GRANSKNING  • I del fem av artikelserien om Sverigedemokraterna går Peter Andersson igenom judisk makt och hur den är kopplad till de problem som belyses i de tidigare artiklarna. Syftet med artikeln är att granska makt och inflytande inom svensk politik, inte att missakta eller hetsa mot någon folkgrupp. Den judiska makt som kritiseras i artikeln innefattar och stöds inte av alla judar, utan åsyftar generella tendenser hos specifika delar av den judiska befolkningen – inte det judiska folket som helhet.

Detta är del fem av artikelserien och handlar om judisk makt.

Det här ämnet har en något annorlunda karaktär mot ämnena i de tidigare artiklarna. Det är i sig ingen politisk fråga inom riksdagens väggar och Sverigedemokraterna har ingenting om det i sitt principprogram. På partiets egen hemsida hittar man heller ingenting om man i dess sökmotor söker på ”Israel” eller ”sionism”. Det kan helt enkelt tyckas vara irrelevant för partiet, en icke-fråga. Att ignorera judisk makt vore dock naivt då dess påverkan på både geopolitiken i västvärlden och enskilda händelser i Sverige minst sagt är av proportioner att man kan tala om en elefant i rummet.

Om man anser att detta är irrelevant rekommenderar jag att man först läser de fyra tidigare artiklarna i den här serien för att få en insikt om vad en främmande makts intressen skulle kunna handla om. De artiklarna handlar om sakpolitik och partiets politiska ställningstaganden inom olika avgörande frågor för det svenska folket. I den här artikeln kommer jag diskutera vilken uppenbar påverkan det judiska inflytandet har på dessa områden. Från början kommer jag ta upp exempel på judisk makt under den pågående mandatperioden (2022-2026), både på en geopolitisk nivå och för svensk del. Efter det följer kortare avsnitt med ett breddat tidsperspektiv om judisk makt med koppling till ämnena i de första tre artiklarna. I diskussionen ifrågasätter jag Sverigedemokraternas hållning till judisk makt mot bakgrund av det skrivna.

Exempel från nuvarande mandatperiod

EU rekommenderade sina medlemsländer att stifta lagar till skydd för judar. Detta skedde efter att man i en rapport från dess Byrå för grundläggande rättigheter uppgav att data kring ”antisemitism” var ”bristfällig”.

Efter att ha sagt att pengarna som under 2020 och 2021 hade avsatts till så kallade hågkomstresor var ”tillfälliga”, backade Sveriges kulturminister Parisa Liljestrand ur och ursäktade sig till judiska lobbygruppen Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA). Regeringen kom sedan att inför 2023 tillskjuta hela sex miljoner kronor för ”hågkomstresorna” och inför 2024 ytterligare miljoner på liknande projekt.

Flertalet missnöjda på Google avslöjade ett miljardprojekt mellan teknikjätten och Israel. Enligt visselblåsaren, en tidigare anställd på Google, Ariel Koren ska projektet ha legat på 1,2 miljarder dollar, beröra Google, Amazon, Israels regering och militär. Koren menade att Google då skulle hjälpa den israeliska militären att begå massiva våldsdåd, att driva övervakning och datainsamling samt expansion av illegala israeliska bosättningar.

När Israels nuvarande regering tillträdde i slutet av 2022 höll den nytillträdde utrikesministern Eli Cohen ett samtal med USA:s dåvarande utrikesminister, juden Anthony Blinken. Cohen återgav sedan detta i form av bland annat att Blinken hade försäkrat honom om ”USA:s bestående engagemang för det amerikansk-israeliska partnerskapet och Israels säkerhet”.

Efter att först ha utsetts till att få leda karnevalen i Mardi Gras kom skådespelaren Mel Gibson att bli av med uppdraget. Det visade sig att den judiska lobbyistorganisationen Anti Defamation Leauge (ADL) hade varit med och ”upplyst” organisatörerna om Gibsons antisemitism i form av att ha gjort filmen The Passion of the Christ och att han 2006 ska ha uttryckt att judarna ligger bakom alla krig i samband med att han åkte fast för rattfylleri.

Australiens dåvarande justitieminister, juden Mark Dreyfus, drev under sommaren 2023 på för att förbjuda ”nazisymboler” och under 2024 genomfördes detta med upp till ett års fängelse på straffskalan. Under 2025 ändrades lagen med innebörden av att visa upp ”nazisymboler” medför minst ett års fängelse.

Den judiska lobbyistorganisationen (ADL) lanserade i september 2023 ett projekt (Media and Entertainment Institute) i syfte att påverka filmindustrin så att judar aldrig ska framställas på ett negativt sätt.

Bara några dagar efter att Hamas inledde sitt krig mot Israel uppmanade Ukrainas judiske president, Volodymyr Zelenskyj, på ett Natomöte i Bryssel världens ledare att besöka Israel i syfte att visa sitt stöd med den judiska staten.

Trots sina handlingar i Gaza efter den 7 oktober 2023 meddelade en talesman för Internationella olympiska kommittén (IOC) att inga israeliska atleter skulle diskrimineras. Denna hållning skiljde sig från den gentemot Ryssland, vars atleter tvingats delta under neutral flagg. Detsamma gällde även Vitryssland som formellt inte ens deltar i kriget i Ukraina.

Med hänsyn till ”bristande vandel” uttryckte sig Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson att hyllning av Hamas bör kunna medföra utvisning från Sverige.

Mot slutet av 2023 yttrade sig Kristdemokraternas partiledare Ebba Bush Thor att så kallade hatbrott bör leda till utvisning, om de är riktade mot judar.

Det blev en lång artikel när den judiska Bonniertidningen Expressen ”avslöjade” att det finns kritik mot judar och Israel i vad man beskriver som Sveriges största kvinnogrupp på Facebook.

Pink Floyd-stjärnan Roger Waters fick problem med att boka hotellrum i de sydamerikanska länderna Argentina och Uruguay. Bakgrunden var att han hamnat i kontroverser gällande sionism och kriget i Ukraina. I ett brev till hotellkedjan Sofitel skrev judisk makt-bossen Roby Schindler att man genom att låta Waters bo på deras hotell, frivilligt eller ofrivilligt, främjar hat.

När Sveriges statsminister Ulf Kristersson talade på en moderat afterwork uttryckte han att ”Israel har rätt till folkm, till försvar”, vilket av kritiker har pekats ut som en freudiansk felsägning och att han menade att ”Israel har rätt till folkmord”.

Att italienare hedrade sina fallna kamrater med orden ”För fallna kamrater” i kombination med en i Sverige olaglig armrörelse, fick judinnan och oppositionsledaren Elly Schlein att se rött. Hon uppmanade regeringen att kraftfullt agera mot ”nyfascistiska grupper” då deras agerande mer liknade 1924 än 2024.

För att erhålla medborgarskap i den tyska delstaten Sachen-Anhalt krävs en skriftlig ed för Israel från och med slutet av 2023.

Claudine Gay som var rektor på universitetet Harvard fick avgå efter att inte ha vidtagit disciplinerande åtgärder mot så kallade antisemitiska studenter, vilka hon menade använde sin yttrandefrihet gällande Hamas attack mot Israel. Hon ersattes av juden Alan Garber.

Trots att politiskt oliktänkande och nationellt sinnade grupper stängs ned på plattformen X tillåts den israeliska armén stoltsera med attacker på Gazas civilbefolkning.

Den svenska myndigheten Forum För levande historia fick till följd av den ökade mängden av ”antisemitiska hatbrott” två nya uppdrag av regeringen, vilka båda gick ut på att kartlägga antisemitism i Sverige.

Trots att USA:s före detta president Joe Bidens administration bara några veckor in i kriget mellan Israel och Hamas visste om att Israel bombade civila, valde man att ovillkorligen fortsätta stödja Israel.

Under mars 2024 föreslog den före detta danska invandrings- och integrationsministern Inger Støjberg att alla som söker asyl i Danmark måste erkänna staten Israel.

När den afroamerikanske medieprofilen Candance Owens började uttrycka sig kritiskt mot Israel och antytt att en ”liten grupp” judar i Hollywood och Washington kontrollerar USA både medialt och politiskt fick hon problem med sin arbetsgivare. På grund av ”antisemitisk retorik” meddelade juden, och medgrundaren till det konservativa och pro-sionistiska projektet The Daily Wire, Ben Shapiro att man brutit sitt samarbete med Owens.

I en tid av så kallad eskalerande antisemitism valde den judiske professorn, i israeliska studier på University of California, Ron Hassner att vägra lämna sitt kontor under en två veckors period. Han kunde efter det konstatera att kraven han ställt på universitetets ledning hade uppfyllts. Dessa krav syftade till åtgärder mot antisemitism.

Det har i Sverige blivit olagligt att ifrågasätta den officiella historieskrivningen om förintelsen.

I mitten av 2024 uttalade den amerikanske kongressledamoten för Republikanerna Thomas Massie i en intervju i The Tucker Carlsson Show att hans kollegor var och en har en ”barnvakt” från den judiska lobbyorganisationen American Israel Public Affairs Committee (AIPAC). I intervjun beskrev Massie också AIPAC:s bjudresor till Israel som semesterartade. När Massie senare under 2025 för folkets del ville ha ökad insyn i Epstein-filerna började judiska miljardärer kampanja för att få bort honom från kongressen. Resultatet kom i maj 2026 och innebar att han blev bortvald efter att judisk makt lagt hela 10 miljoner dollar på att få bort honom.

I mitten av 2024 publicerade Nordfront en artikel som återger Eric Strikers granskning av den massiva judiska överrepresentationen bland juridikprofessorer på de amerikanska elitlärosätena Harvard, Yale och Columbia. Överrepresentationen låg på närmare 1700 procent.

I slutet av 2024 skröt den judiska lobbyorganisationen AIPAC om hur 98 procent av de kandidater man sponsrat till den amerikanska kongressen också hade vunnit sina primärval.

Nordfront publicerade under förra årets sommar en granskning av den judiska överrepresentationen i Bilderberggruppens historiska och dåvarande styrelsekommitté. Överrepresentationen låg på cirka 900 procent.

I början av 2025 undertecknade USA:s president Donald Trump en presidentorder om att dra in visum för studenter som är ”Hamas-sympatisörer” och att deportera ”pro-jihadister”, i syfte att bekämpa vågen av ”antisemitism” på amerikanska läronätverk.

Under våren 2025 meddelade U.S Citizenship and Immigration Services (USCIS) att man kommer att börja ta ”utlänningars antisemitiska aktivitet på sociala medier” i beaktande när de utvärderar huruvida de ska ha rätt att vistas i USA.

Efter att Tysklands förbundskansler Friedrich Merz i februari 2025 utropat sig till segrare i det tyska valet till Förbundsdagen publicerade Nordfront en artikel som belyser hans bakgrund inom världens största kapitalförvaltningsbolag, judiska BlackRock.

Efter att det anti-vita bandet Bob Vylan hade riktat kritik mot Israels krigsmakt drogs deras visum till USA in.

Under ett 250-årsjubileum för judiskt liv i Sverige talade sig Sveriges statsminister Ulf Kristersson sig varm över judiskt inflytande i Sverige. Han lovade också en total samhällsmobilisering till försvar för judarna i Sverige.

SVT informerade under mitten av 2025 om judiska lobbygruppers makt i USA. I inslaget belyser man att dessa grupper har stora resurser och att man ibland mer eller mindre avgör amerikanska presidentval.

I juli 2025 avslöjade MintPress News att israeliska myndigheter lägger omfattande summor pengar på att påverka opinionen gentemot landet genom riktad reklam på YouTube. De fem måltavlorna var Storbritannien, Frankrike, Italien, Tyskland och Grekland.

Utöver att bedriva ”reklamkampanjer” gjorde Israels premiärminister Benjamin Netanyahu det tydligt hur internetkändisar genom pengar spelar en viktig roll i främjandet av Israels anseende, som blivit allt sämre till följd av statens terror i Gaza.

På order från Trump-administrationen, genom judiska Anti-Defamation League (ADL), kom TikTok att anställa Erica Mindel som tidigare varit anställd av Israels försvarsmakt. Hennes ansvar kom att vara att ”utveckla och implementera företagets ståndpunkt om hatpropaganda, engagera sig i opinionsbildning och lobbyverksamhet med rättsväsendet i dessa frågor, samt analysera trender inom hatpropaganda med särskilt fokus på antisemitism”.

Netanyahu uttalade sig under sommaren 2025 om Trump som ”den bästa vännen Israel någonsin haft”, med hänsyn till ”fredsinsatser” i Mellanöstern.

Under början av 2026 kom frågan om förbud mot icke-medicinsk omskärelse på tapeten. Åkesson yttrade sig då om att judar bör vara undantagna från ett sådant förbud, något som kom att splittra partiledningen.

Till följd av att rabbiner utförde religiös omskärelse av pojkar utan medicinsk kompetens, åtalades tre rabbiner i Belgien. USA och Israel vände sig emot rättsskipningen med hänvisning till ”judeförföljelser”.

Efter att youtubern Tyler Oliveira hade besökte en judisk enklav för ortodoxa judar i New York och belyste att många av dessa lever på bidrag för att bland annat kunna studera sin religiösa skrift fick han problem. Under en intervju med Tucker Carlsson berättade Oliveira om konsekvenserna för fältstudien. Han blev av med sponsorer, judiska ADL anklagade honom för antisemitism och han blev utestängd från Patreon. I sammanhanget är det värt att påpeka att han tidigare besökt andra etniska grupper, som somalier, och belyst liknande saker men att det var först efter att han belyste de ortodoxa judarna som han fick problem.

När Trump i maj 2026 utfrågades om amerikaners ekonomiska situation svarade han tydligt med att han inte alls bryr sig, utan att det viktigaste var att Iran (Israels värsta fiende) inte får tag i kärnvapen.

Ett bredare tidsperspektiv

Kulturmarxismen

Jag har i artikel tre kort beskrivit den kulturella marxismen utifrån dess budskap om nationalism och feminism. Här går jag dock djupare in på ideologins bakgrund. För att förstå judisk makt och dess inflytande måste man också kunna viss historia och därav, som jag skrev innan, breddas tidsperspektivet här. Den kulturella marxismen i fråga är nämligen ett resultat av Frankfurtskolan, där unga, nästan uteslutande judiska, marxister i början 1920-talet började teoretisera om varför den kommunistiska världsrevolutionen hade misslyckats. Kort sammanfattat kan det sägas att deras slutsats var att de industrialiserade ländernas samhällsanda och kultur omöjliggjorde en organiserad uppslutning inom arbetarklassen och därmed också revolution. Marxisterna skulle satsa på att bryta ned dessa för att skapa revolutionära förutsättningar, genom något som senare kom att kallas ”den långa marschen genom institutionerna”. Så kallad kritisk teori av olika slag (som kritisk rasteori och kritisk ”queerteori”) och modern politisk korrekthet är något förenklat vad som kan kallas kulturmarxism. Ideologin är idag i mångt och mycket ett självspelande piano i den meningen att det inte behövs någon som är medveten om den för att upprätthålla den, utan enbart dess nyttiga idioter som tror att den utgör det naturliga och normala.

Någon kommunistisk världsrevolution i klassisk mening, så som revolutionen som skedde i Ryssland, har dock inte skett. En förklaring till detta kan vara att kommunismen med sina revolutioner främst är att betrakta som ett maktverktyg och här är det också viktigt att känna till den enorma judiska överrepresentationen i den sovjetiska regimen. Om man ska ska tro Rysslands president Vladimir Putin utgjorde judar hela 80 till 85 procent av den första sovjetiska regeringen.

Mediaägande

Det som vi dock har sett (och ser idag) i linje med den kulturella marxismen är just dess splittrande effekter på samhället. Det handlar om härskande genom söndring. Som jag poängterar i artikel tre spelar media en avgörande roll för folkets verklighetsuppfattning och spridandet av kulturmarxismen är något som har varit möjligt genom att judisk makt har kontrollerat avgörande delar av media.

• År 1896 köpte juden Adolph Ochs tidningen The New York Times för att senare bild The New York Times Company vars ordförande idag är juden Arthur Gregg Sulzberger vars släkt har haft kontroll över tidningen sedan Ochs gick bort 1935.
• År 1926 grundades mediebolaget National Broadcasting Company (NBC), med juden David Sarnoff i spetsen, av radiobolaget Radio Corporation of America (RCA) som Sarnoff år 1930 kom att bli VD för framtill 1970. Idag ägs NBC av Comcast efter att man köpt upp samtliga aktier från General Electric mellan 2011 och 2013. Comcasts grundare är juden Ralph Joel Roberts och idag är hans son Brian Roberts företagets VD.
• I slutet av 1920-talet köpte juden William Samuel Paley upp företaget som kom att bli telebolaget Columbia Broadcasting System (CBS). Företaget ägs idag Paramount Skydance Corporation vars VD och grundare är juden David Ellison.
• År 1933 köpte juden Eugene Meyer The Washington Post. Han var för övrigt ordförande för storbanken Federal Reserve mellan 1930 och 1933. Tidningen köptes 2013 upp av Amazongrundaren Jeff Bezos.
• Efter att nationalsocialisterna fick makten i Tyskland 1933 flydde Frankfurtskolans företrädare till just USA och stärkte det judiska inflytandet inom det amerikanska utbildningsväsendet och kulturen i stort.

Bonnier

För Sveriges del bör den judiska Bonnierfamiljen pekas ut i sammanhanget. På sin egen hemsida är man tydlig med sitt ägande och det handlar inte bara om nyhetsmedier. Gällande just tidningar är de mest kända exemplen på riksnivå Expressen och Dagens Nyheter och hela 64 lokaltidningar runt om i landet. Familjen började redan i början av 1800-talet med att engagera sig i litteraturhandel för att under början av 1900-talet mer börja engagera sig i nyhetsväsendet. Då Expressen gavs ut 1944 var den en ”motvikt till de nazistiska strömningarna i samhället”. Man skriver också att ”journalistiken har sedan dess präglats starkt av liberalism, tolerans och solidaritet”.

Just ”tolerans och solidaritet” är bägge vad man har använt som täckmantel för massinvandringen. I en artikelserie, bestående av två delar, på Nordfront belyses hur judar i USA med stark koppling till Frankfurtskolan genom media har arbetat för att föra fram kulturmarxismen. Media i sammanhanget ska förstås som mer än bara nyheter.

Feminismen

Utöver judisk makts kontroll över nyhetsrapporteringen och annan media bör det också påpekas att andra vågens feminism, vars innebörd bland annat var ”sexuell frigörelse”, under 1900-talets andra hälft direkt drevs på av judisk makt. Exempel på detta följer nedan:

• Bland grundarna till en av 1960-talets mest kända feministiska organisationer, New York Radical Women, var två av fyra judinnor. Räknar man med andra nyckelpersoner var fyra av nio judinnor, nämligen Robin Morgan, Shulamith Firestone (som också kom att grunda New York Radical Feminists), Ros Baxandall, och Ellen Willis.
• Ytterligare en organisation som bildades kring samma tid är National Women’s Political Caucus. Bland grundarna på fem personer hittar vi judinnorna Bella Abzug och Betty Friedan (som kom att bli en av de absolut mest inflytelserika feministerna genom tiderna med sin bok The Feminie Mystique och som medgrundare och frontfigur för National Organization for Women) samt halvjudinnan Gloria Steinem.

Det som utgör den kulturella marxismen sägs ofta vara en ”naturlig utveckling av samhället”, men i själva verket är den konstgjord och orkestrerad av makter som inte vill oss väl.

För den som tror att det skulle vara så att den judiska makten i verkligheten inte är överrepresenterad, utan att detta enbart baseras på ”antisemitiska konspirationsteorier” och att den här artikeln i själva verket är ett filter för att försöka påvisa en ”antisemitisk lögn”, uppmanar jag er att börja hänga med i den internationella debatten och läsa ett bredare perspektiv av medier. I själva verket kan perspektiv framställas genom att man plockar fram ett vinklat underlag och mörklägger annat. Genom att under en längre tid hänga med i nyheterna och inte bara Aftonbladet och Expressen då, utan snarare Nya Dagbladet, Fria Tider och Nordfront men även israeliska medier där man ofta erkänner judisk makt rakt ut, kan denna idé avfärdas. Det finns till exempel inget seriöst underlag för att till exempel muslimer, danskar eller finnar skulle ha lika mycket makt i västvärlden som just judar – och med makt följer inflytande och ansvar.

Diskussion

Nedan följer korta sammanfattningar på artiklarna 1-4 och dess ämnens kopplingar till judisk makt.

Folkutbytet, som artikel ett handlar om, har gjorts möjligt genom kulturmarxismens anti-nationalistiska och ”antirasistiska” delar. Genom att göra det tabubelagt att prata om skillnader mellan olika etniska grupper i samhället med skydd av minoriteter som förevändning var det länge i praktiken omöjligt att med framgång ens kunna få gehör för kritik mot massinvandringen. ”Allas lika värde” har varit slagträet man har använt sig av i decennier för att smutskasta den som förutspådde de problem vi ser idag. Det i princip enda läget då det har varit okej att diskutera skillnader mellan grupper är då det har varit gynnsamt för skyddade grupper, alltså minoriteter som skyddas av lagstiftningen. Den mediala hetsen mot Sverigedemokraterna inför valet 2010 var så pass intensiv att den kunde liknas vid en häxjakt. ”Jag säger inte vad jag ska rösta på men jag röstar inte på SD”, var något man ofta kunde höra i olika sammanhang. Det är än idag inte ovanligt att höra folk som tror att Sverigedemokraterna är ”vår tids nya Hitler” och att partiet kommer börja ändra på lagar för att börja massutvisa folk baserat på ras.

Den nedmonterade rättsstaten och repressioner, som artikel två handlar om, är också ett resultat av den kulturella marxismen. Politikerna i riksdagen har åtminstone sedan valet 2022 haft en annan tongång gentemot massinvandringen och dess konsekvenser. Både höger och vänster har i retoriken tävlat om vem som kunnat dra ned mest på invandringen och under Tidöregimen har man infört långtgående förändringar i lagen inom sin ”kamp mot gängen”. Politikernas oförmåga att på riktigt identifiera de problem som Sverige idag har berörande gängkriminalitet vittnar dock om deras kulturmarxistiska perspektiv. ”Vem som helst kan bli kriminell” är deras utgångspunkt medan verkligheten talar ett tydligare språk om vilka som faktiskt blir det. Inte är det 14-årige Kalle eller Lisa som är ute och skjuter mitt på blanka dagen. Ibland kan man höra ett erkännande från en riksdagspolitiker från ett annat parti än Sverigedemokraterna att detta är ett importerat problem. Åtgärderna som presenteras drabbar dock alla medborgare i landet. Ett perspektiv som lyser med sin frånvaro är hatet och våldet mot svenskar som begås av invandrare. När rasfrämmande gäng förnedringsrånar svenska pojkar eller våldtar svenska flickor påtalas bakgrund sällan i massmedia. Om Kalle å andra sidan hade sparkat ned Mohamed och skrikit etniskt baserade förolämpningar hade massmedia skrikit om rasism. Lösningen på dessa problem, en total repatriering av främmande folk, föreslås aldrig eftersom ”det inte vore rättssäkert” och att det för den delen är ”rasistiskt”. Politikerna bryter hellre mot andra rättsprinciper än att införa retroaktiva åtgärder och skydda det svenska folket.

I artikel tre i serien belyser jag ytterligare aspekter av den kulturella marxismen, nämligen hur den inhemska kulturen byts ut och hur samspelet mellan man och kvinna har slagits sönder. Sverigedemokraternas motstånd till kulturrelativism dementeras och deras oförmåga att identifiera kulturmarxismen i sig poängterar jag som ett av deras stora handikapp.

I artikel fyra ifrågasätter jag Sverigedemokraternas agerande gällande Sveriges medlemskap i EU och Nato. Även DCA-avtalet går jag in på. Att vi har sålt bort vår suveränitet är något som har kunnat göras möjligt genom medias manipulation. Att Sverige genom Nato och DCA-avtalet sålt ut sig till USA tyder också på judisk makt, då den i praktiken kontrollerar USA. Ett omvänt scenario som hade antytt just motsatsen är om Sverige istället hade allierat sig med Iran.

Varför agerar Sverigedemokraterna som de gör?

Mot bakgrunden av allt som nu har skrivits i den här artikelserien bör man fråga sig varför Sverigedemokraterna agerar som de gör. Jag tänker här främst på partiets avsaknad av insikter om judisk makt och åtgärder mot den. Utgår man från vad partiet vill bör detta vara något man drar fram i ljuset. Istället har Sverigedemokraterna valt att hålla tyst om detta och ha en tandlös politik på de områden som vilken nationalist som helst skulle peka ut som sina kärnfrågor. Deras uttryckta vilja, som minskad invandring, har ständigt varit motarbetad av just judisk makt. I artikel ett belyser jag exempel på partiets pudlande, men enbart under Tidöregeringens tid vid makten. Utöver dessa tillfällen tänker jag på alla de gånger innan 2022 som judisk media genom intervjuer, reportage och kampanjer målat ut Sverigedemokraterna som rena ”nazister” med hänsyn till sin historia.

Ett sätt att förhålla sig till media

En förklaring till partiets agerande skulle kunna vara en strategi som bygger på att man i viss mån definierar sig i förhållande till sina motståndare på tidningsredaktionerna. Detta skulle innebära att man ”rättar sig” efter tidningarnas tyckande i syfte att motbevisa dem i kontroversiella frågor, i syfte att undvika negativa opinionsresultat. Innebörden av detta är dock att partiets politik i praktiken till stor grad kontrolleras av media, så länge en viss fråga fortfarande är kontroversiell. Ytterligare en innebörd av detta är att partiet vingklipper sig själva för att kunna föra en radikalare politik även om tiderna så skulle kräva, eftersom det då skulle ”bevisa” medias poäng genom en självuppfyllande profetia. ”Titta! Aftonbladet hade rätt för redan 20 år sedan”, hade andan då kunnat bli tillsammans med lägre opinionssiffror. Samtidigt är det så att folk ofta glömmer händelser mellan valen. I kombination med detta och att det idag råder en annan anda gällande invandringen och även judisk makt (till följd av hur Israel har agerat i Gaza, Epsteinfilerna och kriget mot Iran) är det inte självklart att medias metoder skulle fungera.

Partiet består inte av ”nazister”

Skulle Sverigedemokraterna vara ett nationalsocialistiskt (felaktigt uttryckt ”nazistiskt”) parti och faktiskt ha en dold agenda har de idag ett mycket bättre läge än för 15-20 år sedan att faktiskt lägga fram korten på bordet, med hänsyn till det sist sagda. Detta är dock inte vad partiet har gjort.

Med hänsyn till Åkessons vårtal där han lovprisade USA och Israel för sitt krig mot Iran och pekade ut Ryssland, Iran och Kina som de största hoten mot västvärlden kan inte partiet anses vara nationalsocialistiskt. Utöver detta tog han till sig äran att vi nu har färre skjutningar, att regeringen ”trycker tillbaka gängen” och att vi nu har den lägsta asylinvandringen på 40 år. Mig veterligen har Åkesson aldrig pekat ut judisk makt som en motståndare till västvärlden, vilket nationalsocialister alltid har gjort.

Blinda koshernationalister eller kontrollerad opposition

I sammanhanget är det frågan om judisk makt som är vattendelaren mellan nationalsocialism och Sverigedemokraternas koshernationalism. Det finns två huvudsakliga kategorier som man skulle kunna klassificera partiet som: blinda koshernationalister eller en kontrollerad opposition. Med blinda koshernationalister menar jag här att man omedvetet inte lyckas se vad judisk makt har inneburit för västvärlden. Med kontrollerad opposition menar jag att man ser den för vad den är men att man blundar för den.

Sedan kriget i Gaza påbörjades har Sverigedemokraterna intagit en tydligt pro-israelisk ställning och inte gett vika för den. Nedan följer flertalet exempel på Åkessons till och med personlig engagemang för just Israel:

• I början av 2024 åkte han på ett hemligt besök till Israel, som privatperson och inte som partiledare. Han blev då inbjuden av Likuds ”råd för internationella relationer”.
• På ettårsdagen för Hamas motangrepp mot Israel den 7 oktober hyllade Åkesson Israel och uttryckte sitt ”djupaste medlidande med offren”.
• Under en debatt i slutet av 2024 fick Åkesson möta anklagelser om antisemitism från SKMA:s sida, vilket han bemötte med att partiet är det ”kanske mest Israelvänliga partiet i Sveriges riksdag”.
• Efter Trumps seger i presidentvalet i slutet av 2024 vågade Åkesson hoppas på mer stöd till Ukraina men också Israel.
• När partiledaren höll tal i Norrköping i slutet av 2024 riktade han kritik mot Tidöregeringen eftersom den inte riktat nog skarp kritik mot den Internationella Brottmålsdomstolens arresteringsorder mot Netanyahu.
• Under ett sommartal i Almedalen sommaren 2025 bad Åkesson om ursäkt till judarna för tidigare påstådd antisemitism inom partiet, något som Judiska centralrådet välkomnade, men som SKMA inte ansåg var nog.
• I början av 2026 var Åkesson inbjuden att tala i Jerusalem på den omdebatterade förintelsens minnesdag. Åkesson såg inbjudan som ett erkännande från Israel att Sverigedemokraterna har reformerats.
• När Åkesson berättade om sin ”mardröm” som fick honom att i sömnen kasta sig in i ett sängbord återgav han att han blev jagad av just en man som var ”väldigt antisemitisk” som varken gillade svenskar, västerlänningar, sverigedemokrater eller judar.

Oavsett vad…

Vad som är den verkliga förklaringen till partiets agerande spelar dock i sammanhanget ingen större roll. Oavsett vad är innebörden att man inte kommer att kunna lösa problemen i Sverige, vilket deras politik talar sitt eget klarspråk om.

Jag har tidigare skrivit en artikel om vad som händer om ens fokus är symptominriktat. Den handlar om den SD-kopplade tidningen Samtiden som har intagit en pro-israelisk hållning, till skillnad från många andra alternativmedier. Kort sammanfattat är min poäng den att du inte ska tycka om Israel för att du ogillar muslimer. På exakt samma sätt bör du inte heller stå på Sverigedemokraternas sida, eftersom de i slutändan inte har lösningarna på dagens problem då de inte identifierar och tar ställning mot judisk makt.

Det spelar ingen roll vad man tycker om till exempel palestinierna, om man ser dem som terrorister eller frihetskämpar. Man måste kunna se nyktert på situationen också och då åsyftar jag Israels illdåd. Det Israel har gjort och fortsätter att göra mot sina grannar med västvärldens tillåtelse är också ett bevis på dess makt. Det är Israels premiärminister som är internationellt efterlyst på order av den Internationella krigsförbrytartribunalen i Haag (ICC), misstänkt för krigsbrott och brott mot mänskligheten. Inför efterlysning kallade Netanyahu en sådan åtgärd för ”antisemitism” och tillsammans med USA ledde man en kampanj mot enskilda tjänstemän för att försöka stoppa arresteringsordern. Det var Netanyahu som på förhand rakt ut förklarade att man kommer att strunta i vad den Internationella domstolen i Haag (ICJ) skulle kräva gällande ”militäroperationerna” i Gaza. Att ett nyhetsprogram som Patrioterna har blivit det mest populära i Israel säger också en hel del om den israeliska attityden gentemot palestinierna. I programmet hånas och utmålas palestinier mer eller mindre som skräp och programmet får ekonomiskt stöd av den israeliska regeringen. Det är Israels underrättelseministerium som, åtminstone tidigare, angav att det mest önskvärda resultatet av kriget i Gaza hade varit att skicka palestinska flyktingar till Europa och Egypten. Det är Israel som har skjutit ihjäl folk som har försökt att kunna tillgodogöra sig internationell nödhjälp. Frågan i sammanhanget man bör ställa sig är: Hur kommer det sig att ”humanitära väst” som också agerar världspolis tillåter detta att ske? Israels ursäkt till allt detta är ”7 oktober” (då Hamas anföll Israel), men hur legitimerar man de 75 000 som som mördats av Israel, under enbart krigets första 16 månader?

Det kanske finns någon som undrar hur en nationalsocialist kan sympatisera med palestinierna och förkasta Israels folkmord, då ”nazister minsann är ute efter mörda alla icke-vita”. Mitt svar på det påståendet är att det är för det inte stämmer, men även om det så skulle vara hade vi varit ärliga med det till skillnad från vad judisk makt försöker göra: i västvärlden förneka sin kontroll över dessa delar av världen och samtidigt anklaga alla som påtalar deras makt för ”antisemiter” och ”konspirationsteoretiker”.

Jag vill här också poängtera att den andra sidan av det politiska spektrumet, vänstern, heller inte är bra, eftersom det är de som på hemmaplan fungerat som kulturmarxismens nyttiga idioter. Nationalsocialister är enligt min mening närmare den radikala vänstern i just Israel-frågan, men av helt olika anledningar. Nationalsocialister ser judisk makt som grunden till de problemen vi har idag medan den radikala vänstern är emot Israel då de ser den som en förtryckarstat mot bruna människor. Detta är också ett bevis för att kulturmarxismen har verkat så pass länge att den idag är ett självspelande piano. För egen del kan jag dock känna en viss njutning åt just vänsterns förhållande till judisk makt, att kulturmarxismens nyttiga idioter just vänder sig emot sina herrar.

Det ÄR valår

I slutändan vill jag också poängtera att det faktiskt är valår i år. En tradition som politiker tenderar att ha då är att man bjuder folket på valfläsk, som senare visar sig inte smaka så gott. I praktiken menar jag att politikerna aldrig behöver hålla sina löften. Det kommer vara hela fyra år till nästa val därpå. Sverigedemokraterna står idag inför ett läge där de kan komma att tappa mandat i riksdagen för första gången, vilket kan innebära att de inför valet skärper sin ton mot just massinvandringen. Låt dig dock inte luras utan kolla istället på vad LITE de faktiskt har åstadkommit, givet det jag tidigare har skrivet i de föregående artiklarna. Att stå på Sverigedemokraternas sida är att stå på judisk makts sida och då står du på den sidan som i mångt och mycket har skapat dagens problem, som partiet säger sig vilja lösa men vars politik motbevisar det.