Dagens datum 24 april: Denna dag återvänder den finlandssvenske polarfararen Nordenskiöld efter Vegaexpeditionen. Nordenskiöld hade funnit och genomseglat Nordostpassagen.
Först var det införandet av hen som drog igång debatten kring ”måstet” att vara könsneutral. Jag trodde väl inte att det skulle stanna där, eller att saken var dragen till sin spets. Och det var den inte heller. Nu ska ordet ”man” bort. Tanken är att det ska ersättas med ”en”. Istället för: ”Hur ska man göra?”, ska det vara: ”Hur ska en göra?”
Ordet används i flera dialekter runt om i Sverige så det är inget nytt i sig. Men frågan är varför man väljer att ändra det just nu? Syftet måste vara att man vill få folk att sluta identifiera sig med sitt kön. Man ska kort och gott vara könsneutral. Men vem är egentligen könsneutral? Är man könsneutral om man är tvåkönad, det vill säga, hermafrodit, eller är man det om man är könslös?
En sak är i alla fall huggen i sten. Att vi alla är resultat av föreningen mellan man och kvinna. Hur man än vrider och vänder på det så är det så nytt liv frambringas. Vare sig man kallar sig hetero/bi/trans/homosexuell så är man kommen av två människor, där den ena var kvinna och den andra var man. Jag har åtskilliga gånger funderat över hur framtiden kan tänkas komma att se ut om inte längre män och kvinnor ska få finnas, om alla människor ska vara könsneutrala. Borta med alla benämningar som antyder könsidentitet. Ord som mormor/morfar, mamma/pappa, moster/morbror, bror/syster, man/kvinna, flicka/pojke, flickvän/pojkvän, fästmö/fästman kommer då att vara ett minne blott.
Var ligger faran i att identifiera sig efter kön? Finns det någon fara i det? Svaret är såklart, nej. Jag tror att många med mig endast ser sin könsidentitet som en av alla saker som utgör dem. Man är inte enbart sitt kön. Hela den här debatten förs av människor som av allt att döma har problem med sin könsidentitet. De vill att det abnorma ska bli norm och vice versa.
När jag var liten och gick på nöjesparken Liseberg fanns där en ”villa upp och ned”. Där inne var allt konstigt, stod på svaj eller var upp-och-nedvänt . Det är som om hela vårt samhälle av idag har fått en udda åkomma av samma syndrom. Feminister tillsammans med svenskfientligt politiskt korrekta krafter vrider ut och in på sig själva för att anpassa befolkningen till detta sociala experiment.
I Sverige ska framförallt barnen vara könsneutrala, de ska vara små hen. Även på BB har vissa krafter tagit politisk ställning för könslösheten. Det är främst detta som vi bör reagera emot. Att barnen fråntas rätten till könsidentitet. Förespråkare av genuspedagogiken menar att man på så vis ger barnen fler alternativ. Men sanningen är att det endast finns två friska alternativ att välja mellan. Man eller kvinna, flicka eller pojke. Allt annat är från naturen avvikande och bör ej uppmuntras. Kontentan blir att det finns ingen som är könsneutral. Föreningen mellan man och kvinna ger en avkomma som, om den är frisk antingen är en flicka eller pojke. I naturen erbjuds inga genvägar och det måste man förr eller senare inse.
Hoppa till huvudinnehåll
