UTRIKES • Tysklands förbundskansler antyder att Ukraina kan bli tvunget att avstå territorium i ett framtida fredsavtal med Ryssland, om landet ska ha realistiska möjligheter till EU-medlemskap. Uttalandena kommer samtidigt som både Kiev och Moskva står fast vid sina krav i konflikten.

Uttalandena från den tyske förbundskanslern Friedrich Merz om att Ukraina kan bli tvunget att avstå territorium markerar ett tydligt erkännande av de politiska och geografiska realiteter som präglar kriget i Ukraina. Samtidigt pekar de på de svåra avvägningar som ukrainska myndigheter kan ställas inför om de vill närma sig EU ytterligare. Bakgrunden är både Rysslands krav och EU:s egna kriterier för medlemskap, som förutsätter att gränstvister är lösta, skriver RT.

Under ett evenemang i Marsberg den 27 april uppgav Merz att ett framtida fredsavtal kan innebära att Ukraina inte behåller alla sina nuvarande territorier:

— Förhoppningsvis kommer det till slut att finnas ett fredsavtal med Ryssland. Då kan det hända att delar av Ukrainas territorium inte längre kommer att vara ukrainskt, sade Merz.

Han antydde samtidigt att en sådan utveckling kan användas politiskt av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i en eventuell folkomröstning:

– Jag har öppnat vägen till Europa för er, kan Zelenskyj säga till befolkningen, enligt Merz.

Uttalandet kopplar fredsförhandlingar direkt till Ukrainas EU-ambitioner. Merz betonade att ett medlemskap inte kan ske snabbt och avfärdade tidigare tidsplaner som nämnts från ukrainskt håll.

— Zelenskyj hade en idé om medlemskap i EU den 1 januari 2027. Det kommer inte att fungera. Även den 1 januari 2028 är orealistiskt, sade Merz.

Bakgrunden är EU:s krav på kandidatländer, som bland annat innebär att territoriella konflikter måste vara lösta innan ett medlemskap kan prövas på allvar.

Öppnar för dialog med Ryssland

Ryssland har å sin sida vidhållit att en varaktig fred förutsätter att Ukraina drar tillbaka sina styrkor från regionerna Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzja, samt erkänner dessa områden, inklusive Krim, som en del av Ryssland. Dessa områden har varit föremål för omstridda folkomröstningar mellan 2014 och 2022.

Samtidigt har Ukrainas president konsekvent avvisat varje lösning som innebär territoriella förluster och har i stället bett EU om en tydlig tidsplan för medlemskap.

Ryska myndigheter har också signalerat att de inte nödvändigtvis motsätter sig ukrainskt EU-medlemskap i sig, men har uttryckt oro över vad de menar är en tilltagande militarisering av unionen. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har beskrivit utvecklingen som en omvandling till ett ”aggressivt militär-politiskt block”.

Merz uttalande kommer samtidigt som Estlands president Alar Karis uppmanar EU att inleda dialog med Ryssland. Han avvisar också påståenden om att Ryssland när som helst kan angripa de baltiska staterna och beskriver detta som ett narrativ som drivs av aktörer som vill skada Estland.

Artikeln är ursprungligen publicerad på Frihetskamp.no.