MUSIK. Denna vecka presenterar Nordfront låten ”Sköldmön” av det svenska neofolk-projektet Stormfågel.

Veckans låt

Klockan 20:00 varje fredag uppmärksammar Nordfront en låt för att sprida sund och intressant kultur till våra läsare. Har du förslag på musik du tror skulle passa som Veckans låt? Kontakta då redaktionen på redaktionen@nordfront.se

Stormfågel är ett svensk neofolkprojekt bestående av svensken Andreas Neidhart. Tidigare deltog även ungerskan Éva Mag på sång och tack vare henne har musiken, förutom att influerats av nordisk folkmusik, klassisk musik och militära marscher, även inspirerats av ungersk folkmusik i både text och musik.

Stormfågel släppte sitt första album Den nalkande stormen 2005 och har sedan dess släppt ytterligare sju album, med det senaste Arla Gryning 2016.

På sin Facebooksida beskriver Stormfågel sin musik så här:

Stormfågel är och har alltid handlat om kärleken till naturen, vår historia, avsaknaden av Gud och mänsklighetens förfall.

Man citerar även den erkänt intellektuelle författaren Nikanor Teratologen som 2016 hängdes ut av den vänsterextrema och privatägda underrättelsetjänsten Expo som ”antisemit, rasist och sexist” med rubriken ”Rasideologen från övre Kågedalen”.

Citatet kommer från Teratologens skandalomsusade debutroman Äldreomsorgen från Kågedalen som nästan uteslutande är skriven på gammal Skellefteådialekt, även kallad bondska, och lyder: ”Ja må vara en wavelmakare men int en happkråka…”, vilket enligt författarens egen ordlista betyder ungefär ”Jag må prata en massa strunt men är åtminstone ingen härmapa”.

Veckans låt Sköldmön kommer från albumet Ett berg av fasa som släpptes 2007. Sköldmör syftar på kvinnor som enligt legenden var krigare under vikingatiden, en tanke som populariserats nyligen i samband med den Hollywoodfärgade tv-serien ”Vikings”. Begreppet är dock omstritt, då det egentligen inte finns några belägg för att kvinnor aktivt deltog i strider under senare delen av nordisk järnålder. Det är också tveksamt ifall de förkristna nordmännen – som satte sin egen heder och ära högst av allt – skulle vara bekväma med att skicka fram sina systrar, mödrar och döttrar i strid mot en fiende.

Däremot är de flesta överens om att kvinnor tränades i vapenhantering för att kunna försvara sig själva och att begreppet ”sköldmö” har en historisk förankring. Under vikingatiden stred nordmän med träsköldar, som ofta splittrades efter en tids användning. I strid var då kvinnornas uppgift att förse de stridande männen med nya sköldar och även vapen ifall det behövdes.

I nationalromantisk estetik har dock den stridande sköldmön spelat en viktig roll som symbolik för den starka nordiska kvinnan i kontrast till den underkuvade semitiska motsvarigheten.

Låttext:

Jag drömde om svärd i natt.
Jag drömde om strid i natt.
Jag drömde jag stred vid din sida
rustad och stark, i natt.

Det blixtrade hårt ur din hand,
och trollen föll vid din fot
Vår skara slöt sig lätt och sjöng
i tigande mörkers hot.

Jag drömde om blod i natt.
Jag drömde om död i natt.
Jag drömde jag föll vid din sida
med banesår, i natt.

Du märkte ej alls att jag föll.
Din mun var allvarsam.
Med stadig hand du skölden höll
och gick din väg rakt fram

Jag drömde om eld i natt.
Jag drömde om rosor i natt.
Jag drömde min död var fager och god. —
Så drömde jag i natt


  • Publicerad:
    2018-05-11 20:00