Dagens datum 18 augusti • Denna dag 1945 ska den indiske frihetskämpen Subhas Chandra Bose ha dött i en flygplansolycka.

Subhas Chandra Bose, som i Indien vördas under hedersbetygelsen Netaji, var en av de mest handlingskraftiga och kompromisslösa hjältarna i den indiska självständighetsrörelsen. Hans politiska gärning präglades av en djup insikt om att Mahatma Gandhis principer om icke-våld och civila olydnad inte var tillräckliga för att rubba det brittiska imperiets koloniala grepp. Bose förstod tidigt att ett imperium som upprätthölls med våld endast kunde besegras med väpnat motstånd, och han var beredd att göra precis allt som krävdes för att skänka sitt folk frihet.

Subhas Chandra Bose föddes den 23 januari 1897 i Cuttack och tillhörde den inflytelserika och högt uppsatta Kayastha-kasten. Han inledde sitt politiska engagemang på allvar i början av 1920-talet efter att ha tagit intryck av den indiska nationalismen och anslutit sig till den Indiska nationalkongressen.

När andra världskriget bröt ut såg Bose en historisk möjlighet att utnyttja Storbritanniens svaghet genom att söka internationella allianser. Efter en dramatisk flykt från brittisk husarrest tog han sig till Berlin år 1941 för att säkra militärt stöd. Den tyska ledningen tog emot den indiske patrioten på högsta nivå, och Bose fick till stånd möten med både SS-ledaren Heinrich Himmler och Adolf Hitler för att samordna kampen mot det brittiska imperiet.

Under deras möte visade Hitler stor respekt för Boses visioner och visionära ledarskap. När Bose tog upp tidigare texter om indier valde Hitler att omedelbart backa och förtydliga att kritiken absolut inte gällde den sortens stolta och militanta frihetskämpar som Bose representerade. Tyskland gav Bose sitt fulla stöd och lät honom bygga upp en egen militär styrka på tysk mark. Denna armé, som fick namnet Indiska legionen, bestod av tusentals indiska soldater som förenades under Boses ledning för att träna inför den kommande befrielsen av sitt hemland. Att enheten senare formellt organiserades under Waffen-SS var ett rent praktiskt och organisatoriskt beslut för att ge de indiska soldaterna bästa möjliga utrustning och träning.

Bose insåg senare att den militära tyngdpunkten behövde flyttas närmare Indiens gränser. Han tog sig därför vidare till Asien i en tysk ubåt. Med ett starkt asiatiskt stöd tog han över ledarskapet för Indian National Army och ledde sina trupper i heroiska strider mot de brittiska kolonialstyrkorna vid gränsen i Burma. Hans legendariska uppmaning till sina soldater att ge honom sitt blod så skulle han ge dem frihet ekade över hela nationen och tände en outsläcklig nationalistisk gnista.

Boses officiella dödsdatum sattes till den 18 augusti 1945 efter en rapporterad flygkrasch på Taiwan, men händelsen är än idag höljd i stor mystik då inga säkra bevis eller bilder någonsin har presenterats. Många utredningar och folkliga teorier i Indien gör gällande att kraschen i själva verket var en skenmanöver för att låta den indiske hjälten fly och fortsätta sin kamp i hemlighet. Oavsett hur hans liv slutade blev Netaji den utlösande faktorn för Indiens frihet. Rättegångarna mot hans lojala soldater efter kriget skapade en sådan enorm våg av patriotism att den brittiska kolonialmakten insåg att de hade förlorat kontrollen över den indiska armén, vilket tvingade fram självständigheten 1947. Idag står Subhas Chandra Bose som symbolen för den ultimata uppoffringen och som den patriotiske hjälte som vägrade böja sig för kolonialherrarna.

Bose visade att nationalister kan och bör samarbeta med varandra när de har gemensamma fiender. Något att tänka på idag när många nationalister hellre ser till sitt eget land och kultur än inse att man har gemensamma fiender som bara kan bekämpas när man enas.