser ut i Sverige. Generellt kan det sägas att trenden med avtagande användning av kontanter fortsätter och att användningen av digitala alternativ i mobiltelefoner fortsätter att öka.

Frågor ställdes till småföretag med 0-49 anställda och med en omsättning på minst 500 000 kronor. Bland dessa uppger nästan en tredjedel att de inte tar emot kontanter. Man konstaterar också att det är stor skillnad mellan acceptansen beroende på vilken bransch det rör sig om. När det gäller varor som köps ofta, som livsmedel, är acceptansen högre och här anger hela 85 procent att man godtar kontanter. Lägre acceptans är det för varor som mer sällan köps in, som byggmaterial där acceptansen endast kommer upp till 45 procent.

En drivande faktor som får företag att acceptera kontanter uppges vara att kunder faktiskt efterfrågar det. I rapporten kan man utläsa följande:

Den viktigaste faktorn för att företagen ska acceptera kontanter är att kunderna efterfrågar det. Ytterligare skäl som många företag anger som viktiga är att de vill inkludera vissa kunder samt vara förberedda för kris och krig.

Anledningar till att neka kontanter uppges främst vara säkerhetsrisker, där hela 40 procent av företagen uppger det som huvudsaklig anledning (utstickande bland frisörer). Utöver det kommer tidsåtgången för hanteringen av kontanter och sedan svårigheter att ”sätta in dem i kassaboken”.

Småföretagen har också svårt att uppskatta kostnaden av att hantera betalningar, där en tredjedel svarar att man inte vet hur stor del av omsättningen som går till detta.

Problem utan bankkonto

Rapporten gör hänvisningar till Kontantutredning från slutet av 2024, som genomfördes på uppdrag av regeringen. I den läggs det fram förslag på hur man ska kunna utöka möjligheterna till användning av kontanter, även om målet är ”digital inkludering”. Följande går att utläsa:

Ett mål om att kunna inkludera fler, och till slut alla konsumenter i det digitala samhället är viktigt eftersom samhället blir alltmer digitalt. Insatser för ökad digital förmåga och kompetens behöver fortsätta att erbjudas till de som behöver stöd. Det är dock viktigt att digitala tjänster inte ersätter analoga innan det finns en beredskap i samhället att göra det skiftet helt.

Man problematiserar också att hela 159 000 personer i landet fått sina bankkonton avstängda.

Finansiell inkludering blir svårt när rätten till betalkonto riskerar att fallera och konsumenter hamnar i digitalt utanförskap av den ena eller andra anledningen. Oavsett anledning innebär avsaknaden av betalkonto direkta konsekvenser för den enskildes möjlighet att självständigt genomföra betalningar eller hantera sin ekonomi. Det saknas i många avseenden alternativ för den delen av befolkningen som inte har tillgång till betalkonto att få sin lön, pension eller annan ersättning utbetald och att betala räkningar är också omöjligt att göra då inga tjänster existerar i Sverige för kontant räkningsbetalning för kontant inlösen av utbetalningsavier över 2 000 kronor sedan 2022.

Något förslag på hur just detta ska lösas presenteras inte. Dock uppmanar man regeringen att tillsätta en utredning på hur man ska kunna genomföra betalningar av räkningar samt lösa in avier med sedlar och mynt.

Vill tvinga vissa företag att ta emot kontanter

Bland förslagen i Kontantutredningen hittar man bland annat ett om att det ska införas en kontantplikt för vissa aktörer. Detta gäller vad man kallar ”livsnödvändiga varor” och inkluderar till exempel livsmedel och medicin, samt offentliga utgifter. Ett acceptanstak på 10 procent av prisbasbeloppet – som idag ligger på 58 800 kronor – ska dock införas, samtidigt som max 25 antal mynt ska behöva accepteras. Kraven ska enligt förslaget gälla på fysiskt och bemannade platser som normalt tar emot betalning, samt mellan klockan 06:00 – 22:00.

Riksbanken ställer sig i sin rapport bakom Kontantutredningen och skriver bland annat att förslag som kontantplikt för vissa betalningsmottagare ”ligger väl i linje med Riksbankens skrivelse om att öka de stora bankernas ansvar för dagskasseinsättning och växelkassor”.