INRIKES • I ett Sverige, där vidöppna gränser och massimport av rasfrämlingar lett till etablerandet av en enorm svart narkotikamarknad, visar ny statistik att ett ökat antal beslag endast leder till ännu mer dödligt våld.

Redan för ett och ett halvt år sedan beräknade polisen att mellan 100 och 150 ton narkotika förs in landet varje år. Den uppgiften offentliggjordes sedan den franska polisen hade hackat det hemliga chattforumet Encrochat, där många kriminella kommunicerade. Svensk polis fick tillgång till materialet och skrev en rapport om narkotikasmugglingen till Sverige. Enligt denna studie smugglas det minst dubbelt så mycket narkotika till Sverige som polisen hade trott. Det mesta är cannabis – över hälften av all smugglad narkotika är hasch. 22 procent är marijuana. Därefter kommer kokain och amfetamin.

De drygt två ton narkotika som i år beslagtagits i gränskontroller är, i likhet med polisens sammanlagda beslag på 3,3 ton under samma period, toppen på ett isberg.

— Vi kontrollerar bara några promille av trafiken in i Sverige. Vi hade kunnat göra väldigt mycket mer beslag om vi var fler, kommenterar Oscar Lindvall vid Tullverket, till SVT Nyheter.

Försäljningen av narkotika är som bekant den viktigaste inkomstkällan för kriminella nätverk drivna av importerade rasfrämlingar.

— Vi har god ekonomi och en stor efterfrågan. Sverige är en lukrativ marknad för narkotikakriminaliteten, säger Stewe Alm, strategisk analytiker på polisens Nationella operativa avdelning (Noa) för SVT. Eventuella beslagtag och gripanden påverkar inte verksamheten i stort.

— För de etablerade nätverken blir det endast ett nålstick i deras ekonomier, påpekar Alm, som fortsätter:

— Vi ska komma ihåg att narkotikan i landet nästan alltid har internationella knytningar. I kraft av deras enorma ekonomiska resurser ersätts ett polisbeslag snart av en ny leverans.

Beslagtagens enda konsekvens: Fler skjutningar

Ett sätt på vilket polisens beslagtag av narkotika faktiskt påverkar nätverkens verksamhet är enligt Alm att de ofta orsakar en eskalering av det dödliga våldet.

— … Det handlar om att någon blir skuldsatt och man har problem med att lösa vem som ska betala vad. Det kan säkert vara en orsak till konflikter som slutar med att man skjuter någon. Det är ett vanligt incitament för våldshandlingar.