TV-SERIE • Raskens är baserad på Vilhelm Mobergs roman med samma namn. I den får vi följa en knektfamiljs öde i Småland under den senare delen av 1800-talet.

Vilhelm Mobergs roman Raskens gjorde att han blev erkänd som romanförfattare år 1927. Raskens handlar om hur livet var som knekt i Småland under mitten av 1800-talet. Inspiration hade han fått från den egna släkten där vissa hade varit knektar och därmed kunnat förse honom med riklig inspiration till boken genom deras historier. Serien är välspelad och kommunisten Sven Wollter gör en bra rolltolkning som Rasken. Moberg själv var republikan och starkt emot vad han ansåg vara totalitära ideologier såsom kommunismen och nationalsocialismen men det återspeglas inte i TV-serien. Det som kanske hade förekommit mer under den här tiden är barnaga, barnen får aldrig smäll även om Rasken säger att han uppfostrat barnen med viss aga.

Handlingen

Raskens var en stor dräng som gärna slösade på pengarna och drack brännvin. Efter att ha varit ute på dans på lördagskvällen och som den horkarl han är, lägrade han Nergårds-Anna så att han försov sig. Genom att sova länge hade han försummat sina plikter med likskjutsen, bygdens gamla knekt hade gått och dött. På gården hamnar han i konflikt med sin husbonde eftersom han vanärat honom och den summa pengar han skulle få för arbetet. Detta gör att hans husbonde slår honom och han slår tillbaka och husbonden faller till backen och vaknar inte upp. Han flyr till skogs där han går hungrig och kontemplerar om han skall ställa in sig till länsman (polis/åklagare) för hans brott så att han får mat igen.

Att slå sin husbonde vid den här tiden var ett allvarligt brott med högt fängelsestraff för det bröt mot hierarkin. Det är därför inte konstigt att Rasken sprang till skogs för att försöka undslippa sitt öde. Han beskriver själv sitt val: Frihet och hungrig eller ofri med mat.

Husbonden väljer dock inte att kalla på länsman för käftsmällen men Raskens kan inte vara kvar på samma plats och söker därför ny tjänst som dräng och sedan som knekt hos kapten Jägerschiöld. Att komma till en ny plats under den här tiden hade också sina problem. Utbölingen Rasken lyckas knipa knektjobbet från en av rotemästarens söner och därmed skapas en livslång konflikt med dem. Ett jobb som han landade tack vare att han var stor och stark men inte så intelligent.

Status

På rotemästarens gård jobbar den pliktfyllda och flitiga pigan Ida som dras till Raskens. Ida är en sparsam matmoder och kysk, vilket även uppfattas av rotemästarens ena son Oskar. Han friar till henne men hon har ögonen för Rasken vilket gör att konflikten mellan Rasken och bondfamiljen späs på av Oskars svartsjuka. Ida förklarar att bönder gifter sig med bönder och hon som piga får hålla sig till sina egna. Resonemanget hon för är att hon inte är rik och därmed kan Oskar inte köpa ut sina bröder från gården.

Oskar önskar den bättre Ida men gifter sig till slut med en rikare kvinna som dock är galen vilket också blir hans familjs undergång. Även han fastnar i samhällstypen där man gifter sig efter rikedom. Detta gör också Raskens vän Johan Klang som han varit dräng med. Klang är också en horkarl och knekt. Men han är även försupen, slösaktig och notorisk kvinnomisshandlare.

Eftersom Klang är lat så tvingar han sig själv att gifta sig med Nergårds-Anna som nu bär på en oäkting i magen. Hon har nämligen en hemgift på 2 000 riksdaler. Lyckan blir dock kortvarig för de bägge då de snabbt slösar upp hemgiften tillsammans och lever sedan i en ökande fattigdom. Efter att hans andra hustru har tagit allt lösöre i deras torp, allt utom tapeterna när han är på övning, är han så förbannad på kvinnosläktet att när han gifter sig med sin tredje fru så skall hon verkligen misshandlas till lydnad, vilket driver henne till att begå självmord. Försupen som han är förlorar han också sin position som knekt och blir nu lösdrivare. Klangen inser att han borde tagit den fattiga Tilda som sin fru då hon var strängare mot honom när han försökte supa till det. Men det är lätt att vara efterklok säger han samtidigt som han sätter brännvinsflaskan mot munnen.

Statusens vikt ser man även på flera håll, som när myndigheterna kommer till platsen och skall råda om träter, mellan män och kvinnor. Men även när Raskens har blivit korpral, då passar en äldre korpralänka på att hälsa på familjen och göra byteshandel. När Ida och hon ser Nergårds-Anna så anmärker änkan: att där går Nergårds-Anna med sin horunge. Hon understår dock inte sig att sitta allt för länge i samma rum som Nergårds-Anna när Ida bjudit in henne.

Skrock och prat

Vid den här tiden var folk ännu mer skrockfulla än vad de är idag. Idas mamma är väldigt skrockfull men hon är även rik på kunskap av livet. Detta utmärker sig framförallt på bröllopsdagen för Raskens och Ida. Idas moder förmanar dem att lägga två knivar under sängen, hon har strösslat ut småmynt över golvet så att hemmet alltid skall ha pengar. Men hon påpekar också att paret skall föda grisen på kvällen innan de går till sängs för paret kommer antagligen sova länge nästa morgon. Ida träffade också Rasken igen på en midsommardans efter hans första försök att hoppa i säng med henne, vilket hon som kysk ogillade och sprang ifrån honom. Modern påpekade att ungdomen minsann är lika kort som en midsommarnatt och därför måste den brukas så mycket benen orkar. Därför skall man inte sitta inne på midsommarafton när alla andra är ute och dansar.

Nyheter i byn vid den här tiden spreds ryktesvägen och i serien så försöker en kringgående tygförsäljare locka Ida att få ett tyg så länge hon låg med honom. Hon nekar honom och då försöker han våldta henne, men Ida värjer sig genom att slå honom med ett vedträ i huvudet så att han förlorar medvetandet. Hon släpar sedan ut honom från torpet där han till slut vaknar upp. Illasinnad som han är så sprider han ut ett rykte i byn om att Ida varit otrogen mot Raskens när han vart borta på dagsverke. Byns invånare flinar bakom Raskens rygg och han konfronterar Ida och efter mycket om och men så litar han på henne eftersom hon vart så återhållsam mot honom.

Ida fick själv på ryktesvägen veta att Raskens, den horkarl som han var, låg med den lösaktiga Nergårds-Anna återigen. Hon bjöd Raskens på sprit, det finns flera fall i historien där kvinnor bjudit gubbarna på sprit så att deras omdömen grumlades. Spriten säkerställde därmed det dåliga beslutet om giftermål, ofta med hjälp av kvinnan som i samband spritintaget lovade sitt varma sköte i syftet att minska blodflödet till hjärnan hos mannen. I vissa fall så lyckades de, men i andra så vägrade mannen att uppfylla sina förpliktelser när han nyktrat till och fått komma till.

Det hårda livet

Serien visar också upp hur tufft det var att leva vid den här tiden, när dåliga skördar kunde göra att allt som kunde ätas på bordet var potatis och salt. Hur viktig kon, grisen och hönorna var för familjens överlevnad. I serien så tar det flera år av hårt arbete för att ge hushållet en någorlunda mängd kreatur. Ofta fick de sälja av för att klara vintern.

För den som vill se serien så finns den på SVT:s öppna arkiv. Och vill man läsa mer om historien så skrev Moberg boken Raskens efterleverska där han berättar mer om Ida.