FILM. Vad skulle hända om den amerikanske superhjälten Stålmannen istället hamnat i Sovjetunionen? Det får vi veta i den nya animerade filmen Superman: Red Son.

Superman: Red Son är en amerikansk animerad film som baseras på en DC Comics-serie från 2003 med samma namn. Filmen gjordes av Sam Liu, känd för sina animerade filmer som handlar om superhjältar på lite ovanliga platser och tidsepoker. Filmen kom ut på video i våras och den placerar som titeln antyder superhjälten Stålmannen i Sovjetunionen istället för Amerika.

Jag kommer i den här recensionen att gå igenom hela filmen så läsare som frestas att se filmen när de läser recensionen bör följa mina råd för att inte få slutet serverat. Filmens budskap är en smula förvirrande men vi hittar iallafall några av de vanliga pusselbitarna från Hollywood vilka jag även kommer att reflektera över recensionen igenom.

Berättelsen tar sin början år 1946 på den ryska landsbygden där vi får följa en liten pojke som räddas från några mobbare av en tuff tjej. Men den lilla pojken är inte alls någon svag fegis, tvärtom. Han har egentligen låtit sig mobbas då han har superkrafter och inte vill såra sina antagonister. Han lyfter upp en traktor på sina raka armar och vi åker framåt i tiden.

Nu, 10 år senare, är han en fullfjädrad kommunist och får hedersbetygelser av självaste Josef Stalin. Han har en superhjältedräkt som den vanliga Stålmannen fast med hammaren och skäran på bröstet istället för ett S. När en satellit störtar ner mot Amerika räddar han dagen men journalisten Lois Lane Luthor sätter snabbt käppar i hjulet för honom med några frågor om yttrandefrihet, demokrati och kommunism. Det visar sig att hon är i maskopi med Alexander ”Lex” Luthor, en ond och kapitalistisk politiker/vetenskapsman och när hon senare presenterar bevis för Gulaglägren, den kommunistiska regimens förtryck och alla avrättningar tar Stålmannen saken i egna händer och dödar Stalin.

Han blir nu Sovjets nya kommunistiske ledare och han har stora planer för världen. Han enar bland annat Korea och lovar världen att han ska ena alla länder som vill ha fred och rättvisa. Men amerikanerna tänker inte sitta still och låta detta ske. Lex Luthor har fått tag i Stålmannens DNA och med hjälp av den amerikanska staten kan de nu göra en egen Stålman. Denna nya superhjälte är till synes en ren kopia av den ryske fast han kallas The Superior Man och har mottot ”Amerika först”. Han har givetvis också en superhjältedräkt men han har bokstäverna US på sitt bröst.

Smått förvirrande dyker plötsligt superhjältinnan Wonder Woman upp i Sovjet och verkar väldigt förtjust i den ryske Stålmannen. Här blir det lite sexuell mångfald då det visar sig att hon kommer från en lesbisk ö med bara kvinnor och hennes egentliga plan är att hjälpa honom i kampen för en bättre värld. Här blev iallafall jag något paff när hans reaktion på hennes läggning var positiv för då kunde han fokusera på sin uppgift istället för att behöva sätta på henne.

Snart flyger Superior Man över till Sovjet för att krossa den röde Stålmannen. Detta går dock inte enligt planerna då Superior Man smälter när hans kropp inte klarar kraften som Lex Luthor utsätter honom för.

Som jag tidigare påpekade är budskapet en smula förvirrande. Varför är plötsligt kommunism bra och kapitalism ondskefullt? Varför har de som ska vara onda massa mångfald medan de som ska vara goda är vita och homogena? Och varför gör man avhållsamhet från sex till något positivt?

Borde inte Hollywood sprängt in att mångfald och promiskuitet är det bästa som finns och propagera för den amerikanska livsstilen som de alltid gör? Man blir en smula ställd då allt detta nu plötsligt vänts upp och ner.

Hursomhelst fortsätter den röde Stålmannen med sin plan genom att riva Berlinmuren och världen ser ut att gå mot ett kommunistiskt paradis när det plötsligt dyker upp en utomjordisk farkost som kallas Brainiac. Brainiac skyddas av ett starkt kraftfält som inget verkar bita på. En grön laserstråle skjuter ut som omsluter hela Stalingrad vilket krymper staden till minimal storlek. Detta ger Stålmannen ny energi och han lyckas slå hål på rymdfarkosten men det är för sent, Stalingrad är förlorat. Men med hjälp av Brainiacs teknik lyckas Sovjet bygga en superdator och snart är alla Sovjets problem lösta.

Nu när hela öst är enat och allt går enligt planerna dyker det plötsligt upp ett nytt hot mot världsfreden, en superond rysk terrorist, Batman. Batman är fast besluten på att krossa den nya kommunistiska ordningen och han börjar spränga byggnader och skapa kaos i Sovjet.

Samtidigt störtar ett UFO i Amerika och president John F. Kennedy ber Lex Luthor om hjälp att använda dess teknik för att bygga upp Amerikas militär. Samtidigt börjar Stålmannen och Wonder Woman att lida av samvetskval. När de stoppade Gulag tvingades de att operera in hjärnkontrollteknik i huvudena på alla politiska motståndare. Wonder Woman tycker det är fel men Stålmannen anser att det är bättre än Gulag och att människorna lider mindre nu än under Stalin. Även här kan man börja undra vem som är ond eller god. Batman är en terrorist som vill störta kommunismen i Sovjet, Lex Luthor vill, med hjälp av hela Amerika, samma sak och filmens ”hjältar” Sovjet tillåter ingen opposition och opererar om hjärnorna på sina motståndare.

Med hjälp av den amerikanska tekniken bygger iallafall Batman ett nytt specialvapen och det ser ut som han äntligen ska krossa det kommunistiska systemet och få Stålmannen på fall. Men Wonder Woman kliver in och räddar dagen och Batman spränger sig själv i luften då Stålmannen erbjuder honom en hjärnoperation och ett enkelt jobb på en tvättomat.

Senare blir Lex Luthor Amerikas president och han bygger upp landet efter år i kaos. Med sin nya teknik gör de ett nytt försök att krossa Stålmannen och de är likt Batman nära att lyckas när Wonder Woman än en gång kliver in och räddar dagen. Den här gånger är hon dock trött på alla ”män” som hela tiden ska kriga så hon sticker tillbaks till sin lesbiska paradisö.

Stålmannens superdator, Brainiac, råder honom att de ska slå till nu, hårt mot Amerika och tillsammans flyger de mot Amerika.

Här bör läsare som tänker se filmen sluta läsa för den rafflande upplösningen avslöjas i följande del!

Väl framme vid det Vita huset i Amerika utmanar Stålmannen Lex Luthor men istället dyker Lois Lane upp och lyckas få Stålmannen att inse att krig inte är någon lösning och att mänskligheten måste lära sig av sina misstag. Brainiac har dock en annan åsikt och nu tvingas Lex Luthor och Stålmannen kämpa sida vid sida mot Braniac som vill förslava mänskligheten och hela planeten, något han tydligen hela tiden hade planerat och tyckte kommunism var det bästa systemet för. Tillsammans lyckas de knäcka Brainiac men han har en superbomb som är ställd på självsprängning och Stålmannen tvingas flyga ut långt i rymden med bomben och sprängs tillsammans med den.

Väl hemma på jorden verkar det som att det här var Lex Luthors plan hela tiden också och nu när Sovjet är på knä kan världen enas under Amerikas och kapitalismens fana. Han avsäger sig dock alla framtida uppdrag och lämnar istället över posten till sin svarta efterträdare. Lex Luthor och Lois Lane drar sig tillbaks till ett enkelt liv och vi får se en glimt av Clark Kent. The End.

Att den politiska agendan skulle infinna sig var aldrig något man egentligen tvivlade på men man leddes ändå på villovägar genom hela filmen och de små inslagen som ändå fanns var inte så där rätt upp i ansiktet som de brukar vara. Den enda egentliga politiska pekpinnen var de starka kvinnorna som Lois Lane och Wonder Woman och deras feminism. Fast det blev kanske mer av ett politiskt bakslag när den enda sexuella karaktären var just Wonder Woman och hennes lesbiska sexualitet blev snarare patetisk än något starkt HBTQ-budskap.

Nu ser jag kanske inte så mycket tecknade eller animerade filmer men den här var faktiskt rätt underhållande, iallafall tills man kräktes lite i munnen de sista minuterna när Amerika, kapitalismen och ”demokratin” segrade. Filmen var snyggt tecknad, tempot väldigt högt och den politiska dualismen mellan kapitalism och kommunism, som var filmens drivkraft, var väldigt intressant.

Att de vänt superhjältar till att vara onda var också underhållande men det är nog något vi kommer att få se mer av i framtiden. I serietidningsvärlden är detta ett fenomen som kommer allt starkare men varför inte om det kan bli så här roligt?


  • Publicerad:
    2020-08-05 18:00