INRIKES • Regeringen ger Segerstedtinstitutet i uppdrag att kartlägga och motverka antisemitism vid landets statliga lärosäten. Bakgrunden är en påstådd ökad otrygghet bland judiska studenter och anställda efter händelserna den 7 oktober 2023.

Göteborgs universitets Segerstedtinstitut får ett utökat regeringsuppdrag att arbeta mot så kallad antisemitism. Fokus för uppdraget ska ligga på landets statliga universitet och högskolor. Det antivita institutet har sedan tidigare arbetat med att sprida metoder till skolor, men ska nu rikta insatserna högre upp i utbildningssystemet.

Bakgrunden är den ökade otrygghet som många judiska studenter och anställda påstår sig ha upplevt efter Hamas motattack mot Israel den 7 oktober 2023. Högskole- och forskningsminister Lotta Edholm i ett mejl till Universitetsläraren:

Efter Hamas terrorangrepp mot Israel den 7 oktober 2023 har många judar upplevt ökad otrygghet vid svenska universitet och högskolor. Det är djupt oroande. Svenska statliga lärosäten ska vara trygga miljöer för både studenter och personal och det är viktigt att lärosätena får rätt stöd i detta viktiga arbete

"Anekdotiska uppgifter"

Enligt Christer Mattsson, föreståndare för Segerstedtinstitutet, finns flera källor som visar att judiska studenter och lärare känner sig utsatta.

— Vi har ju fått anekdotiska uppgifter och uppgifter i form av en rapport från Judiska ungdomsförbundet i Sverige som visar att judiska studenter och lärare har känt sig utsatta för antisemitism. Vi har också en del data från vår egen forskning. En del av händelserna har ju även varit uppmärksammade i media. Och det här har uppenbarligen regeringen uppfattat som någonting som man vill arbeta med och göra åtgärder kring.

Det nya uppdraget innebär inledningsvis att institutet ska utreda omfattningen och karaktären av antisemitismen vid lärosätena.

— I det här första skedet ska vi inte utbilda eller berätta om vad antisemitism är utan snarare utreda. När är den ett problem? Hur blir den ett problem? Var är den problem? Och hur gör man då?, undrar Mattsson.

Han hänvisar även till de protester mot kriget i Gaza som förekommit vid vissa lärosäten:

— Vi vet att problematiken har varit koncentrerade till vissa verksamheter vid vissa lärosäten, och där tänker vi att det finns erfarenhet av vad det var som hände och vad som gjordes och vad som inte gjordes och vad som borde ha gjorts och vad som kanske inte skulle ha gjorts. Vi behöver ha den dialogen för att sedan kunna gå vidare och se vilka typer av fortbildning som är viktiga och relevanta, förklarar Mattsson.

Fem miljoner per år

När det gäller vem som står bakom antisemitismen betonar Mattsson strukturella mekanismer:

— Vi har en väldigt, väldigt lång och omfattande kunskap om strukturell rasism. Jag tänker att antisemitismen, precis som annan form av rasism, i huvudsak är strukturell, det vill säga att det är föreställningar, språk och idéer som reproduceras. Naturligtvis finns det människor som verkligen är antisemiter och har det som en idé. Men de tror jag inte att vi ska leta efter, utan snarare motverka de strukturella föreställningarna.

Segerstedtinstitutet tilldelas fem miljoner kronor per år i tre år för uppdraget.

— De kommer att räcka långt, menar Christer Mattsson.