GLOBALISM • USA och Turkiet och dessa båda länders respektive ledare står i centrum för den antivite förre statsministerns uppgörelse med den internationella trend med starka ledare och försvagade demokratiska institutioner som han ser.

En intervju för SvD med den globalistiske och folkutbytesförespråkande förre moderatledaren och statsministern Fredrik Reinfeldt var tänkt handla om dennes frånträde från posten som Svenska Fotbollförbundets ordförande. När intervjun väl skulle genomföras var intervjuoffret dock inte längre intresserad. Men en nästintill enväldig amerikansk president och en särskilt hotfull ”demokrati-demonterande” utveckling i en lång rad länder varnar den förre ministern gärna för, nu när han ändå kommit att sammanträffa med sin intervjuare.

Donald Trumps återkomst till presidentposten och hans hundra första gastkramande dagar vid makten i USA visar sig har berört Fredrik Reinfeldt som inga andra hundra dagar. I chocktillstånd har han tvingats bevittna hur det land som enligt honom själv så pass nyligen visade hela den övriga världen den rätta vägen genom att låta sig styras av starka och oberoende demokratiska institutioner i form av myndigheter, medier, näringsliv och rättsväsende, gradvis lämnat över makten till en despotisk härskare.

Och som en spegelbild eller konsekvens härav driver starka ledare i en lång rad länder med Kina, Turkiet och Ryssland i spetsen en linje enligt vilken ”samtliga delar av samhället förväntas böja sig efter ledarens direktiv.”

Reinfeldt efterlyser motstånd, men slutleder att inget sådant står att finna – inte ens inom det amerikanska republikanska partiet. I maktstrukturer med ledare som Trump eller Erdogan i toppen kommunicerar ledare på lägre nivåer enligt Reinfeldt inte längre sina egentliga åsikter. Och det stannar, försäkrar han, inte vid dessa båda visserligen inflytelserika despoter. Som oklart framstår det dock om han omnämner följande ledare som exempel på ”despoter” eller på ”demokratiska ledare”:

— Man pratar om 49:orna i svensk politik och om 46:orna i amerikansk politik, 49:orna, förklarar han, är Göran Persson, Carl Bildt och Lars Leijonborg och de amerikanska 46:orna är George Bush jr, Bill Clinton och Donald Trump.

"Demokrati" enligt Reinfeldt

— När jag gick i skolan beskrevs det som att demokrati var vår rätt att rösta, men demokrati är mycket mer än så. För mig, framför allt, handlar det om starka, oberoende institutioner.

— Men det som händer i allt fler länder är att ”de starka männen” gör anspråk på att all form av verksamhet, alla institutioner, ska vara böjliga inför dem…

— Vi ser det med Donald Trump, vi ser det med Erdogan, med Orbán, med Xi Jinping, med Putin och vi ser tendenser hos Modi (Narendra Modi, Indiens premiärminister). Det sker över hela världen.

Med hänvisning till att Reinfeldt inledde sitt resonemang med att beskriva situationen i USA, ber intervjuaren honom att ranka den amerikanska demokratin.

— Jag är närmast chockad över det självskadebeteende som USA nu uppvisar och hur snabbt de faller i anseende som ett land att se upp till när det gäller västerländska värdeideal.

Intervjuaren ifrågasätter Reinfeldts framhävande av just USA:s och Turkiets betydelse för den internationella utvecklingen och undrar om det verkligen är relevant att jämföra två så olika länder.

— Ja, i den meningen att Erdogan först sågs som en reformator som skulle öppna upp Turkiet och demokratisera. Men det som börjar på ett visst sätt kan bli något annat … Under Trumps andra mandatperiod är hotet mot den amerikanska demokratin – och ekonomin skulle jag vilja tillägga – väsentligt större än vad det var under hans första mandatperiod.

Reinfeldt finner det skrämmande man inom det amerikanska republikanska partiet är så lydiga, när politik stick i stäv mot klassiska republikanska parti-ideal som frihandel och en kritisk hållning till Ryssland börjar drivas.

— Sådana skiften bygger på det faktum att väldigt många människor inte säger vad de egentligen tycker, fastslår han.

Med fasa betraktar den förre moderatledaren hur Donald Trump och republikanerna verkar för en omdaning av själva valsystemet, som – genom att röstning kan komma att kunna utföras endast på själva valdagen – skulle försämra förutsättningarna för en demokratisk kandidatur, och han kommenterar:

— Det har varit likadant i Turkiet. Där har man genom att gradvis skärpa repressionen gjort det alltmer omöjligt för någon utmanare att kunna slå Erdogan i ett val .

Makthavaren Reinfeldts nya världsordning

SvD träffar Fredrik Reinfeldt på ”kommunikationsbyrån”/lobbyistföretaget Paues Åberg communications kontor på Östermalm i Stockholm, dit han rekryterats som så kallad senior advisor med tillträde den 1 juni. Han framhåller att det mot bakgrund av den globala geopolitiska utvecklingen finns mycket arbete att göra i det demokratiska svenska näringslivet, men betonar samtidigt:

— Man ska inte tro att det här handlar om en person, det är en kraftrörelse över världen och den skapar en ny världsordning.

För ”näringslivet och inte minst för finansmarknaderna” handlar det om att förstå att ”geopolitiken idag har en helt annan inverkan på skeenden”, säger Reinfeldt och avrundar:

— Jag kommer ihåg att för tio år sedan så var inställningen på börsen och marknaden att ingenting politiskt spelade någon roll, eftersom börsen alltid var på väg upp. Så tror jag inte någon säger idag. Vi behöver en djupare förståelse och inte bara en referens till att ”det är lite rörigt nu”.