SVERIGE • Läkarna Thomas Allgén och Teet Härm pekades under 1980-talet ut som styckmördare i det ökända fallet med Catrine da Costa. Eftersom männen även pekades ut i en friande dom söker de nu ersättning av regeringen.

Advokaterna Thomas Olsson och Filip Rydin har under måndagen lämnat in ansökningar om så kallad ex gratia-ersättning för sina klienter Teet Härm och Thomas Allgén, som 1984 pekades ut för styckmordet på Catrine da Costa.

Härm och Allgén var båda läkare vid tiden för mordet. I media fick de öknamnen ”obducenten” och ”allmänläkaren” efter att Allgéns exfru pekat ut dem. Hon kom senare att vittnat om att deras gemensamma dotter bevittnat både mordet och styckningen av da Costas kropp – trots att dottern bara var 1 år gammal vid tillfället.

Den utdragna rättsprocessen slutade med att Stockholms tingsrätt den 8 juli 1988 frikände både Allgén och Härm på samtliga åtalspunkter, inklusive mord. Samtidigt skrev tingsrätten i domskälen att det var ”ställt utom allt rimligt tvivel” att de två läkarna tillsammans hade styckat Catrine da Costas kropp.

Eftersom det påstådda gravfridsbrottet redan var preskriberat kunde dock läkarna inte dömas för det. Formuleringen låg samtidigt till grund för Socialstyrelsens beslut att dra in läkarlegitimationen för både Allgén och Härm – ett beslut som överklagats i omgångar utan resultat.

Trots att formuleringen i domen från Stockholms tingsrätt pekar ut läkarna går den inte att överklaga eftersom den är friande. Därmed har Allgén och Härm under decennier upplevt att de förvägrats möjlighet att rentvås, vilket bland annat framgår i en dokumentär från SVT:s Dokument inifrån.

Med åren har utpekandet från Allgéns exfru blivit starkt ifrågasatt, samtidigt som det helt saknades fysisk bevisning som band någon av männen vid mordet. Att man lade sådan vikt vid en moders tolkning av utspel från ett barn som inte ännu lärt sig tala ordentligt anses idag vara ett exempel på hur man under tidigare decennier på felaktiga grunder satte stor tilltro till överdrivna freudianska teorier om barndomstrauman och fantasifulla ritualiserade övergrepp – samma övertygelser som anses lika bakom de felaktiga morddomarna mot Sture Bergvall, tidigare Thomas Quick.

Exfrun har dock bestämt vidhållit sin version fram till idag, samtidigt som dottern – som idag är vuxen – har hållit sig undan mediebruset.

Har lovat ett se över en ansökan

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har tidigare sagt till SVT att en eventuell ex gratia-ansökan för da Costa-fallet skulle tas emot och ses över.

— Skulle det göra det så kommer vi så klart ta emot den och analysera den noggrant, sade han i april i år.

En ex gratia-utbetalning [ungefär ”av nåd”. reds, anm.] innebär att regeringen betalar ut pengar utan att för den skull erkänna att något fel har begåtts. Advokaterna Olsson och Rydin har gjort bedömningen att detta är det närmaste en upprättelse som klienterna kan få i dagsläget.

Senast en sådan utbetalning skedde var 2022, då två bröder som pekats ut som skyldiga i det så kallade Kevin-mordet i Arvika 1998 fick ersättning av staten med en miljon kronor var.