DJUR OCH NATUR • Den tretåiga hackspetten är på väg att försvinna från stora delar av Sverige till följd av skogsbrukets påverkan på äldre naturskogar. Forskarna bakom studien drar slutsatsen att det storskaliga skogsbruket står för en stor del av hackspettens minskning.

Den tretåiga hackspetten hotar att försvinna från stora delar av sitt ursprungliga utbredningsområde i Sverige. En ny 30-årig studie i Uppland visar att arten försvunnit helt från området runt sjön Vällen – en utveckling som forskare kopplar direkt till förlusten av äldre naturskog.

Den tretåiga hackspetten är beroende av orörda naturskogar med gott om död ved – något som blivit allt ovanligare i takt med att Sveriges skogar omvandlats till planterade produktionsskogar. Arten har minskat med 52 procent nedanför fjällgränsen sedan 2002.

En studie som genomförts av Upplandsstiftelsen i området kring sjön Vällen i Uppland visar en dramatisk nedgång. År 1993 hittades 15 individer i området, varav tolv i par. I fjol hittades inte en enda fågel.

— Det är nedslående och en tydlig signal om att skogens biologiska mångfald är hotad, säger Pär Eriksson från Upplandsstiftelsen, som lett inventeringarna.

Gammelskog skövlas - hackspetten försvinner

Undersökningsområdet är 139 kvadratkilometer stort, med en skyddad andel skog som är dubbelt så stor som genomsnittet för Uppsala län. Men även här har utvecklingen varit negativ. Mellan 1992 och 2011 minskade andelen äldre grandominerade skogar i området med 67,4 procent.

— Anledningen till att den tretåiga hackspetten försvunnit är med all sannolikhet att äldre naturskogar minskar kraftigt genom avverkningar, och att nya sådana skogar i stort sett inte återskapas, skriver Upplandsstiftelsen i sin rapport.

Den tretåiga hackspetten spelar en viktig roll i skogsekosystemet. Den livnär sig bland annat på granbarkborrar och lämnar efter sig bohål som nyttjas av andra fåglar, insekter och däggdjur. Men arten kräver stora sammanhängande ytor av orörd skog för att överleva.

Minska storskaligt skogsbruk

SLU Artdatabanken är tydliga i sin bedömning av vad som krävs för att rädda arten:

”Det är ingen tvekan om att den mest angelägna åtgärden består av att betydligt större andel av skogslandskapet undantas från storskaligt skogsbruk.”