MÅNGKULTUR En ny enkät som publicerades idag visar att äldreomsorgen fortfarande har stora problem med invandrare som inte behärskar det svenska språket.

Coronakommissionen kritiserade i sitt utlåtande 2020 språkfärdigheterna hos äldrevårdens personal, men trots insatser förra året såsom språktester och språkombud kvarstår problemen. Personal som inte förstår strokepatienter eller personer med afasi och inte själva kan göra sig förstådda är ett stort problem i en majoritet av de 200 kommuner som svarade på Ekots enkät.

Ekot intervjuade i samband med att enkätens resultat redovisades idag 81-årige Gert som, efter en stroke, får hemtjänst och hemsjukvård. Han berättar om personal som inte förstår vad han menar, så de gör något helt annat än det han ber om.

Ekot tar upp missförstånd och dålig dokumentation till följd av de bristande språkkunskaperna, vilket i sin tur hotar patientsäkerheten.

Mycket har inte hänt under de senaste åren. 2018 granskade den fackliga tidningen Kommunalarbetaren situationen med det svenska språket i äldreomsorgen. Redan då lyftes de problemen man presenterat för Ekot fram.

Nordfront har intervjuat Erik som arbetar inom hemtjänsten som undersköterska och handleder elever.

Hur upplever du problemet?

— Jag arbetar i en mindre kommun som hade ett väldigt stort inflöde runt 2015 och man skulle kunna tro att problemet är mindre hos oss, men tvärtom. Saken blev värre efter att vi fick en centraliserad bemanning. Förut var det cheferna som tog hand om rekrytering och anställde vikarierna. Nu är det en centraliserad bemanning som knappt träffar vikarierna och än mindre oss ute på golvet.

— Det var enklare förut när chefen hade rekryteringsansvaret och kunde säga upp personen, nu kan det gå veckor innan det ens blir minsta åtgärd.

Upplever du att patientsäkerheten är hotad?

— Ja. I allra högsta grad. När det är personal ute som inte kan göra sig förstådda och inte ber om hjälp har man stora problem. På min arbetsplats hade vi ett fall där en patient blev liggande på golvet över en timme med misstänkt höftfraktur för att personen som svarade på larmen den dagen inte förstod vem den skulle till.

Vilka åtgärder behövs för att komma tillrätta med problemet?

— Den främsta åtgärden är återvandring, men om vi nu ska ha utomnordiska människor som arbetar inom vård och omsorg bör vi se till att de först och främst klarar av att göra sig förstådda och att de förstår patientens behov. Som det är nu tar man in vem som helst, men jag har hört från kolleger att före detta rutinerade kolleger till dem inte ens fått komma på intervju för att vikariera.