MÅNGKULTUR Enligt en studie från Cambridge universitet mår icke-vita allt sämre av att bo i Sverige. Värst är det för adopterade.

I början av september publicerades en studie från universitetet i Cambridge om den mentala hälsan hos utomeuropéer boende i Sverige.

Studien visar bland annat att det är 2,23 gånger vanligare att adopterade rasfrämlingar diagnosticeras med allvarliga psykiska problem, såsom psykoser, än att svenskar gör det. Motsvarande siffra för icke-adopterade rasfrämlingar är 1,92 gånger vanligare.

Värst är det för afrikaner, följt av människor från Mellanöstern och sydamerikaner.

För de adopterade är risken högre ju äldre de är vid adoptionstillfället, medan åldern för invandring hos övriga inte verkar spela någon roll.

Enligt studien bör både adopterade utomeuropéer och rasfrämmande män som invandrat senare i livet till Sverige ses som ”särskilda riskgrupper”.

Vad detta beror på tycks man inte kunna svara på, men författarna pekar bland annat på drogmissbruk, risktagande och kulturella problem.

Studien har jämfört data från 21 615 adoptivbarn från utomeuropeiska länder, 42 732 utomeuropeiska invandrare och 1 610 233 svenskfödda personer.