ARKEOLOGI • En 2000 år gammal silverskatt har upptäckts av arkeologer vid utgrävningar på Tofta regementsområde.

När Gotlands regemente expanderar undersöks nya områden av arkeologer innan de kan bebyggas. Vid utgrävningar på Tofta regementsområde har arkeologerna gjort två ovanliga fynd: en silverskatt med 45 romerska mynt och en guldring samt nio gravar som bedöms vara omkring 2 000 år gamla.

Silverskatten hittades i anslutning till en husgrund nära stridsfordonsgaragen. Utgrävningen av husgrunden, som dateras till folkvandringstiden, var nästan avslutad när arkeologerna gjorde ett sista svep med metalldetektor.

Det gav utslag vid en av grundstenarna. Arkeologerna grävde försiktigt och hittade ett litet silvermynt. När myntet rengjordes framträdde ett porträtt av den romerske kejsaren Antoninus Pius, som regerade mellan år 138 och 161.
Ytterligare utslag visade att fler föremål fanns i marken. När arbetsdagen var slut hade arkeologerna hittat 45 silvermynt och en fingerring av guld.

Samtliga mynt är romerska och präglades under 100-talet för fem kejsare och fyra kejsarinnor. Enligt arkeologen Per Widerström vid Gotlands museum har mynten sannolikt cirkulerat under flera hundra år innan de hamnade i jorden på Gotland.

— Mynten har förmodligen cirkulerat en tid efter att de präglades och kommit till Gotland på 300-talet. Här på ön användes de i handeln och kan säkert ha använts in på 400-talet, så vi föreställer oss att de här föremålen, mynten och guldringen, har hamnat i jorden omkring 450, säger Widerström till Försvarsmakten.se.

Klimatförändring kan ha påverkat gården

Husgrunden har sannolikt varit en del av en gård med totalt fem hus. De fyra andra husgrunderna hittades vid en utgrävning för tio år sedan. Arkeologerna bedömer att gården var i bruk från omkring år 150 till 550 efter Kristus, under romersk järnålder och folkvandringstid.

— I början hittade vi mest ben, ett par krukskärvor och en metkrok. Extremt lite faktiskt, så det var välstädat, säger Per Widerström.

Han bedömer att gården övergavs under 500-talet. År 536 inträffade en kraftig klimatavvikelse i Europa, som har kopplats till en serie vulkanutbrott. Perioden följdes av kyla, missväxt och svält i Norden, och många gårdar övergavs.

Silverskatten hör till en ovanligare typ av fynd på Gotland. Ön är känd för sina många silverskatter, men de flesta är från vikingatiden. Den aktuella skatten dateras i stället till folkvandringstiden.

Två av mynten är dessutom förfalskningar.

— En intressant sak, som har gjort myntkännare intresserade av det här fyndet, är att två mynt är förfalskningar, troligen gjorda i dagens Ukraina, säger Widerström.

Nio gravar hittade

På en annan del av regementsområdet planeras en ny väg. Där finns stensamlingar som sedan tidigare är registrerade som fornminnen.

Området undersöktes första gången 1939 inom ramen för den nationella fornminnesinventeringen. Då noterades sex gravar, varav två var skadade. Vid en ny fältinventering 1976 kunde arkeologerna däremot inte hitta några tydliga gravar, utan bara en osäker stensamling.

Området har trots det varit skyddat som fornminne. När arkeologerna nu fick i uppdrag att undersöka om det faktiskt fanns gravar kunde de snabbt konstatera att så var fallet.

Dessutom fanns det fler gravar än vad som tidigare hade dokumenterats.

— Vårt uppdrag nu var att undersöka om det faktiskt finns gravar. Vi kunde snabbt konstatera att svaret är ja – och det är inte sex utan nio gravar som vi har hittat, säger Christian Hoffman, arkeolog på Arendus.

Bland fynden finns också en bronsdetalj från ett så kallat svärdsgehäng, som används för att bära ett svärd, samt en annan bronsdetalj som tros ha suttit på en sköldbuckla.

Gravarna kan vara omkring 2000 år gamla

Arkeologerna bedömer att gravarna sannolikt är från förromersk järnålder, alltså århundradena före Kristi födelse.

— Vi rör oss troligen i det som kallas förromersk järnålder, alltså århundradena före Kristi födelse, säger Widerström.

Gravfält kan ha använts under lång tid, men gravarnas täta placering talar enligt arkeologerna för att de tillhör ungefär samma period.

— Gravfält kan ju användas under väldigt lång tid, men med tanke på gravarna ligger väldigt tätt ihop får man ändå anta att de är från samma tid, säger Hoffman.

Tre av gravarna är fyrkantiga och de övriga runda. De varierar i storlek och den största är omkring sex gånger fyra meter.

Brända ben hittad vid gravarna

Alla gravar grävs inte ut i den aktuella undersökningen. I en av dem har arkeologerna däremot gått djupare. I botten finns gråsten som markerar gravens form. Ovanpå stenen har det legat en omkring tre decimeter hög samling av skärvig sten.

Stenen är eldpåverkad och har spruckit av upphettning. I stenlagret har arkeologerna hittat omkring 4,5 kilo brända ben.

— Stenen är eldpåverkad och har alltså spruckit för att den har blivit upphettad. I den samlingen har vi hittat ungefär 4,5 kilo brända ben, säger Hoffman.

En osteologisk analys visar att benen kommer från två, möjligen tre, individer. En av dem är med säkerhet en vuxen man. De övriga bedöms vara en kvinna eller möjligen en yngre man.

Den osteologiska analysen kan inte fastställa kön och ålder med större säkerhet.