CHUTZPAH Israel har sedan vapenvile-avtalets ingående arresterat avsevärt fler palestinier än vad man frigivit permanent. ”Frige fångar i utbyte mot gisslantagna – hämta sedan tillbaka fångarna” är ockupationsmaktens strategi.

När vapenvilan mellan ockupationsmakten Israel och Hamas i Gaza tillkännagavs den 15 januari kände Ghassan Alyeean först lättnad i sin förhoppning om att den förres massmördande kanske nu äntligen skulle upphöra. Likt en övervägande majoritet palestinier på den ockuperade enklaven Västbanken såg han fram emot att fira frigivandet av de 90 palestinska fångar, som enligt det ingångna avtalet de kommande dagarna skulle släppas i utbyte mot tre israeliska fångar.

Men redan nästa dag – den 16 januari, tre dagar innan vapenvilan skulle träda i kraft – stormade IDF-soldater Alyeeans hem i Betlehem och grep hans 22-åriga son Adam, som skulle ta sin universitetsexamen de närmaste dagarna.
— De tog honom utan att ens förege någon påhittad anledning, berättar sextioåringen för Al Jazeera i telefon och tillägger:

— Det fanns inget sätt att ingripa till hans försvar, eller min familjs …

Sedan tillkännagivandet om vapenvila i Gaza har Israel enligt Jenna Abu Hasna, forskare vid Addameer – en palestinsk civilsamhälles-organisation som övervakar gripanden och fängslanden i det ockuperade området – arresterat minst 95 palestinier i räder samt vid oförklarade vägspärrar över hela Västbanken. Många av dessa arresterades under dagarna före och efter vapenvilans officiella inledning den 19 januari.

Addameers logga (Fair Use)

Det omfattande fängslandet av palestinier är bara en aspekt av Israels illegala ockupation av Västbanken, som enligt människorättsorganisationer, sakkunniga och fångarnas familjer även inkluderar expansion av befintliga illegala israeliska bosättningar samt massmördande, misshandel och fördrivning av civila.

— …Vi behandlas som slavar … fast egentligen sämre, fastslår Abu Hasna och påpekar att Israel ofta återarresterar dussintals – ibland hundratals – palestinier som tidigare frigivits i ett ”fångutbytesavtal”. Detta kan ske omedelbart efter ett avtal, eller månader eller till och med år senare. Hon hänvisar till fångutbytesavtalet för den israeliska soldaten Gilad Shalit, som hade tillfångatagits av Hamas under ett gränsöverskridande anfall och förts tillbaka till Gaza 2005.
Fem år senare frigavs Shalit i utbyte mot 1 027 palestinska fångar, inklusive Yahya Sinwar, som hjälpte till att organisera attackerna den 7 oktober och som Israel dödade i Gaza i oktober förra året.

Tre år senare genomförde Israel räder och återarresterade utan angiven anledning dussintals palestinier som frigivits i enlighet med Shalit-avtalet..

Vidare, förklarar forskaren, har Israel arresterat och återarresterat hundratals Västbanks-palestinier som frigavs efter Israels fångutbytesavtal med Hamas under en tillfällig vapenvila mellan de två stridande parterna i november 2023.

Meningen med fångutväxling för Israel

— Taktiken att gripa palestinier, även under ett avtal eller när en fångutväxling sker, är inget nytt för Israel, säger hon och tillägger:

— Ockupanterna fortsätter att gripa palestinier samma dag som fångar frigörs, ibland dagar eller år senare, eftersom det är vad en ockupationsmakt gör: Den bryter mot internationell rätt.

AI-genererad bild på tema "Fångutväxling".

Trots de senaste gripandena har många palestinska familjer kunnat välkomna sina nära och kära hem efter den senaste fångutväxlingen den 20 januari. Mohamed Amro, en 55-årig sjubarnspappa bosatt i Hebron, berättar att han äntligen återförenades med sin 23-åriga dotter Janin, som hade tillfångatagits mitt i natten i familjens hem under en israelisk räd den 3 december 2023 – mindre än två månader efter att kriget mot Gaza inleddes. Han minns ännu alla detaljer kring händelserna den skräckfyllda natten.

— Ockupationssoldaterna bröt upp dörren, stormade in och kidnappade henne från hennes säng, berättar Amro .

Janin hölls sedan i ”administrativt förvar”, ett tillvägagångssätt som tycks ha ärvts från Storbritanniens koloniala mandat i Palestina mellan 1920 och 1948. Amro uppger att hans dotter ännu inte delgivits några anklagelser överhuvudtaget samt att hon utsattes för extremt dålig behandling i fängelset. Från dagen hon greps till dagen hon frigavs somnade, sov och vaknade hon varje natt utan madrass på det hårda kalla golvet iförd samma kläder som hon burit föregående dag. Hon frös ständigt, då hennes rum var alldeles för kallt och han har dragit slutsatsen att hon måste ha upplevt ett ständigt hot.

Hot och trakasserier

Amro var en av hundratals palestiner som natten mellan den nittonde och tjugonde januari i Beitounia fick vänta tio timmar i kylan på att fångutväxlingsavtalets utlovade frigivanden skulle verkställas. När han äntligen fick se sin tärda, undernärda och traumatiserade dotter stappla ut var det knappt han kände igen henne, och det var sedan en svår upplevelse för honom att hon inte orkade, ville eller kunde berätta vad hon varit med om.

Nästa dag bankade israeliska soldater på Amros dörr och varnade honom för att på minsta sätt fira sin dotters frigivande. De sade sig hålla noga koll på honom och minsta tecken på festligheter skulle leda till att hans dotter arresteras på nytt.

— En del av att leva under ockupation, förklarar han, är att inse att du och de dina kan arresteras precis när som helst av precis vilken påstådd anledning som helst. Eller lika väl helt utan att någon anledning anges.