Under torsdagen presenterades Sverigedemokraterna sitt valmanifest. För den etniskt medveten är manifestet intetsägande. För ett nationellt parti, en ren fars.

Så kom SD:s valmanifest. En leende Jimmy Åkesson, tillsammans med parhästen Mattias Karlsson, bjöd de sensationslystna journalisterna till audiens på Sergels torg med programförklaringen i högsta hugg. Offentliggörandet kunde inte ha beretts bättre. Med allt ståhej kring Sverigedemokraternas censurerade valfilm i TV4 och BRÅ:s banning av partiets ”våldtäktsrapport”, var massmedial uppmärksamhet given.

Manifestet, med den löftesrika titeln ”99 förslag för ett bättre Sverige”, ger emellertid en mager utdelning för den svensk som strävar efter en verklig kursändring. De 99 programpunkterna stinker inte enbart småborgerlig populism. Värst av allt legitimerar programmet, med sin avsaknad av ett krav för repatriering av rasfrämlingar, folkmord på etniska svenskar.

Massmedia har på bred front gjort sig lustig över SD:s oblyga populism. Manifestet innehåller, som en liberal skribent sarkastiskt påpekade, ”mycket till många”. Påståendet är riktigt, men missvisande. Visserligen utlovar SD guld och gröna skogar till vitt skilda samhällsgrupper. Vänsterkrav om höjd a-kassa presenteras oblygt tillsammans med förslag om kraftiga inskränkningar av arbetsrätten. Men på en punkt är Sverigedemokraterna glasklara:

Någon repatriering av den miljonhövdade hopen rasfrämlingar, vilka huserar i Sverige och vars fortsatta existens borgar för det svenska folkets urartning och undergång, kommer inte på fråga.

Istället förespråkar man assimilering, alltså uppblandning mellan svenskar och främlingar. Invandringen från utomeuropeiska länder ska inte stoppas, utan hamna i nivå med Danmark och Finlands. Traditionella muslimska klädesplagg ska förbjudas på allmän plats. Men något krav mot likvärdig semitisk utstyrsel, som kalott, omnämns inte. I vilka vatten SD fiskar i är uppenbart. Och, som kronan på verket, slår partiet ett slag för samma politiska korrekthet som de säger sig bli förföljda av: Anslagen till FN:s flyktingorgan ska flerdubblas!

Med valmanifestet fortsätter SD på samma väg som påbörjades 2001. Istället för att förespråka en politik, vilken sätter det svenska folkets etniska överlevnad främst, hemfaller partiet åt ren gallimatias. Trots Reinfeldts hätska utspel, och den judiske kriminologens höjda pekfinger på SvD:s Brännpunkt (Jerzy Sarnecki, 2/9), är Sverigedemokraterna ett systemtroget parti.

För den etniskt medvetne, är SD inget valbart alternativ söndagen den nittonde september.

  • Publicerad:
    2010-09-04 00:00