UNDERSÖKNING • Julen är med råge svenskarnas favorithögtid. Men firar du även vintersolståndet?

Vintersolståndet, årets kortaste dag och längsta natt, inträffar i år den 21 december klockan 16:03, och har sedan förhistorisk tid haft stor betydelse i Norden. I det förkristna bondesamhället markerade solståndet vändpunkten då dagarna åter började bli längre – ett symboliskt hopp om ljusets återkomst efter årets mörkaste period. Arkeologiska fynd, folktraditioner och senare skriftliga källor visar att denna tid på året var förknippad med riter, offer, gästabud och gemenskap, ofta kopplade till fruktbarhet, överlevnad och kosmisk ordning.

Under vikingatid och tidig medeltid sammanföll midvinterperioden med det som i källorna kallas jul eller jól, en flerdagars högtid som gradvis kom att integreras i det kristna julfirandet efter kristnandet av Norden. Även om högtidens religiösa och kulturella innehåll till viss del förändrades behölls tidpunkten – kring vintersolståndet – och även ordet jul i Norden. Det moderna julfirandet bär därför spår av både kristna och äldre nordiska traditioner.

I dag firas jul i Sverige främst som en familje- och kulturhögtid, ofta med begränsad koppling till dess historiska eller kosmiska ursprung. Samtidigt har intresset för vintersolståndet som egen högtid ökat i vissa kretsar, där den uppmärksammas separat från julen, antingen av historiska, kulturella, andliga eller naturorienterade skäl.

Hur gör du med midvinter, vintersolstånd och julfirande? Diskutera gärna i Nordfronts fristående chattgrupp.

Firar du vintersolståndet?

• Nej, jag firar bara jul (39,31%, 351 röster)
• Jag anser att jag firar vintersolståndet när jag firar jul (24,19%, 216 röster)
• Ja, men jag firar även jul (16,35%, 146 röster)
• Nej, jag firar varken vintersolstånd eller jul (15,45%, 138 röster)
• Ja, jag firar vintersolståndet istället för jul (4,7%, 42 röster)
• Totalt 893 röster.

Frågan avslutades 2025-12-21. Det går inte längre att rösta.