Dagens datum 7 december: Den 7 december 1939 inleddes slaget vid Suomussalmi. Striderna kom att pågå under en månads tid. Slaget kom senare att betraktas som en symbol för vinterkriget.

Battle_suomussalmi

När vinterkriget inleddes den 30 november 1939 hade det sovjetiska överkommandot planerat anfall i fyra huvudriktningar. Tyngdpunkten av det sovjetiska anfallet kom att riktas mot Karelska näset & Ladoga-Karelen. I mellersta Finland hade den sovjetiska 9:e armén till uppgift att anfalla och inta Uleåborg (Oulu), anfallet utfördes av två skyttedivisioner, en pansarbrigad, senare skulle även andra förband delta i striderna. Styrkan uppgick till 45-55 000 soldater och ett par hundra stridsvagnar.

De finska styrkorna i området kring Suomussalmi bestod av en fristående bataljon med omkring 1500 soldater. Den motoriserade sovjetiska 163:e divisionen korsade gränsen till Finland den 30 november. Förbandet anföll i två riktningar, Juntusrantavägen (norr) och Raatevägen (syd). Dessa vägar var de enda som fanns i området, vägarna sammanstrålade i byn Suomussalmi några mil från den ryska gränsen.

Den första veckan utkämpades hårda strider mot de bägge anfallande sovjetiska kolonnerna. Sakta men säkert fick de numerärt underlägsna finska styrkorna retirera mot Suomussalmi. Samtidigt begärde befälhavaren på platsen förstärkningar från det finska högkvarteret. Den 3 december tillfördes ytterligare en bataljon till området. Ett par dagar senare inledde finnarna ett motanfall riktat mot den norra sovjetiska anfallsspetsen. Ytterligare ett par dagar senare hade det sovjetiska anfallet stoppats upp och tvingats till defensiven.

På det södra stridsområdet lyckas de sovjetiska trupperna bättre, man tillförde här mer trupper och lyckas att inta Suomussalmi den 7 december, de finska trupperna brände ned byn innan man retirerade.

Suomussalmi_battle_from_30_November_to_8_December_1939

Den 9 december anlände överste Hjalmar Siilasvuo i spetsen för ett infanteriregemente, resten av Siilasvuos underbemannade division var också på väg till området. Efter ett par dagar av informationsinhämtning och planläggande skrider överste Siilasvuo till verket. Stridsgruppen delades in i flera mindre styrkor. Två av dessa stridsgrupper gjorde kringgående rörelser för att stänga av de sovjetiska försörjningsvägarna som följde de två vägarna. Samtidigt anföll en mängd mindre stridsgrupper längs efter den långa sovjetiska anfallskolonnen.

raatteentie4

Överste Hjalmar Siilasvuo vid Suomussalmi

Inom kort var hela den 163:e divisionen innesluten i flera stora motståndsfickor, så kallades mottis. De sovjetiska trupperna började nu gräva ned sig till försvar. De finländska soldaterna anföll de ryska motståndsfickorna konstant, man siktade in sig på att erövra eller förstöra den sovjetiska tross-utrustningen och man anföll helst nattetid.

Vid juletid 1939 anlände de två återstående regementena från Siilasvuos division. Några dagar senare inleddes ”slutanfallet” mot byn Suomussalmi. Med de nytillförda trupperna intog man byn inom kort, de få återstående sovjetiska trupperna flydde i vild panik över de frusna sjöarna.

Samtidigt hade den sovjetiska 44:e divisionen gått till anfall längs efter Raatevägen för att undsätta den inringade divisionen vid Suomussalmi. De små finländska styrkorna som finns omkring Raatevägen lyckas förhindra ett sovjetiskt genombrott, och kan hålla emot fienden till förstärkningar anländer från Suomussalmi.

Under den första veckan av januari 1940 inneslöts och nedkämpades även den sovjetiska 44:e divisionen.

Raate_road

Kvarlämnad sovjetisk material efter Raatevägen

Det finländska krigsbytet blev enormt, man erövrade 85 stridsvagnar, 10 pansarbilar, 92 kanoner, 437 lastbilar, 1 620 hästar, 78 pansarvärnskanoner samt tusentals handeldvapen och kulsprutor.

Raattentie_T-26

Erövrad sovjetisk T-26

De totala sovjetiska förlusterna vid striderna uppgick till närmare 30 000 stupade och saknade. Man förlorade även över 2000 man i tillfångatagna. Chefen för den sovjetiska 44:e divisionen, som hade övergett sina soldater under striderna avrättades tillsammans med sin stab.

En tillfångatagen sovjetisk officer förhördes efter striderna: ”Vi kunde inte se finländarna någonstans. Tro det eller ej: De första finländare jag såg var de som tog mig till fånga. Ändå fanns fienden överallt och om någon av oss lämnade lägret gick han en säker död till mötes.”

Slaget vid Suomussalmi blev en av de största finländska segrarna under vinterkriget. Där visade man att en liten men beslutsam styrka kan besegra en överlägsen motståndare och slaget kom att bli en symbol för vinterkriget.

Rekommenderad läsning:
Hjalmar Siilasvuo – Striderna i Suomussalmi

Artikeln publicerades ursprungligen 2013-12-07.


  • Publicerad:
    2017-12-07 00:00