MUSIK. Denna vecka presenterar Nordfront det irländska bandet The Wolfe Tones med låten Grace. Låten handlar om Joseph Plunkett som föddes den 21 november 1887.

Klockan 20:00 varje fredag uppmärksammar Nordfront en låt för att sprida sund och intressant kultur till våra läsare. Har du förslag på musik du tror skulle passa som Veckans låt? Kontakta då Julius Blombergjulius.blomberg@nordfront.se

The Wolfe Tones är ett irländskt band som bröderna Brian och Derek Warfield bildade tillsammans med sin granne Noel Nagle 1963 i Dublinförorten Inchicore. Inte långt därefter anlslöt sig även Tommy Byrne som de hade träffat på en musikfestival samma år. Bandet spelar typisk Irländsk republikansk ”rebellmusik” med tydliga inslag av traditionell folkmusik.

Namnet The Wolfe Tones kommer från den irländske rebellen och patrioten Theobald Wolfe Tone, som var en av ledarna i det Irländska Upproret 1978. Det är även benämningen på en typ av ”falsk” överton som kan uppstå på stråkinstrument.

Utöver bandnamnet har man konsekvent ägnat sig åt att skriva musik med tydlig nationell karaktär och flera kopplingar till IRA samt den övriga nationella rörelsen på Irland.

Bandet är för närvarande inne på sin sista turné som även firar bandets 50-årsjubileum. Även om bandet har för avsikt att senare kunna uppträda vid enstaka tillfällen. Ett av dessa tillfällen skall enligt bandet vara vid 100-årsjubiléet av Påskupproret som kommer att hållas 2016.

Veckans låt Grace är skriven av bröderna Frank och Sean O’Meara 1985 och handlar om Joseph Plunkett och hans fru Grace Giffords sista timmar tillsammans.

Plunkett och Påskupproret
Joseph Plunkett föddes på dagens datum 1887 och var en revolutionär irländsk nationalist, poet och journalist. Efter att ha vuxit upp i en rätt så välbärgad miljö kom han sedemera att få en grundläggande militär utbildning vid den brittiska arméreservens ledarskapsutbildning i Lancashire.

Under sitt liv kom han dock att intressera sig i det irländska arvet och språket. Snabbt kom hans nationella engagemang även att inkludera flera av hans familjemedlemmar, däribland hans bröder Jack Plunkett och George Oliver Plunkett som senare skulle komma att bli viktiga personer inom IRA. Utöver detta kom även hans far senare att upplåta sin gård, strax söder om Dublin, åt Joseph för att där kunna hålla träningsläger för unga irländare som ville undgå värnplikt i England under första världskriget för att i stället tränas för att kämpa för Irland.

Dokumentär om Påskupproret. Resten av delarna i den långa dokumentären kan ses här: 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 10.

1915 anslöt sig Plunkett till det Irländska Republikanska Brödraskapet och skickades snart till Tyskland för att där föra brödraskapets talan i förhandlingar om militära hjälpmedel, främst vapen, som skulle understödja ett uppror kommande år. Förhandlingarna lyckades och han återvände till Irland med ett löfte om en snar vapenleverans. Då han blev en av de ursprungliga ledarna i IRB:s militära kommitté var även han den person vars planer man i stort kom att följa när man genomförde Påskupproret 1916. Han blev dock själv inlagd på sjukhus, strax innan man kom att sätta planerna i verket, där han fick genomgå en operation. Trots detta lämnade han sjukhuset, fortfarande bandagerad, för att delta i upproret.

Efter att britterna, redan efter sex dagar, hade tvingat fram en kapitulation från rebellstyrkorna kom de flesta av irländarnas ledare att avrättas. Plunkett var en av dem som blev dömd i militärdomstol till avrättning genom arkebusering.

Med bara 7 timmar kvar tills avrättningen skulle genomföras fick Joseph och hans ungdomskärlek Grace träffas för att spendera några av sina sista timmar tillsammans. De passade då på att gifta sig innanför murarna på Kilmainham Gaol.

Låttext:

As we gather in the chapel here in old Kilmainham Jail
I think about these past few weeks, oh will they say we’ve failed?
From our school days they have told us we must yearn for liberty
Yet all I want in this dark place is to have you here with me

Oh Grace just hold me in your arms and let this moment linger
They’ll take me out at dawn and I will die
With all my love I place this wedding ring upon your finger
There won’t be time to share our love for we must say goodbye

Now I know it’s hard for you my love to ever understand
The love I bare for these brave men, the love for my dear land
But when Pádraic called me to his side down in the GPO
I had to leave my own sick bed, to him I had to go

Oh, Grace just hold me in your arms and let this moment linger
They’ll take me out at dawn and I will die
With all my love I’ll place this wedding ring upon your finger
There won’t be time to share our love for we must say goodbye

Now as the dawn is breaking, my heart is breaking too
On this May morn as I walk out, my thoughts will be of you
And I’ll write some words upon the wall so everyone will know
I loved so much that I could see his blood upon the rose.

Oh, Grace just hold me in your arms and let this moment linger
They’ll take me out at dawn and I will die
With all my love I’ll place this wedding ring upon your finger
There won’t be time to share our love for we must say goodbye
For we must say goodbye


  • Publicerad:
    2014-11-21 20:00