SVENSKHET Partiledaren för Liberalerna, Simona Mohamsson, menar i sitt debattsvar till Erik Thosteman att det rimmar illa att bygga svenskhet på etnicitet och framhåller i stället svenska värderingar som en grund för svensk identitet.

I en debattartikel i Dagens Nyheter svarar Simona Mohamsson på ett tidigare inlägg av Erik Thosteman, som är doktor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Debatten dem emellan handlar om begreppet ”svenska värderingar”. Debattörerna har försökt definiera innebörden av ”svenska värderingar”. Mohamsson ger i sitt svar en riktad förklaring där hon menar att begrepp som värderingsgemenskap kan fungera som en tydlig definition av svenska värderingar och samtidigt vara ett motgift mot segregation och rasism.

Erik Thosteman har forskat i migration, nationalism, rasbegrepp och hur svensk identitet har skapats och förändrats historiskt. I det aktuella debattinlägget argumenterar han för att begreppen svenskhet och svenska värderingar riskerar att användas på ett sätt som exkluderar människor med utländsk bakgrund.

Han menar att även om svenskhet ofta beskrivs som en öppen gemenskap baserad på kultur och värderingar, kan debatten i praktiken förskjutas mot föreställningar om arv och ursprung. Thosteman ifrågasätter också vad som gör vissa värderingar specifikt svenska och hävdar att svenskhetsbegreppet därför kan användas politiskt för att avgöra vem som räknas som svensk.

Svenskhet är liberala värderingar

Mohamsson skriver att Sverige, enligt World Values Survey, är ett av världens mest extrema länder när det gäller värderingar, något som partiledaren inte tycks anses vara ett problem. Enligt hennes förklaring beror detta på att svenskarnas värderingar både är liberala och unika i ett internationellt perspektiv.

Mohamsson, som själv har invandrarbakgrund med ursprung i Libanon, framhåller att svenskhet kan bygga på en gemenskap grundad i liberala värderingar och det svenska språket. Hon lyfter även fram liberala ideal, såsom att HBTQ-personer ska kunna leva sina liv i frihet, som en del av dessa värderingar.

Samtidigt erkänner Mohamsson att det finns problem i Sverige kopplade till den mångkulturella politik som enligt henne har bidragit till utanförskap. Hon pekar på att alla grupper i samhället inte har samma syn på tolerans gentemot HBTQ-personer och att hederskulturer kan begränsa flickors frihet.

Liberalernas partiledare menar dock att det innebär ett ansvar att leva upp till ambitionen att de liberala värderingar som i dag ofta benämns som ”svenska” också ska försvaras och upprätthållas. Sammanfattningsvis hävdas att etnicitet ska avvisas som grund för svensk identitet och att svenskhet i stället definieras genom gemensamma värderingar, språk och samhällssyn.