Amerikansk databas avslöjar ”vården” av transbarn
2024-10-10 14:00
Dagens datum 14 december: Denna dag år 1546 föddes den dansk-svenske astronomen Tycho Brahe, den ”moderna observationskonstens fader” och en förgrundsperson för vår moderna världsbild.
Det är tack vare en nordisk vetenskapsman som den moderna astronomin kunde utvecklas vidare. Tycho Brahes empiriska mätmetoder och hans observatorium på Ven var grundläggande för den fortsatta astronomiska forskningen och kom att direkt påverka andra vetenskapsmän som Johannes Kepler och Ole Römer. Den heliocentriska världsbild vi har idag kan vi till stor del tacka Tycho Brahe för.
Tycho Brahe föddes den 14 december 1546 på Knutstorp i Skåne, som då tillhörde Danmark. Han var son till Otto Brahe och Beate Bille som båda tillhörde den danska högadeln.
Familjen hade tänkt sig att Tycho skulle bli en hög ämbetsman och sände honom till Köpenhamn vid 13 års ålder för att studera filosofi och retorik. Men en solförmörkelse år 1560 fick honom istället intresserad av astronomi. På fritiden började han studera himlen och han kom sedan att påbörja, utan tillåtelse, astronomistudier vid universitetet i Leipzig. Tychos föräldrar accepterade till sist sin sons fritidsintresse då det visat sig att han snabbt rönte viss framgång.
Det som etablerade Brahe som världsberömd astronom var när han upptäckte en supernova 1572 i stjärnbilden Cassiopeia. Han gjorde noggranna observationer under de 17 månader som stjärnan var synlig och skrev senare om sin sensation i boken ”De nova stella” (om den nya stjärnan). Upptäckten – sensationen bestod i att han kunde visa att stjärnvalvet var i förändring – resulterade i att Brahe fick hålla en serie föreläsningar om sina iakttagelser.
Brahe upptäckte tidigt, efter att ha studerat böckerna inom astronomin, att de observationer som hade gjorts inte alltid var tillförlitliga. Av denna anledning lät han på ön Ven bygga sitt observatorium och forskningscentrum Uraniborg år 1576, där han installerade den tidens bästa uppsättning mätinstrument. Brahe hade fått ön av den danska staten i förläning och kom att ägna 20 år i Uraniborg och det underjordiska observatoriet Stjärneborg (uppfört 1584) som också låg på Ven.
Från Ven utförde Brahe mycket noggranna och systematiska mätningar av planeters, stjärnors och kometers banor. Brahe lät även tillverka en papperskvarn för egen papperstillverkning samt ett tryckeri som möjliggjorde att hans upptäckter snabbt kunde spridas till omvärlden.
Forskning omfattade dock inte enbart astronomi utan bedrevs också inom ämnen som medicin, växtförädling, kartografi, meteorologi och kemi. Tycho Brahe har på grund av sina empiriska studier kommit att kallas för den ”moderna observationskonstens fader”. På denna ö mellan Danmark och Sverige bedrevs Europas mest avancerade forskning.
Men det var inom astronomin som Tycho Brahe gjorde sina största upptäckter och en av hans stora bedrifter var att han med sin mätdata kunde visa att den geocentriska världsbilden inte kunde stämma. Att utmana denna världsbild, att jorden är universums centrum, var farligt och skulle senare leda till kättarbål eller hot om kättarbål för vetenskapsmän som Giordani Bruno och Galileo Galilei. För den katolska kyrkan fanns religiösa skäl till att vilja behålla den geocentriska världsbilden som bevisade att människan måste vara Guds avbild (eftersom jorden var i centrum).
Teorin om en heliocentrisk världsbild, solen i centrum och med elliptiska planetbanor, bygger på teorier som i modern tid först framlades av Kopernicus och sedan bekräftades av Tycho Brahes forskning. Brahe höll visserligen fast vid teorin om jorden i centrum men tillade att vissa av planeterna kretsade kring solen och inte jorden. Hans mätdata lade grunden för att hans lärjunge, den tyske astronomen Johannes Kepler, sedan kunde bevisa och formulera den heliocentriska världsbilden.
Tycho Brahe avled den 24 oktober 1601.
Artikeln publicerades ursprungligen 2013-12-14.