TIDÖREGERINGEN • Regeringen vill minska diskriminering och öka tryggheten för ”hbtqi-personer” genom ett mer samordnat arbete mellan myndigheter, kommuner och civilsamhället.

Regeringens skrivelse ”Insatser för att främja hbtqi-personers rättigheter och möjligheter” bygger på en nationella strategi och handlingsplan där syftet sägs vara att minska diskriminering för ”hbtqi-personer”. Mer specifikt handlar skrivelsen om hur regeringen vill utveckla arbetet för att skapa lika rättigheter och möjligheter, oavsett så kallade sexuella läggningar, könsidentiteter eller könsuttryck.

Ett antal statliga myndigheter har utsetts till strategiska hbtqi-myndigheter med ansvar för att integrera ett ”hbtqi-perspektiv” i sina verksamheter. Det innebär bland annat att de ska arbeta med ”kunskapshöjande” insatser, ett likvärdigt bemötande och förbättrade arbetssätt inom sina respektive områden.

Regeringen påstår att många hbtqi-personer fortfarande utsätts för diskriminering, trakasserier och hatbrott. Därför betonar man vikten av förebyggande arbete och ökad samverkan mellan olika samhällsaktörer.

"Strategiska hbtqi-myndigheter"

Ett särskilt fokus ligger på hälsa och livsvillkor. Tidöregeringen lyfter behovet av att motverka psykisk ohälsa, stärka suicidpreventionen och säkerställa en jämlik tillgång till vård och stöd. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har även fått i uppdrag att utveckla trygga fysiska och digitala mötesplatser för unga ”hbtqi-personer”. Samtidigt ska Arbetsmiljöverket och andra myndigheter bidra till ett mer ”inkluderande” arbetsliv genom kunskapssatsningar och stöd till arbetsgivare.

En av de strategiska hbtqi-myndigheterna är Folkhälsomyndigheten. Den har fått ett särskilt regeringsuppdrag att utveckla arbetet med ”existentiell hälsa” inom folkhälsopolitiken. Något som den kontroversielle statsministerhustrun Birgitta Ed varit offentlig förespråkare för. Begreppet blev därefter ett regeringsuppdrag till Folkhälsomyndigheten.

Oppositionen: Planen inte tillräcklig

Parallellt med regeringens strategi har det rättsliga skyddet mot allvarliga kränkningar stärkts. Sedan den 1 juli 2026 finns det nya brottet psykiskt våld. Lagen omfattar bland annat upprepade förödmjukelser, nedsättande uttalanden, hot, tvång och övervakning när handlingarna sammantaget bedöms ha syftet att allvarligt skada en persons självkänsla. Regeringen har bedömt att lagändringen också stärker skyddet mot bland annat omvändelseförsök och så kallade andra allvarliga kränkningar som misstänks kunna drabba hbtqi-personer.

Någon formell remissbehandling har inte genomförts eftersom skrivelsen inte är en proposition eller en statlig utredning. Däremot har flera partier, bland annat Centerpartiet och Socialdemokraterna, lämnat riksdagsmotioner där de efterfrågar mer omfattande åtgärder. Socialdemokraterna har bland annat framfört att regeringens handlingsplan inte är tillräckligt långtgående.

En skrivelse fungerar främst som ett politiskt ramverk för det fortsatta arbetet. Då en skrivelse inte är en proposition eller en statlig utredning finns inte heller det vanliga remissmaterialet där myndigheter, universitet och organisationer lämnar detaljerade synpunkter. Istället kan regeringens skrivelse påverka myndigheters arbete och prioriteringar, ligga till grund för regeringsuppdrag.