Delade flygblad i främlingsvålds-drabbade Älvdalen – polis vill ha ”förövarnas” identiteter
2024-12-08 18:00
Här följer intervjun med Nationaldemokraternas partiledare Marc Abramsson.
Partiledaren Marc Abramsson utanför valstugan i Södertälje.
(NM) ND grundades av före detta Sverigedemokrater inför valet 2002. Har ND 2010 några politiska och ideologiska beröringspunkter med SD i dag?
(ND) Det är inte helt korrekt. ND bildades av en organisation som existerade inom SD men som egentligen hade en helt annan politisk och ideologisk hemvist, vår organisation bildades redan 1996.
Vår organisation gick in i SD efter att ha korrekt analyserat SD:s potential. Vi såg det som att SD hade många bra människor, ett känt varumärke och deras politiska inriktning var delvis riktig. Vi jämförde noggrant möjligheterna till att starta ett nytt, rakt igenom nationalistiskt parti. Vi såg det dock som att tiden inte var mogen, och att vi hade störst chans att komma någon vart genom SD.
Vår förhoppning var hela tiden att påverka partiet i rätt riktning. Efter 2001 insåg vi att loppet var kört med SD. Eftersom segrarna skriver historien är det få idag som vet hur oerhört nära det var att vi vann slaget om SD. Några få röster skilde och det som avgjorde var att den pro-sionistiska och liberala falangen vann. Utgången fälldes av att veteranerna indirekt ställde upp på deras sida, eftersom de lurats till att tro att kampen inte handlade om ideologi.
För oss var de ideologiska konsekvenserna självklara. Vi visste att Tommy Funebo ville partiet illa och att han arbetade för sionistiska intressen. När vi inte ens kunde förmå den dåvarande SD-ledningen att inse olämpligheten att välja in en sådan person till Riksstyrelsen var loppet kört. Han kom sedermera att lämna stora delar av medlemsregistret till våra motståndare i Expo.
Den falang som sedan kom att betecknas som ”bunkerfalangen”, av oss kallad veteranerna eftersom de var med redan då vår organisation kollektivt anslöt sig, gjorde en annan analys och utkämpade en långdragen strid som slutade med att de uteslöts en efter en – bittra och nedslagna.
Som jag ser det har vi inga ideologiska beröringspunkter kvar med SD efter 2001, de har en helt annan värdegrund och det är SD som förändrat sin ideologi bort från oss och nationalismen.
Man kan aldrig påstå sig vara nationalist och samtidigt förneka det egna folkets existens eller för den delen förneka etnicitetens avgörande betydelse för kulturen. Allt detta gör SD när de anammat dravlet om öppen svenskhet, kulturnationalism, som de missvisande kallar det.
(NM) Vilket mål har ND med deltagandet i riksdags- och kommunvalet 2010?
(ND) Vårt mål är minst fyra kommunala mandat. Klarar vi det har vi verkligen vunnit en seger, kanske en avgörande delseger. Om vi, trots att vi lagt 95 procent av organisationens resurser på Nationell Idag- projektet den senaste mandatperioden, klarar att öka med 33 procent så är vi en organisation med stor potential. Jag är dock stolt om vi kan ha mandat kvar efter detta val, då allt medieutrymme kretsar kring etablissemangets kelgris SD.
Vårt huvudmål med riksdagsvalet är att visa att vi är ett politiskt alternativ till SD för dem som inte bara är kritiska till massinvandringen utan faktiskt vill ha ett svenskt Sverige istället för ett mångetniskt.
Vi kanske inte kan komma in i riksdagen detta val, men varje röst är viktig, ja kanske avgörande, för att vi på lång sikt ska ta oss an SD. Det viktigaste är att visa att vi är många som inte tilltalas av SD:s förödande syn på öppen svenskhet, och att vi är många som röstar efter vårt hjärta och vår övertygelse för att långsiktigt byta ut etablissemanget och ta tillbaka makten över vårt land.
Vårt mål är ett fritt folk!
(NM) Med tanke på den ödesdigra demografiska situation svenskarna befinner sig i (enligt vissa bedömare kommer svenskarna att vara en etnisk minoritet redan 2040), är det realistiskt att tro att Sverige kommer att kunna räddas genom parlamentarismen?
(ND) Nej, men det parlamentariska är en oumbärlig del. I Sverige bedrivs opinionsbildning främst genom politiska partier, vilket inte är fallet i t ex USA. Mandat i beslutande församlingar skapar en legitimitet som makthavarna har svårt att tackla. Det är också ett bra sätt att få ut budskapet, till och med i maktens medier, även om det självklart ofta blir förvrängt – men ibland inte. Självklart gäller det att samtidigt bygga upp en stark organisation som kan levandegöra våra ideal och i praktiken visa ett alternativ. Tidningen Nationell Idag är ett annat exempel på en kampmetod vid sidan av det parlamentariska. Vi kommer att starta flera liknande satsningar allt eftersom.
Om vi trots allt skulle bli i minoritet i framtiden kan vi mycket väl tvingas bedriva vår kamp med andra metoder, men det är inget skäl för att inte välja den effektivaste kampmetoden idag.
Utan mandat är det svårt att få legitimitet för sin kamp, det har också många andra folks befrielsekamper visat. I Gaza vann Hamas folkets stöd i valet. De segrade genom kraften i hela sin rörelse och inte specifikt för sin parlamentariska kamp. När de sedermera blev bestulna på sin valseger genom olika fula metoder och sionistisk inblandning hade de folkets stöd för att gripa makten. De hade då både legitimiteten och auktoriteten att göra det. Hade de gjort tvärtom hade de inte suttit där de gör idag. Så gott som alla befrielserörelser kräver en parlamentarisk gren som rättfärdigar och mobiliserar folkets stöd för organisationens kamp.
(NM) 2004 propagerade ND:s lokalavdelning i Haninge för ökade anslag i ”kampen mot antisemitismen”. Är det en fråga som ND fortfarande driver?
(ND) Nej, ND som parti har aldrig drivit en sådan fråga. De ansvariga för motionen fick ett ultimatum av partiet att antingen dra tillbaka sitt förslag eller avgå. De valde att avgå och det var egentligen helt utan dramatik.
Riksstyrelsen var helt enig mot Anders Steen som då lämnade två dagar senare.
Anledningarna till att partiet agerade så hårt var flera, men den huvudsakliga var att den gick mot partiets politiska linje och allt det vi tror på. Den bröt även partistyrelsebeslut och partiets lokalpolitiska policy. Det var därför Partistyrelsen agerade direkt då motionen kom till vår kännedom och dementerade den.
Vi använder våra mandat för att tillvarata vårt folks intressen i vår tid, inte för att lägga dessa spjutspetsar i motståndet till att legitimera vår motståndares arbete mot oss.
(NM) ND har gjort sig känt för sitt kompromisslösa motstånd mot Islams utbredning i Sverige. Vilken syn har ni på den inflytelserika, judiska minoriteten i landet?
(ND) Min förhoppning är att ND gjort sig känt för sin kompromisslösa kamp för svenskarnas överlevnad och rätt till sitt eget land, och inte mot islam specifikt. Vår uppfattning är att det blir fel oavsett vilken etnisk grupp det än är som skaffar sig ett stort inflytande i landet. Vi tror absolut inte på att långsiktigt ha främmande etniska grupperingar i landet. Har vi en minoritet av något folk, hur bra eller dåligt de än må vara och oavsett hur bra de lärt sig vårt språk, men som både är och själva uppfattar sig som ett annat folk och som har en lojalitet till sin egen grupp, så kommer det att innebära en farlig intressekonflikt inom vårt land.
En begränsad invandring, huvudsakligen från närområdet med enskilda som flyttar hit i syfte att uppgå i vårt folk, kan förekomma och har alltid förekommit utan problem. Däremot kommer länder som har minoritetsbefolkningar aldrig att vara hela nationalstater, utan alltid dras med etniska konflikter. Därför bör alla folk ha rätten till ett eget land.
Se våra principer antagna av partiets hösta organ:
• Begränsa inflytandet av främmande kulturer i Sverige, särskilt sådana vars uppfattningar går stick i stäv med det traditionellt svenska.
• Säkerställ att inga stora svenska opinionsbildande organ ägs av utländska intressen.
• Företag i Sverige skall i största möjliga mån vara svenskägda. Samhället måste ha kontroll över för folket viktiga näringar, såsom bank- och försäkringsväsende, tele- och andra kommunikationer. Sverige skall ha ett bra klimat för små företag.
• Begränsa möjligheten för utlandsaktörer att köpa in sig i svenska företag.
(NM) ND bekänner sig till etnopluralismen, vad innebär denna ideologi?
(ND) Nationalismen är en för människan naturlig livsinställning. Instinktivt anser människan det som sunt att värna nära och kära, att känna ansvar för marken vi ärvt av våra fäder och lånat av våra barn, men främst att värna livet självt, dess existens, mångfald och vidare utveckling.
Människan har en värdefull egenskap, nämligen förmågan att göra moraliska överväganden och val. Rättigheter är abstrakta begrepp och existerar bara i den mån människor erkänner och handlar utifrån dem.
Nationaldemokraterna respekterar alla folks rätt till liv. Vi verkar för en värld rik på etnisk mångfald, en värld med många rum, där olika folk existerar sida vid sida utan att inkräkta på varandras rättigheter. Detta innebär befrämjandet av etniskt homogena samhällen, där varje folk har en egen del av vår jord, ett land där deras existens är tryggad och där de kan utveckla sig själva och sin kultur, fria från ovälkommen inblandning från andra.
Särskilt verkar Nationaldemokraterna för att det svenska folkets rättigheter inte skall kränkas, då vi är ett svenskt parti och ingen kan ta till vara dessa rättigheter bättre än vi själva.
Ideologin säger att stater inte bör byggas på flera folk utan vila på endast en nation. Vi anser att imperialism kan vara en mycket förrädisk ideologi som ofta tar över och blir ett självändamål sig. Då riskerar staten att bli viktigare än nationen. Detta har hänt USA och även Romarriket. Till slut glömmer staten bort folkgruppen den vilade på och blir helt upptagen med stormaktsbygget, och då dör fundamentet till staten. Där är USA idag.
Vi ser det som självklart att statens uppgift är att värna det egna folkets intressen. Vi anser att rätten till landet bygger på en arvsrätt, denna arvsrätt kommer sig ur folkets möjlighet att framgångsrikt försvara sitt oberoende. Vi vet att varje land har en armé, sin egen eller någon annans. Vi anser att en eventuell nationsutbredning i huvudsak skall ske organiskt samt att stabila och naturliga gränser till grannländerna är avgörande för långsiktig framgång och utveckling.
(NM) ND har ett nära samarbete med det brittiska partiet BNP. I en intervju för NI (nr 35, 2010) hävdar BNP:s ledare Nick Griffin, att han kan tänka sig ett samarbete med rasfrämlingar i kampen mot Islam i Storbritannien. Är detta en strategi som ND stödjer och kan tänkas efterfölja här i Sverige?
(ND) Vi ser inte vår kamp mot islam i Sverige som en kamp mot en religionen islam, utan som en kamp mot inflyttning av stora främmande folkgrupper i vårt land. Islam är bara ett uttryckssätt hos huvudsakligen den arabiska befolkningen. Islam fångar också mycket tydligt den arabiska folksjälen. Det Nick Griffin menar är att främlingar som stödjer BNP och som erkänner britternas rätt till Storbrittanninen kommer ha Storbritanniens stöd för att få ett eget land eller autonomi att återvända till när BNP segrat, som fallet med sikherna som han tar upp i samma artikel. BNP hade aldrig ändrat reglerna som förbjöd utomeuropéer att bli medlemmar om inte domstolar hotat förbjuda partiet.
BNP kommer aldrig att bli en mångkulturell organisation, lika lite som ND. Nick Griffin själv framhåller att en sådan organisation skulle vara en fiende till vår kamp.
Vi kan tänka oss samarbeta med organisationer drivna av nationella främlingar som arbetar för att de skall kunna återvända till hemlandet, men de kan inte aktivt verka hos oss, då motverkar det ju sitt eget syfte.
De organisationer som vi kan samarbeta med och som inte är av vårt folk är de som har en stark nationalistisk värdegrund och som erkänner vår rätt till vårt land.
(NM) Hur ser Ni som partiledare på Svenska Motståndsrörelsens vision om ett enat, republikanskt Norden?
(ND) Vi tror på att stärka våra nordiska band, vår långsiktiga överlevnad som nordbor i en föränderlig värld kräver detta. Om vi kan samla alla, från norrmän till finnar, under en ledning återstår att se, vi ser det inte som ett självändamål.
En samarbetspakt är dock något som är absolut nödvändigt för att de nordiska folken skall finnas om 200 år. Vad det gäller republik är vi mer försiktiga. Vi anser att det viktigaste inte är systemet, utan vilka som sitter i systemet och deras mål. Vi vill se ett system där den som är statschef har ett vettigt mått av inflytande och påverkan, annars får hela nationen skämmas. Tittar vi på Frankrike kan vi se att de kan agera på ett annat sätt genom sin statschef än vad Sverige kan med en maktlös statschef och en regeringschef som enbart symboliserar regeringen och inte folket.
Vi tror att traditioner är viktiga, och att resolut slopa en kungafamilj kommer att klippa av oss från det svenska rike som Gustav Wasa instiftade. Det är en våghalsig väg att gå.
Däremot måste konstitutionen reformeras och förändras eftersom det vi har idag inte är funktionellt. Vi tror på folkstyre, maktdelning och att land skall med lag byggas.
Vi ser en vision om ett enat Norden som vacker jämfört med det vidriga mångkulturella EU- projektet, men ser också en charm i att vi svenskar försvarat vårt land i mer än 5 000 år. Bara en enda gång tidigare före dagens träldom är det belagt i vår historia att vi på allvar lytt under främmande makt, och det var i samband med Kalmarunionen som spårade ur.