MUSIK. Denna vecka presenterar Nordfront riddarvisan Så rider jag mig genom tolvmilan skog med folkmusikgruppen Andor.

Veckans låt

Klockan 20:00 varje fredag uppmärksammar Nordfront en låt för att sprida sund och intressant kultur till våra läsare. Har du förslag på musik du tror skulle passa som Veckans låt? Kontakta kulturskribenten Daniel Olofsson på daniel.olofsson@nordfront.se.

Kärestans död är en svensk medeltida typ av ballader som även räknas till riddarballaderna. Så rider jag mig genom tolvmilan skog skrevs ner av Rosa Wretman och publicerades 1845 av Richard Dybeck.

Riddarballader handlar ofta om kärlek, familjen, lojalitet och mod och innehåller ofta våld och död. Melodin till balladen vi har valt att spela denna vecka, variant G, är kanske mer känd som melodin till vår svenska nationalsång, Du gamla, du fria vilket passar bra då vi firade nationaldagen igår.

Versionen av riddarballaden som är denna veckans låt är inspelad av folkmusikgruppen Andor. Tanken med deras musik är att skivorna spelas in med tidsenliga instrument för tiden då låtarna, eller som här, de svenska medeltids balladerna skrevs. Detta blir väldigt intressant och låtarna spelas dessutom in på andra platser än en musikstudio för att fånga stämningen i musiken ytterligare. Jordkällare, lador, utomhus eller var det finns lämpliga platser för att spela in musik. Andor är kort och gott vår egna svenska urtidsmusik framförd med tidsenliga instrument i naturliga miljöer.

Låttext:

Så rider jag mig över tolvmilan skog,
me´n de andra så söteligen sovo
– Trallallera, trallallera –
Me´n de andra så söteligen sovo

Så rider jag mig litet längre fram,
där fick jag höra klockorna de ringa
– Trallallera, trallallera –
Där fick jag höra klockorna de ringa

”God dag, god dag, mina ringaremän,
för vem ringen i denna ringning?”
– Trallallera, trallallera –
”För vem ringen i denna ringning?”

”Vi ringa alltför en ungersvens mö,
som skall uti jorden sova”
– Trallallera, trallallera –
”Som skall uti jorden att sova”

Så rider jag mig litet längre fram,
där stodo de grävare och grovo
– Trallallera, trallallera –
där stodo de grävare och grovo

”God dag, god dag, mina grävaremän,
för vem gräven i denna graven?”
– Trallallera, trallallera –
”För vem gräven i denna graven?”

”Vi gräva den för en ungersvens mö,
som skall uti jorden vila”
– Trallallera, trallallera –
”Som skall uti jorden att vila”

Så rider jag mig till min svärfaders gård,
som förr har varit rosenderöder
– Trallallera, trallallera –
som förr har varit rosenderöder

Först frågade jag efter kärestan min
och se’n efter svärfar och svärmor
– Trallallera, trallallera –
och se’n efter svärfar och svärmor

Så kommer jag mig litet längre in
där stodo de två och henne och svepte
– Trallallera, trallallera –
Där stodo de två och henne och svepte

Jag krusade och kammade mitt fagergula hår
och ville följa henne till graven
– Trallallera, trallallera –
Och ville följa henne till graven

Och fröknar och jungfrur de togo i en ring,
de sad´ jag skull´ få välja ut en annan
– Trallallera, trallallera –
De sad´ jag skull´ få välja ut en annan

En sådan en flicka såsom hon var
finns ej i sju konungariken
– Trallallera, trallallera –
Finns ej i sju konungariken

Du gamla, du fria skrevs av Richard Dybeck år 1884. Dybeck som egentligen var jurist är mest berömd som amatörfornforskare, folkminnesforskare och även diktare. Sången framfördes första gången vid en Aftonunderhållning med nordisk folkmusik samma år som den skrevs.

Du gamla, du fria är mycket inspirerad av skandinavismen som rådde under slutet av 1800-talet. Sången handlar mycket om det vackra norden och inte enkom om landet Sverige. I en tillkommen vers skriven av Louise Ahlén år 1910 omnämns dock Sverige och texten börjar med orden ”Jag städs vill dig tjäna, mitt älskade land”. Den fjärde versen räknas dock inte officiellt till den svenska nationalsången. Du gamla, du fria har genom åren fått flera andra tillägg, en del bortglömda och en del som fortfarande sjungs.

Något som är lite unikt med Du gamla, du fria är att sången aldrig officiellt genom politiska beslut blivit antagen som vår nationalsång. Trots detta har sången genom tradition kommit att bli vad vi associerar med Sverige och visst passar sången vårt land ypperligt.

  • Publicerad:
    2019-06-07 20:00