HÖGRE STUDIER En 27-årig akademiker läste på skämt en kurs i kritiska vithetsstudier vid Stockholms universitet. Hans uppsats om hur vit mjölk ”koloniserar” och ”förtrycker” svart kaffe fick betyg ”B” (mycket bra) på ett av landets främsta lärosäten.

Det är tidningen Fria Tider som uppmärksammar hur samhällsvetaren Arvid Haag wallraffade en kurs i så kallade kritiska vithetsstudier vid Stockholms universitet, någon han själv nyligen avslöjade på Twitter.

Namnet på distanskursen, som alltså gick under föregående hösttermin, är ”Kritiska vithetsperspektiv på nordisk kultur”. Till Fria Tider berättar Haag:

— Det hela grundade sig i att man tog bort fribeloppet för CSN på grund av coronapandemin. Jag tänkte att det kunde vara ett trevligt tillskott till hushållskassan. För att få ut något roligt av det så tänkte jag att jag kunde anmäla mig till en kurs i vithetsstudier.

Enligt Haag verkade samtliga övriga kursdeltagare, inklusive kursansvarig, ta ämnet på största allvar.

Kursen avslutades med att deltagarna skulle skriva en uppsats på 10 000 ord och Haag valde att skriva en med titeln ”Svarta och vita drycker”, vilket blev en ”redogörelse för vad som hänt från tidigt 1900-tal i kampen mellan kaffe och mjölk”.

— Jag tog ett ganska bisarrt ämne, som är ganska roligt, och drog till det ytterligare ett varv, berättar Arvid Haag till Fria Tider.

Uppsatsen behandlar bland annat hur kaffet marknadsfört som ”svart och exotiskt” medan mjölken som ”vit och lokal”.

I artikeln citeras några av författarens egna favoritstycken:

Frågan man kan ställa sig är ifall det verkligen är en försoning mellan mjölk och kaffe som genomförts eller ifall tillsättande av mjölk i kaffet är ett sätt att ta ifrån kaffet sina unika egenskaper och i stället påtvinga den svarta drycken vita egenskaper.

Mjölk i kaffet kan med kritiska glasögon ses som en dryckesmässig kolonisering. Det heta och starka kaffet svalnar och rundas av smakmässigt med hjälp av mjölken, som därigenom kontrollerar och domesticerar kaffet.

Uppsatsen fick betyget ”B” som betyder ”mycket bra”. Kursledaren berömde den även och menade att det hela var ett ”spännande ämne” med ”kreativt tänk” samt att det skulle kunna ”byggas ut till en längre uppsats eller essä”.

— Att det skulle vara ett skämt går över huvudet på honom. Hans enda kritik är att jag inte hade exakta källhänvisningar på mina bilder, säger Arvid Haag, och fortsätter:

— Det tog ungefär tre timmar att skriva texten, och jag har lagt länkar till böcker jag inte har läst, och blogginlägg av Tobias Hübinette naturligtvis. Jag fattar fortfarande inte vad kritiska vithetsperspektiv egentligen innebär och det verkar ju ingen kunna förklara.