INRIKES • Enligt ett rapport från Brå har det mediehyllade projektet ”Sluta skjut” haft stora framgångar. Men nu ifrågasätts bilden av experter, som menar att det saknas koppling mellan projektet och minskade våldsbrott i Malmö.

Efter en våg av våldsbrott under 2010-talet från Malmös kriminella invandrare införde flera myndigheter projektet ”Sluta skjut” efter amerikansk modell. I USA kallas strategin Group Violence Intervention (GVI) och handlar om att kollektivt bestraffa gängmedlemmar med myndighetstrakasserier, samtidigt som man hjälper individer som vill lämna sin kriminalitet bakom sig.

I Malmö har gängmiljön kartlagts noggrant. De mest våldsamma personerna har sedan kallats in på möten där bland annat polisen, Kriminalvården, Kronofogden och socialtjänsten deltagit. De kriminella invandrarna har sedan informerats om att alla i deras gäng kommer att utsättas för ”åtgärder” från flera myndigheter samtidigt om någon av dem begår våldsbrott.

Eftersom våldsdåden i Malmö minskat på senare år har ”Sluta skjut” beskrivits som en stor framgång av både medier och politiker. Dåvarande justitieminister Morgan Johansson (S) kallade det för ett ”framgångsrikt projekt” och gav i uppdrag till Brottsförebyggande rådet (Brå), Kriminalvården och polisen att sprida modellen nationellt. Projekten finns idag i flera städer och har fått fortsatt stöd av Tidö-regeringen.

I en rapport som Brå presenterade tidigare i år beskrivs ”Sluta skjut” ha visat ”tydliga effekter på minskat skjutvapenvåld”. Men Johannes Knutsson, professor emeritus i polisforskning, säger till Expressen att rapporten är ovetenskaplig. Enligt Knutsson saknas helt belägg för att ”Sluta skjut” lett till minskad våldsbrottslighet.

— Det är inte sant. Det är ingen korrekt sammanfattning, säger han och fortsätter:

— De kan inte tala om effekt i sammanhanget. En effekt måste vara att nedgången är ett resultat av detta. Det kan de inte säga, det är inte sant.

Knutsson är inte ensam med kritiken. Två olika granskningar på Malmö universitet har visat att Brå-rapporten inte redovisar någon statistiskt signifikant effekt. Det minskade antalet skjutningar kan därmed bero på helt andra saker.

Saknar verktyg för att avskräcka gängkriminella

När forskarna väger in att ”Sluta skjut” inleddes när skjutningarna var på en ovanligt hög nivå, effekten av Polismyndighetens andra insatser mot organiserad brottslighet under samma tid samt covid 19-pandemin så försvinner effekten helt. Enligt Johannes Knutsson är författarna av Brå-rapporten helt enkelt okunniga.

Att liknande projekt visat sig vara framgångsrika i USA är enligt Knutsson dessutom inte jämförbart.

— I USA kan man skapa ett straffhot som är så starkt att det påverkar beslut. Det måste vara så starkt så de väljer att inte begå brotten, säger Johannes Knutsson.

I Malmö har man ”bestraffat” gängkriminella med visitationer och trafikkontroller. Frivården har också krävt sjukintyg vid första sjukfrånvaro samt snabbare reaktioner vid misstanke om misskötsel – åtgärder som inte är jämförbara med de verktyg som finns i USA.

— Förutsättningarna för fokuserad avskräckning finns inte i Sverige. Punkt slut, fortsätter Knutsson.

Även Polismyndighetens egna granskningar är fulla av kritiska röster, framförallt kopplade till de olika ”sanktioner” som används för avskräckning. De kriminella invandrarna är helt enkelt inte rädda för polisen, eftersom det saknas verktyg som verkligen avskräcker gruppen.

— Så fort sanktionsfrågan har kommit upp, så har man liksom suttit och tittat på varandra och inte riktigt vetat. ”Vad innebär det egentligen? Vad är det för typ av sanktioner vi kan göra?” Det har inte funnits något konkret som vi faktiskt kan göra, säger en polis.

— Menar man allvar att ha sanktioner mot individer och vi i polisen lägger en väldig resurs på detta kan vi inte ha konsekvenser som varningar och ett extra möte, säger en annan.

Johannes Knutsson anser att Brå-rapporten är en ”skandal” som saknar motstycke.

— Mitt omdöme är klart och tydligt. Det här är ju ett myndighetshaveri, säger han.