INRIKES • Riksdagen inskränker föreningsfriheten genom att kriminalisera deltagande i terrororganisationer. Även den som inte har begått någon terrorhandling ska på så sätt kunna lagföras om denne på något sätt har hjälpt en organisation som anses vara ”terroristisk”.

Under onsdagen röstades en skärpning av terrorlagstiftningen igenom i riksdagen. Från och med 1 juni 2023 blir det förbjudet att delta i en ”terrororganisation”. Intentionen är att komma åt de som inte har begått själva terrorhandlingen i sig, men som man menar möjliggjort den på olika sätt.

I debatten exemplifierades med barnpassning, matlagning, hyra ut lokal eller hjälpa till med att bygga upp läger, vilket alltså skulle kunna räknas som att ”främja, stärka eller understödja” en terrororganisation. Straffbart blir också att ”finansiera deltagande i en terroristorganisation, att offentligt uppmana och rekrytera till brottet samt att resa utomlands i avsikt att begå brottet.”

Straffet kommer att vara upp till fängelse i fyra år, om grovt brott högst åtta och och lägst två år. Om man har lett en organisation som bedöms vara en terrororganisation kan straffet bli upp till arton år eller livstid.

I debatten inför omröstningen kunde noteras att definitionen av terrorism aldrig diskuterades, liksom att Mikael Dammsgaard (M) samt Anna Wallentheim (S) båda var angelägna att inte ”fel” organisationer skulle beröras av lagstiftningen. Med ”fel” organisationer menades exempelvis ”befrielserörelser” och rörelser som slåss för så kallad demokrati. Begreppsdefinitionen verkar således underförstått vara relaterad till ”rätt” och ”fel” ideologiska utgångspunkter.

Gudrun Nordborg (V) utmärkte sig som starkt kritisk till förslaget av flera skäl, och hennes parti röstade också för avslag. Nordborg berörde bland annat slarvet med begreppsdefinitionen, förskjutningen från att bestraffa handlingar till att bestraffa åsikter och att lagen potentiellt kan brukas på mycket vida sätt. Hon satte lagändringen i en kontext av ett sluttande plan mot ett övervakningssamhälle med för stora inskränkningar av den personliga integriteten, ständigt pådriven av effektiviseringsjakt i att lagföra fler kriminella.

Även hon var rädd att lagstiftningen skulle påverka ”fel” rörelser och verksamheter. Därför var hennes och Vänsterpartiets slutsats att det var principiellt fel att bestraffa deltagande i en organisation, fokus borde istället vara att straffa planering och utförande av terrordåd.

Utöver Vänsterpartiet så röstade också Miljöpartiet emot förslaget, de andra partierna röstade för.