FORSKNING I MAKTENS TJÄNST. En rapport från Institutet för framtidsstudier redogör för ”kvinnlig extremism i vänster-, höger- samt islamistmiljöer” i Sverige. Kvinnor har enligt studien en mer aktiv roll nu än tidigare inom ”extremism”.

Fanor tillhörande den vänsterextrema organisationen Antifa.

På uppdrag av Nordiska ministerrådet har Institutet för framtidsstudier (IFFS) i studien Women in violent extremism in Sweden granskat 182 kvinnor av SÄPO och polisen kartlagda som ”associerade med extremistmiljöer”.

I studien förekommer för diskussionen centrala begrepp såsom ”extremism”, ”våldsbejakande” eller ”brottsaktiv” – vilka aldrig ges en exakt definition.

SVT presenterar på sin hemsida en kortare samt en längre version av en intervju med en av rapportförfattarna, Amir Rostami, docent i kriminologi.

Båda versionerna har av tittare betecknats som ”mindre klargörande och informativa” – främst beroende på intervjuarens passiva roll och uppenbara brist på engagemang i intervjun sammantaget med den intervjuades ”nedlåtande attityd mot studiens informanter och hans bristande språkfärdighet”.

Enligt studien har kvinnor en betydligt mer aktiv roll i ”våldsbejakande extremistgrupper” än vad som tidigare varit känt, vilket Rostami i intervjuerna åtminstone delvis vill förklara med fördomsfullhet i den utomstående betraktarens ögon.

Kvinnor uppges utgöra ungefär 15 procent av de aktiva i vänster-, högerextremist och islamistmiljöer i Sverige, enligt kartläggningen. De har en aktiv roll och en ”hög grad av delaktighet” i brott som begås. Men kvinnornas position förklaras också bero på grupperingens syn på könsroller.

– Inom vänsterextremismen verkar det väldigt jämställt. Inom islamismen finns kvinnorna med också – men de har inte samma centrala roll, enligt Rostami.

Det är inom de vänsterextrema grupperingarna som de mest ”brottsaktiva” kvinnorna finns enligt studien. Där kan kvinnor även vara organisatörer bakom brott.

Psykisk ohälsa
I studien uppges det inom ”extremistiska miljöer” finnas ett generellt mönster med mer utbredd psykisk ohälsa bland kvinnor än män. Detta mönster ska vara särskilt tydligt ”inom vänster- och högerextremismen”.

Ungefär mellan fyrtio och femtio procent av kvinnorna i dessa miljöer ska ha varit i kontakt med psykiatrin gällande psykisk ohälsa, drygt tjugo procent har fått sluten vård på grund av psykisk ohälsa.

De vanligaste brottsmisstankarna mot kvinnor förklaras vara ”våldsrelaterade” i samtliga tre miljöer.

Rostami betonar i intervjun det unika, även i ett internationellt perspektiv, med den här studien.

— Det här ger oss större inblick i vilka typer av individer som ingår. All kunskap gör att vi blir bättre rustade att skräddarsy insatser och lagstiftning för att komma åt det här, säger Amir Rostami.

På frågan hur många ”extremistkvinnor” som finns i Sverige idag, svarar Rostami ”sannolikt betydligt fler än de runt 200 vi kunnat kartlägga”. Mörkertalet beror, menar han till stor del ”på de fördomar vi har om kvinnor” som kan ge utslag ”när myndigheter och andra söker uppgifter”.

”Politisk extremism: Sverige ledande i Norden”
Rostami menar med hänvisning till studien att Sverige de senaste åren blivit Nordens ”hot spot” för politisk extremism, något som han menar även påverkat kvinnors medverkan och roll i de verksamheter som bedrivs.

I en jämförelse med andra europeiska länder förklaras Sverige beträffande ”våldsbejakande extremism” ha lämnat den nivå som Danmark och Norge befinner sig på och blivit mer likt Holland och Belgien.

— Sverige har de senaste åren fått mer gemensamt med Holland och Belgien än med de andra nordiska länderna när det gäller dessa miljöer. Den utvecklingen är verkligen intressant att studera vidare. Vad beror det på?, undrar Rostami.

Medan kvinnorna tillhörande den ”högerextrema miljön” i studien och intervjun endast beskrivs utifrån de egenskaper som de delar eller inte delar med kvinnor i de andra miljöerna ges kvinnor i den islamistiska miljön en egen beskrivning:

De är mellan tjugofem och trettio år, typåldern är tjugosju år och har väldigt låg anknytning till samhället. De är ofta arbetslösa, de erhåller ekonomiskt bistånd (ungefär fyrtio procent). De är väldigt lågutbildade, drygt trettio procent har endast grundskolan, de har låga betyg.

Nittio procent har migrationsbakgrund. Fyrtio procent är födda i Sverige men över nittio procent har migrationsbakgrund. Det är oftast de äldre systrarna som hamnar i den islamistiska miljön.

De som har starkast anknytning till samhället är enligt studien de vänsterextremistiska kvinnorna. De är välutbildade väldigt många av dem och har i allmänhet ett förvärvsarbete. De har ofta bra skolbetyg. Men de lider också ofta av psykisk ohälsa.

”De högerextrema och islamistiska miljöerna har mycket gemensamt”
Kvinnor i ”den högerextrema miljön” och ”den islamistiska” har enligt studien ”oftast mycket gemensamt även om de kan vara ideologiska antagonister i vissa avseenden”. Detta tror forskarna ”speglar den ideologiska synen som de här miljöerna har på könsroller”.

Kvinnor uppges i dessa miljöer ha en mer decentraliserad roll i brottsligheten, de har lägre utbildning än männen i vissa avseenden – i synnerhet bland islamisterna, där männen generellt är bättre utbildade än kvinnorna.

  • Publicerad:
    2021-04-18 13:55