KORRUPTION • I ett betänkande om stärkt insyn i politiska processer föreslår utredaren att det ska bli hårdare reglerat kring politiska partiers finansiering. Det föreslås också att man ska börja tillämpa en helt ny typ av insyn mellan politiska aktörer och deras lobbyistkontakter.

Under torsdagen överlämnades betänkandet om Stärkt insyn i politiska processer från 2023 års insynskommitté. En pressträff hölls med Mats Melin, ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen och för den parlamentariskt sammansatta kommittén, samt justitieminister Gunnar Strömmer. Uppdraget har gått ut på att:

• Se över den rådande insynslagen
• Överväga ett förbud mot utländska bidrag till politiska partier,
• Överväga en reglering av insyn i kontakterna mellan politiska beslutsfattare och lobbyister
• Överväga behovet av en reglering för insyn och samtycke från medlemmar in arbetsorganisationer när de ger bidrag till politiska partier.

— En lag om insyn i partifinansiering fick vi för tio år sen ungefär, medan en fråga om insyn i en reglering för insyn i lobbyistkontakter skulle vara något helt nytt för vårt land. Det är en helt oreglerad fråga, än så länge, i princip helt oreglerad konstaterade Melin.

Gällande partier och dess finansiering har man kommit fram till att:

• Förbudet mot anonyma bidrag till politiska partier bör gälla utan beloppsgräns (som idag är reglerat genom en andel av prisbasbeloppet). Det ska heller inte gå att kringgå förbudet genom att ha en mellanhand. Den ursprungliga givaren ska redovisas som givare och om ett parti inte kan redovisa vem denne är så ska partiet inte få ta emot pengarna enligt förslaget. De ska dessutom vara skyldiga att utreda saken om det finns skäl att misstänka att pengarna kommit till partiet genom att någon har kringgått lagen,
• Partier inte bara ska redovisa sina intäkter utan även sina tillgångar, kostnader och skulder. Långivarens identitet ska redovisas om lånet överstiger 0,5 procent av prisbasbeloppet. Kostnad för valkampanj ska anges. En särskild avgift ska tas ut om en kostnad, tillgång eller skuld utelämnas,
• Ett förbud mot utländska bidrag ska förbjudas. Förbudet ska gälla personer som ej är folkbokförda i Sverige och företag med mera som inte är svenska. Undantag har man föreslagit för mindre bidrag i samband med internationellt politiskt samarbete och bidrag från EU:s institutioner,
• Samtycke till bidrag till politiska partier från arbetsmarknadsorganisationer anser man att det inte behövs ökad insyn och att något samtycke inte behövs bland annat eftersom man anser att det ändå påverkar bidragsgivandet.

— Den säkerhetspolitiska utvecklingen under senare år har, menar vi, accentuerat behovet av en reglering, sa Melin.

Helt naturligt med kontakter mellan lobbyister och tjänstemän

Han fortsatte med att argumentera för att det inte ska vara möjligt för krafter utifrån att påverka val eller en svenska opinionsbildning på ett otillbörligt eller på ett dolt sätt.

Gällande lobbyistlagstiftningen sa Melin att man genomfört en enkätundersökning bland politiska beslutsfattare och dess medarbetare för att få en lägesbild över situationen. Han hävdade att det är helt naturligt att det finns kontakter mellan dessa och externa påverkare men han sa sig vara förvånad över hur frekvent kontakterna sker mellan opolitiska tjänstemän i regeringskansliet och externa påverkare. Melin sa att den svenska offentlighetsprincipen är stark men inte tillräcklig vid informella kontakter.

Utredningen har kommit fram till att:

• Allmänheten ska genom ett register på internet ges ökad insyn i så kallad påverkanskonsumtion, det vill säga kontakter med politiska beslutsfattare eller deras medarbetare på nationell nivå i syfte att påverka en beredning eller beslut i ett ärende.
• Uppgifter om kontakterna ska lämnas av aktörerna som vill påverka. Enbart direkta kontakter omfattas, oberoende vems initiativ och syftet med kontakten ska vara att påverka en beredning eller ett beslut i ett pågående ärende.

— Vi är förstås väl medvetna, vi har ju samtalat med påverkansorganisationer och med många och läst åtskilligt om hur sådant här egentligen går till, att mycket av politiska påverkan sker innan ett ärende ens ligger på bordet. Ett försök som vill… initiera, påverka för att initiera att det ska bli ett ärende… att så att säga föra upp en fråga på den politiska dagordningen. Men vi har i detta första steg valt att trots avgränsa till pågående ärenden bland annat eftersom det är ett första steg och trots allt det är själva beredningsprocessen och påverkan på den kan ju sägas vara själva kärnan när det gäller att värna det politiska beslutsfattandets integritet, erkände Melin stammandes.

Strömmer tillade att regeringen avser att gå vidare med förslaget. Förslaget ska nu till remissinstanserna.