KOMMENTAR. Den mångkulturella terrorismen – den där rikedomen som globaliseringen för med sig – slog till igen. Den här gången i London igen. Återigen kommer vi att få höra samma gamla ramsa som vid de tidigare dåden: Olika nationers ledare framför sina kondoleanser, vänstern oroar sig över rasismen och polisledningen kommer att kräva hårdare tankebrottslagar.

Ingen av dessa nämnda kommer dock att fundera på vad det nya fenomenet kan bero på. Men å andra sidan: Varför skulle de fundera på det med tanke på att de aktivt lobbar för just det här fenomenet?

Vänstern vrålar ”Refugees welcome” för full hals, polisen jagar nationalister som är oroade över sina barns framtid och politikerna håller gränserna öppna trots att de har beslutanderätt och trots att de mångkulturella bomberna briserar och långtradarna kör över folksamlingar runtom i Europa med allt tätare mellanrum. Det hann ju ändå gå nästan två veckor sedan förra attentatet.

Även om ämnet är allvarligt så börjar statsminister Juha Sipiläs paketkondoleanser efter terrorattentaten anta rentav parodiska former. Varför framför han överhuvudtaget sina kondoleanser eller fördömer dåden? Han är ju själv en aktiv förespråkare av folkmordspolitiken och hans ord har ändå en viss tyngd gällande om Finlands framtid ska se ut som Västeuropa med invandrarghetton och mångkulturella bomber eller om det ska vara ett självständigt och folkmordsfritt Finland.

Visserligen har Sipilä använt sig av sin auktoritet. Under ”flyktingkrisen” år 2015 besökte statsministern mottagningsförläggningar för ”flyktingarna” för att samla politiska poäng samt lovade i sin mångkulturyra att ”flyktingarna” skulle få använda sig av hans bostad. På ett för yrkespolitiker sedvanligt sätt svek han sitt löfte men budskapet var i vilket fall som helst tydligt – alla ockupanter får fritt marschera in i landet. Sipilä är en globalistisk tungviktare och för en politik som leder till mångkulturell terrorism, hur har han ens mage att framföra några kondoleanser? Som om man inte varnat för denna utveckling långt innan terrorn blev ett normalt tillstånd i Europa.

Det säger någonting om Sipiläs dubbelmoral, att han vill förbjuda Motståndsrörelsen och är därtill beredd att ändra på lagarna ifall de nuvarande inte är tillräckliga. Men mångkulturen ska försvaras om så bomberna skulle brisera varje dag. Han är med andra ord beredd att göra lagförändringar för att bli kvitt grupper som irriterar honom vilket är behändigt, för vem orkar lyssna på ständig kritik om hur ens egen politik leder till elände för vanligt folk? Vad annat kan han tänkas vilja bli kvitt?

Precis som centerns Sipilä så har även samlingspartiets Alexander Stubb oavsiktligt gett upphov till humor med sina globalistiska uttalanden. Många minns säkert hans Twitter-inlägg om att Sverige, trots bilbränder, invandrarupplopp, över 55 ”no go-zoner” och det senaste terrordådet i Stockholm, är ett invandrarvänligt och tryggt land att leva i. Den öppet globalistiske Stubb har också som vana att beklaga sig över de senaste terrordåden på Twitter. Men varför? Han lobbar ju själv för den politik som leder till dessa dåd!

Efter terrorattentatet i Paris i januari 2015 erkände också Stubb att Finland inte går säker från terrorism och att världen håller på att träda in i en ny era av terror. I samma andetag kräver han likväl att man i Europa inte får ”bygga murar” eftersom det skulle skicka ”fel signaler”. Stubb är knappast så dum att han inte vet med vilka metoder vi skulle kunna få de mångkulturella bomberna att sluta brisera i Europa. För globalisten är det viktigaste dock att vi inte skickar ”fel signaler” (för vem?) så vad spelar några lik för roll?

Men hur är det med vår sannfinländske utrikesminister Timo Soini som lurat till sig de invandringskritiska väljarnas röster? Efter terrordåden i april i Stockholm och i maj i Manchester betonade han i sina offentliga uttalanden vikten av de öppna gränserna. ”I ett öppet samhälle kan vi inte ge makt åt terrorn och terrordåden”, lät det efter dådet i Stockholm.

— En av det öppna samhällets svagheter är att när vi nu har demokrati, där det inte existerar totalitarism och ingen omfattande kontroll och där man kan gå över gränserna utan större besvär, då är det helt enkelt inte möjligt att förhindra dessa dåd, sade han efter attentatet i Manchester.

Den här gången löd meddelandet så här:

— Sorgliga nyheter från London. Jag fördömer starkt dessa illvilliga dåd. Mitt djupaste deltagande för alla som påverkas av det här dådet.

Till Soinis färdiga paketsvar som han levererade efter terrordåden förklarade han försvarandet av ”det öppna samhället” (dvs. öppna gränser) samt att man ska avslöja de ”onda krafter som inte bryr sig om människans värde”.

— Det här bevisar vad som händer när onda krafter, som inte bryr sig om människans värde, släpps lösa, lät det i maj.

I april löd det:

— Enligt Soini talar dådet om en fullständig ringaktning för människans värde.

Har dessa svar skrivits redan för länge sedan när man väl förstod att det i Europa snart kommer att hända saker, som vi här inte vant oss vid? Det som gör Soinis hyckleri ännu vidrigare är att hans parti lurade till sig invandringskritiska människors röster men efter att partiet kom med i regeringen har det kommit fler ”flyktingar” till Finland än någonsin tidigare. Som tack för sin politiska karriärs uppsving valde Soini att förråda det finska folket, han godtar och för en politik som redan lett och som i fortsättningen kommer att leda till större och större likhögar.

Även president Sauli Niinistö gav sin vana trogen ett fullständigt vagt uttalande:

— Vi böjer oss inte och vi blir inte avtrubbade ens inför upprepade terrorattentat, ty demokratin och friheten är starkare krafter än hatet.

Vad ska det här betyda? Uppenbarligen accepterar han en verklighet där vi har en importerad terrorverksamhet på europeiskt territorium. Han vill dock inte ”böja sig eller avtrubbas” inför den. Vad ska man då göra åt saken? Låta bomberna smälla, bilarna köra in i folksamlingar, terroristerna knivhugga våra folkkamrater? Ska vi acceptera det som en del av vår vardag? Det är budskapet från samlingspartisten som ska vara Finlands president. Hans praktiska åtgärder signalerar samma sak eftersom han inte har gjort någonting för att Finland ska slippa liknande dåd i framtiden.

Den dagen då den mångkulturella terrorismen kommer till Finland har dessa ”ledare” blod på sina händer – de har makten att förhindra att så sker men istället lobbar de aktivt för att terrorn ska komma till deras eget hemland.

/Jesse Torniainen

Ursprungligen publicerad på Vastarinta.com.


  • Publicerad:
    2017-06-22 08:00