RÄTTSSÄKERHET • Lagen kriminaliserar tilldelning av pubertetsblockerare eller hormoner till minderåriga för behandling av ”könsdysfori, könsidentitetsstörning eller könsinkongruens”.

USA:s högsta domstol godkände i veckan i en prejudicerande dom en lag i den amerikanska delstaten Tennessee, som förbjuder ”könsbekräftande” (könsförstörande) behandling av minderåriga. Domstolen fastslår med röstsiffrorna 6–3 att Tennessees lagförslag Senate Bill 1– i motsats till vad de ”transaktivister” som stämt delstaten har gjort gällande – inte strider mot den så kallade jämlikhetsklausulen i det fjortonde tillägget i USA:s konstitution .

Chefsdomare John Roberts skriver i sin kommentar till domen:

Detta fall rymmer intensiva vetenskapliga och politiska debatter om säkerheten, effektiviteten och lämpligheten av medicinska behandlingar inom ett område som fortfarande utvecklas ... Vår roll är inte att bedöma lagens visdom, rättvisa eller logik, utan att säkerställa att den inte bryter mot jämlikhetsprincipen i det fjortonde tillägget.

Eftersom vi har kommit fram till att så inte är fallet, överlåter vi policyfrågorna till folket, deras valda företrädare och den demokratiska processen. Appellationsdomstolen för det sjätte distriktets dom fastställs.

Domstolen avvisar därmed påståenden från ”transidentifierade” minderåriga, deras föräldrar och en läkare, som hävdar att lagen i Tennessee innebär diskriminering på grund av kön. Domstolen slår istället fast att lagen förbjuder könspåverkande substanser och ingrepp för individer på basis av det faktum att de är minderåriga, samt förbjuder användning av pubertetsblockerare och korshormoner i syfte att behandla så kallad könsdysfori.

Domstolen finner också att lagen uppfyller kravet på förnuftsgrund och noterar:

Om det finns rimliga skäl för det aktuella myndighetsbeslutet, avslutas vår prövning där.

SB1 uppfyller tydligt denna standard. Tennessee har konstaterat att tilldelning av pubertetsblockerare eller hormoner till minderåriga för behandling av ”könsdysfori, könsidentitetsstörning eller könsinkongruens” kan leda till att barnet blir permanent sterilt, löper ökad risk för sjukdom och lidande, eller drabbas av allvarliga och ibland dödliga psykiska konsekvenser. Delstaten finner vidare att det är troligt att inte alla skadliga effekter av dessa medicinska åtgärder är kända än, då många av dem är experimentella och ännu ej hunnit bli föremål för högkvalitativa långtidsstudier.

HD-domaren Clarence Thomas har skrivit ett separat eget yttrande, där han i detalj redogör för riskerna och de långsiktiga konsekvenserna av könsbekräftande behandlingar för barn och kritiserar föreställningen att domstolar ska lita blint på expertkonsensus.

Delstater har ett intresse av att säkerställa att minderåriga patienter har tid och förmåga att förstå de irreversibla behandlingar de kan genomgå. Trots det påstådda expertkonsensuset att små barn kan samtycka till sådana behandlingar har delstater goda skäl att säga emot. Som varje förälder vet är barns förståelse begränsad, och det växande antalet detransitionärer visar riskerna med motsatsen.

Fallet visar något enkelt: I politiskt kontroversiella frågor präglade av vetenskaplig osäkerhet bör domstolar inte utgå från att självutnämnda experter har rätt. Det är hos lagstiftarna – inte experterna – som besluten hör hemma.

Thomas kritiserar även den internationella organisationen WPATH, som sätter standard(er) för så kallad könsbekräftande vård, och han pekar på nya avslöjanden som enligt honom visar att organisationen drivs mer av ideologi än vetenskap.

Det var år 2023 som Tennessee antog SB1 och då anslöt sig till över 20 delstater med liknande lagar. Lagen förbjuder behandlingar och kirurgiska ingrepp som syftar till att låta minderåriga identifiera sig som ett annat kön än det biologiska. Den innehåller dessutom en rätt för drabbade barn eller föräldrar att stämma läkare som bryter mot lagen.

Efter att lagen antagits lämnade kärande in en stämning i förebyggande syfte. En distriktsdomstol blockerade först läkemedelsdelen av lagen, men lät kirurgiförbudet stå. Appellationsdomstolen upphävde det beslutet och tillät hela lagen.

Reaktioner

Tennessees justitieminister Jonathan Skrmetti välkomnade på måndagens pressträff den aktuella HD-domen:

— I dagens historiska dom från HD segrade Tennessees väljare över domaraktivism. En bred majoritet av våra folkvalda har granskat bevisen och valde att skydda barn från irreversibla beslut de, givet sin ringa ålder, ännu inte kan förstå. Jag hyllar delstatens alla lagstiftare och guvernör Bill Lee för deras mod att stå emot trycket från återstoden av den gamla Bidenadministrationen, HBTQ-organisationer, ”social rättvisekämpar”, American Medical Association, American Bar Association – och till och med från självaste Hollywood.

Efter en andningspaus tillade ministern:

— Den snabba och oförklarade ökningen av barn, som – trots avsaknaden av stödjande bevis för den positiva konsekvensen av behandlingen – ändå efterfrågar dessa livsavgörande ingrepp, kräver vaksamhet från våra valda ledare. Denna seger handlar inte om politik, utan om riktiga barn i Tennessee med reella problem. Familjer i vår delstat och nation förtjänar lösningar baserade på vetenskap – inte på pådyvlad ideologi.

Organisationen Do No Harm, som motsätter sig vad de kallar ”woke ideologi” inom medicin, hyllar också domen:

— HD:s välgrundade beslut innebär ännu en seger i kampen för att skydda barn från skadlig könsideologi. Transbehandlingar för minderåriga är experimentell medicin utan tillförlitligt stöd i forskningen, kommenterade organisationens chef Kristina Rasmussen, i en intervju på måndagskvällen och tillade:

— Vi är stolta över att ha kämpat för att avslöja denna ideologi och för att helhjärtat ha stöttat Tennessee i detta avseende.

Fallet har beteckningen United States v. Skrmetti, nr. 23-477 i USA:s högsta domstol SCOTUS.