ALMEDALEN • SD har låtit en idéhistoriker granska partiets historia. Resultatet är en vitbok som presenterats under torsdagen i Almedalen.

Den SD-kopplade idéhistorikern Tony Gustafsson har tidigare fått i uppdrag av SD:s partistyrelse att skapa en så kallade vitbok om partiets historia. Syftet med boken är att SD ska vara öppet om de ”nazistiska” och ”rasistiska” rötter som partiet ofta anklagas för att ha.

Under torsdagen presenterade Gustafsson boken i Almedalen och enligt Aftonbladet finns det gott om material som visar att SD var ett helt annat parti när det grundades 1988. Enligt Gustafsson handlade grundade av partiet till stor del om att göra partipolitik av rörelsen Bevara Sverige Svenskt (BSS). Minst 18 personer av SD:s grundare hade en bakgrund i rörelsen, som av medströmsmedia stämplats som ”rasistisk”.

Gustafsson konstaterar också att SD hade en jargong internt som stod i kontrast med den politik som man förde utåt.

— Det ideologiska arvet består av tre delar. Ett av dem är rasföreställningar och rasism. Ras var ett levande begrepp inom SD, det förekommer inte i programmaterial men i publikationer och interna diskussioner. Man uppehöll sig framför allt om rasskillnad och rasblandning, säger Tony Gustafsson.

— Blotta närvaron av dessa exempel blottar att det fanns ett större samtal.

Det fanns dessutom direkta kopplingar till nationalsocialism, enligt Tony Gustafsson ”på nio olika nivåer” och ända upp till partistyrelsen. Man samarbetade också med nationalsocialistiska grupper.

— Samarbetet tycks ha gått ut på att man tagit de här grupperna till hjälp för utdelning av valmaterial. Det finns starka indikationer på att Vitt ariskt motstånd agerat som någon sorts skyddsvakter vid olika sammankomster, säger Tony Gustafsson.

— Av de som kandiderade 1994 så var en rad personer dubbelanslutna och tillhörde organisationer som Nordiska rikspartiet och Vitt ariskt motstånd.

I vitboken framgår det vidare att de helt öppna kopplingarna till nationalsocialism fanns kvar ända tills 1995, vilket var samma år som nuvarande partiledare Jimmie Åkesson gick med i partiet.

Åkesson valde under sitt partiledartal på tisdagen att ”be om ursäkt” till alla judar.

— Jag beklagar djupast, och jag ber om ursäkt, personligen och på Sverigedemokraternas vägnar, att det har funnits en tid då mitt parti huserade människor med antisemitiska föreställningar. Jag beklagar djupast och jag ber om ursäkt för att mitt parti på den tiden kunde uppfattas som hotfullt och skrämmande för judar i Sverige, beklagade sig SD-ledaren.

Enligt Tony Gustafsson var antisemitism väldigt utbrett inom SD i partiets ungdom. Så kallat förintelseförnekande och ett antisemitiskt ”kodspråk” präglade länge partiet, konstaterar idéhistorikern. Boken citerar även SD:s tidigare vice ordförande Bo Nilsson när han i en intervju med Nordfront beskrev SD under 90-talets början som ”nationalsocialister i demokratisk skrud”.

Inom partiet var det dessutom populärt med så kallad vit makt-musik, som man marknadsförde och anordnade spelningar med.

— Det är inte vikingarock, utan drömmar om raskrig och raskamp. I texterna återfinns hyllningar till förintelsen och Ku Klux Klan, säger Tony Gustafsson.

Bilden bekräftas av tidigare partitopp

Bilden av ett betydligt radikalare parti vid flera tidigare tillfällen bekräftats av Bo Nilsson, som deltog på mötet där SD grundades och även under en tid var partiets vice ordförande. I en intervju med Nordfront har han bland annat berättat att den politiska inriktningen för SD då var kompromisslös nationalism.

— Man hade definitivt inga tankar på att vattna ur nationalismen. Det fanns inga tankar att ändra grundläggande inriktningen, berättade han.

Det fanns dessutom ingen ”nolltolerans mot rasism”, vilket partiet har implementerat idag.

— Det här att vi kallades för rasister är hedervärt för mig. Jag har ingen förståelse för dagens personer som är rädda för att kallas rasist. Att vara rasist är den högsta formen av fosterlandskärlek och vikten att värna om sin egen ras och nation. Blir du kallad rasist ska du känna dig stolt!, förklarade Nilsson.

En annan tidigare partitopp, Mattias Karlsson, är av en helt annan åsikt. Han deltog i Almedalen när vitboken presenterades och uttryckte skam över sitt eget partis historia.

— Det här är saker som vi skäms över, som har varit dåliga, som vi tycker att allmänheten ska känna till. Det är så pass illa så det finns ingen anledning att försöka göra några ursäkter. Mitt parti grundades av människor med förkastliga åsikter till viss del, säger Karlsson.

— Jag blir förbannad och äcklad över vilka idéer som tilläts förekomma.