NATOINTRÄDET • Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna önskar häva det svenska förbudet mot landminor och klustervapen, vilket strider mot den hållning i frågan som partierna hade innan Natointrädet.

SD:s och KD:s aktuella förslag rörande ett svenskt avskaffande av förbudet mot produktion, bruk och export av landminor och klusterbomber är kontroversiellt.

Detta då båda vapentyperna hålls för att ha orsakat enormt civilt mänskligt lidande genom åren – ett faktum som i sammanhanget kunde besvära ett land med anspråk på att vara en humanitär stormakt och som innan sitt inträde i krigsalliansen Nato likt 163 andra länder undertecknade Ottawafördraget, som förbjuder bruket av landminor. De två partierna finner det dock nu lägligt att ompröva den svenska hållningen i frågan.

— Allt handlar om avskräckning. Vet Ryssland om att vi har det här vapnet, då ökar chanserna att vi aldrig behöver använda det. Det här är en del av vår hemförsäkring, förklarar KD:s försvarspolitiske talesperson Mikael Oscarsson i Sveriges Radios nyhetssändning Ekot.

Klustervapen utmärker sig genom att öppna sig under färd i luften och därvid avge stora mängder ”substridsdelar”, bäst beskrivna som ”minibomber” vilkas okontrollerade spridning får humanitära konsekvenser i form av civila dödsfall. Sedan 2008 är vapen av denna typ belagda med ett internationellt produktions-, bruks-, och exportförbud som undertecknats av 164 länder och av 110 dessutom inlemmats i den nationella lagstiftningen.

Det har vad klusterbomber beträffar påpekats att

• 97 procent av deras offer är civila, samt att en klar majoritet av dessa är barn.
• uppemot 40 procent av dem inte detonerar vid markträff, utan då omvandlas till landminor, som riskerar att överraska civila lång efter att den aktuella konflikten upphört.

Den 7 juli 2023 tillkännagav USA:s biträdande försvarsminister Colin Kahl sitt lands avsikt att förse Ukraina med klustervapen för bruk i en konflikt, där ingen av parterna Ryssland, Ukraina och USA undertecknat Ottawafördraget.