
Undersökning: Pessimism kring framtida födslotal hos nordiska folken
UNDERSÖKNING • De flesta av Nordfronts läsare tror att födslotalen i Norden kommer att sjunka kraftigt under de kommande femtio åren. Endast en liten andel tror att utvecklingen går mot ersättningsnivån eller högre.
En majoritet av Nordfronts läsare tror att födslotalen hos de nordiska folken kommer att vara mycket lägre om 50 år. Närmare bestämt anser drygt 40 procent att nivån då kommer att ligga under ett barn per kvinna.
14 procent bedömer att födelsetalen kommer att vara något lägre än i dag, medan 13 procent tror att de kommer att ligga betydligt över ersättningsnivån.
Endast en liten andel av de svarande – under fyra procent – tror att födslotalen om femtio år kommer att ligga vid eller över ersättningsnivån på 2,1 barn per kvinna.
En mindre del av de svarande var osäkra på hur utvecklingen kommer att se ut, och knappt tio procent tror att talen kommer att ligga kvar på ungefär dagens nivå.
Såhär såg Veckans fråga ut:
I veckan fick Norges regering motta en dyster delrapport om sjunkande fertilitetstal – eller födslotal – i landet. Delrapporten pekar på att nedgången särskilt beror på att kvinnor och män i 20-årsåldern får färre barn än tidigare, och att fler väntar tills de är över 30 år innan de får sitt första barn. Kommittén som tagit fram den påpekar att norrmän i genomsnitt önskar sig fler barn än de faktiskt får. Medan män uppger en önskan om 2,09 barn och kvinnor 2,36, är det faktiska födelsetalet nu nere på 1,44 barn per kvinna.
Enligt en FN-rapport ser siffrorna lika dystra ut i andra nordiska länder, där Island ligger ”bäst” till med 1,59 barn per kvinna. Statistiken tar ingen etnisk hänsyn heller vilket gör att siffran kan vara ännu lägre för etniska nordbor. Färöarna, som tillhör Danmark och som till 97 procent bebos av etniska färingar, kommer dock upp med 2,05 barn per kvinna enligt statistik från 2020.
Men för att en befolkningen inte ska minska behöver födslotalen ligga på minst 2,1 barn per kvinna, vilket brukar kallas ersättningsnivån. Det behövs lite mer än 2 (alltså 0,1 extra) eftersom vissa barn dör innan de själva kan få barn, och för att alla kvinnor inte får barn. Den lilla marginalen (0,1) kompenserar för dessa förluster.
Den norska födslotalsutredningen föreslår nu riktade ekonomiska åtgärder för att få till en positiv demografisk utveckling. Liknande förslag kan också tänkas komma från andra nordiska länder. Hur tror du att det kommer att se ut om 50 år? Diskutera gärna i Nordfronts fristående chattgrupp.
Hur kommer födslotalen att se ut hos de nordiska folken om 50 år?
- Mycket lägre än i dag (under 1,0 barn per kvinna) (41,18%, 390 röster)
- Lite lägre än i dag (mellan 1,0 och 1,3) (14,26%, 135 röster)
- Betydligt över ersättningsnivån (över 2,3) (13,83%, 131 röster)
- Vet ej/Osäker (10,67%, 101 röster)
- Ungefär som i dag (runt 1,4) (9,5%, 90 röster)
- Närmare ersättningsnivån (runt 1,8–2,0) (6,76%, 64 röster)
- Vid eller över ersättningsnivån (2,1 eller mer) (3,8%, 36 röster)
- Totalt 947 röster.
Frågan avslutades 2025-05-04. Det går inte längre att rösta.