KOMMENTAR • Trumps angrepp på Iran riskerar att utlösa en nedstängning av det strategiskt viktiga Hormuzsundet och en ekonomisk kris för Europa. Detta skriver Russleman på Frihetskamp.no.

Under natten till söndag stod det klart att Donald Trump hade beordrat ett bombanfall mot Irans anläggning för urananrikning i Fordow. I skrivande stund är det helt oklart i vilken grad angreppet lyckades skada eller förstöra denna strategiska anläggning.

I ett inlägg på Truth Social kort efter attacken förklarade Trump följande:

Varje hämndaktion från Iran mot USA kommer att bemötas med en styrka som är mycket större än det som bevittnades i kväll. Tack!
Donald J. Trump, president för USA.

Medan amerikanerna redan har utropat seger, finns det liten anledning att tro att de skulle ha underrättelser om huruvida anläggningen helt har förstörts eller bara skadats, eftersom inte ens iranierna troligen hunnit undersöka detta i sin helhet. Iranierna å sin sida har hävdat att skadorna var begränsade och kan repareras. Eftersom Fordow-anläggningen tros ligga 80–90 meter under mark har det hela tiden funnits osäkerhet om ens USA:s kraftigaste bunker-bomber, av typen GBU-57A/B MOP, skulle kunna tränga djupt nog för att fullständigt förstöra Fordow.

Detta är i slutändan i stor utsträckning irrelevant, eftersom det länge har varit uppenbart att det är den iranska staten i sin helhet som är måltavla för det judisk-amerikanska imperiet. Det har blivit tydligt att Israel på egen hand har begränsad kapacitet att skada Iran och till och med höll på att förlora kriget, då det redan under onsdagen rapporterades att Israels luftförsvar höll på att ta slut.

Med andra ord var angreppet mot Fordow avsett att provocera fram ett angrepp mot amerikanska baser i regionen, vilket Trump då skulle kunna använda som förevändning för att dra in hela USA:s resurser i kriget på Israels vägnar. Han är helt beredd att offra livet på ett otal amerikanska soldater som för närvarande bara har begränsat luftförsvar, eftersom mycket av detta har flyttats till Israel.

Om iranierna kommer att agera i linje med detta är i dagsläget oklart, då deras omedelbara respons var ännu ett missilangrepp mot Israel. I skrivande stund pekar dock tecknen på att iranierna kommer att välja en asymmetrisk, men kraftfull motreaktion. Det rapporteras att det iranska parlamentet har röstat för att stänga Hormuzsundet, och att man nu väntar på slutgiltigt godkännande från Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei.

Varför är Hormuzsundet så viktigt?

Så sent som 2023 uppskattades att 20 miljoner fat olja (cirka 30  procent av världshandeln) och 20  procent av all LNG (flytande naturgas) passerar genom Hormuzsundet varje dag. Av detta kan endast 4 miljoner fat omdirigeras via alternativa rutter, och för LNG finns inga fungerande alternativ.

När jag frågade ChatGPT om de omedelbara och medellånga ekonomiska konsekvenserna för världsekonomin och Europa vid en nedstängning av Hormuzsundet, svarade den följande:

Omedelbara konsekvenser (dagar till veckor)

Globalt:

  • Kraftigt stigande oljepriser: Cirka 20 % av världens oljeförsörjning går genom Hormuz. En avstängning skulle kunna leda till att Brentoljan skjuter i höjden – potentiellt en ökning med 30–100 % inom några dagar, beroende på konfliktens varaktighet och aktörernas svar.
  • Marknadspanik och instabilitet: Aktiemarknader, särskilt inom energiintensiva sektorer (transport, industri), skulle falla. Investerare skulle söka sig till säkra tillgångar som guld, dollar och statsobligationer.
  • LNG-chock: Qatar, en ledande LNG-exportör, använder Hormuz. LNG-marknaden – redan sårbar efter tidigare kriser – skulle bli extremt ansträngd, med prisexplosioner i Asien och Europa.

Europa:

  • El- och gaspriser skjuter i höjden direkt, särskilt i länder som Tyskland, Italien och Östeuropa, som blivit mer beroende av LNG-import efter att den ryska gasen minskat.
  • Börsras i energiintensiva och oljeberoende sektorer såsom industri, transport och kemi.
  • Inflationstryck och valutaturbulens, särskilt i ekonomiskt sårbara EU-länder.

Mellansiktiga konsekvenser (veckor till månader)

Globalt:

  • Bestående inflation: Högre energi- och transportkostnader sprider sig genom hela ekonomin (livsmedel, tillverkning, tjänster).
  • Höjda räntor: Centralbanker (t.ex. ECB och Fed) kan tvingas väga inflationsbekämpning mot risken för recession.
  • Förändrade handelsmönster: Ökad transporttid och kostnad, särskilt mellan Asien och Europa. Alternativa rutter (via Afrika eller Ryssland) blir dyrare och mer överbelastade.
  • Tömning av oljelager: IEA-länder kommer att använda sina strategiska reserver för att stabilisera marknaden.

Europa:

  • Industriproduktionen drabbas: Högre energi- och råvarupriser urholkar konkurrenskraften, särskilt i Tyskland och Nederländerna.
  • Ökad ekonomisk ojämlikhet inom EU: Länder med lägre köpkraft och mindre reserver drabbas hårdare.
  • Press mot euron: Kapitalflykt till dollar och säkra valutor kan försvaga euron.
  • Politiskt tryck för snabbare grön omställning: Tillfällig satsning på fossil energi kombineras med snabbare investeringar i förnybar kraft och energilagring.

Om Iran till sist genomför detta återstår att se, då även deras allierade – särskilt Kina – skulle drabbas av konsekvenserna. Det förändrar dock inte faktumet att Donald Trump var redo att riskera alla ovan nämnda konsekvenser, inklusive ekonomisk kris i Europa, till följd av sin fanatiska lojalitet till sionismen.

Ursprungligen publicerad på Frihetskamp.no.