Lördagen den 19 november klockan 08:00, samlades en större grupp (även många barn i olika åldrar) ur Svenska motståndsrörelsen i Borlänge, för att deltaga på vildmarkskurs (överlevnad/bushcraft). Vildmarksinstruktören själv berättar.

När alla medlemmar från olika delar av vårt avlånga land hade samlats, ja då körde vi ut till slutet på en skogsbilväg. Vädret var mycket bra, blå himmel och sol hela dagen, och stämningen som vanligt på topp. Väl på plats hade vi genomgång och tittade på hur man kan tillverka sin egen utrustning. Vi gick bland annat igenom följande:

* Att använda olika naturmaterial till rep och snören, till exempel vidjor från björk och sälg eller delar av bark som man antingen skalar eller kokar.
* Att tillverka enkel skärbräda med snöre av granrot att hänga den i.
* Att använda glöd till att göra skedar/slevar eller kanoter/båtar.
* Att garva skin på stenåldersvis (använda djurets hjärna) och de verktyg man använder.
* Att slipa/bryna/strigla skärande verktyg. Vildmarkslivet och slöjdandet blir då också mycket roligare, och säkrare.
* Att skapa eld utan tändstickor/tändare.
* Att använda senor från djur till sytråd eller metrev.
* Att tillverka lim/klister av djurdelar och skosmörja av tjära, talg och bivax.
* Att tillverka behållare av djurblåsa.

Innan vi så började den korta vandringen till platsen för byggandet av skydd, kokgrop etc. så repeterade vi navigation med karta och kompass. När det var avklarat tog några av deltagarna ut kompassriktning, läste kartan och guidade alla oss andra till platsen.
Under vandringen tittade vi lite på navigation utan karta, kompass och GPS. Det är heller ingenting jag kan gå in på här, du måste komma och deltaga på kurserna. Ingen i Svenska motståndsrörelsen har hittills betalat en enda krona för utbildningarna och föreläsningarna. Det är bara en av många fördelar med att vara medlem i Svenska motståndsrörelsen. (För mer information kontakta Pär Sjögren: par.sjogren@patriot.nu)

Väl framme vid platsen för byggandet av skyddet, helt bestående av naturmaterial, delade jag gruppen i två. Den ena gruppen skulle bygga skyddet. Jag förklarade hur de skulle göra, lite annorlunda än det de flesta är van vid, eller läst om i svenska överlevnadsböcker. Det mest vanliga är att bland annat lägga granris eller liknande, direkt på marken. Taket/väggen byggs oftast ej så brant. Ofta byggs heller ej någon vägg på andra sidan elden som reflekterar värmen.

Min erfarenhet är bland annat att om man bygger upp själva sängen från marken med stockar och slanor, så fungerar det mycket bättre. Jag lägger en stock i fotändan och en i huvudändan. Sedan lägger jag två slanor över stockarna. Efter det lägger jag dit två stockar till, en i fotändan och en i huvudändan. Ovanpå detta lägger jag flera slanor tätt ihop. När alla slanor är på plats, ja då lägger jag dit granris eller liknande. Jag behöver då ej så mycket ris, till skillnad mot om jag lade riset direkt på marken. Nu har jag en normalhög säng, som också då är bekväm att sitta på och skyddar bra mot kylan från marken.

Sängen bygger jag oftast mellan två träd. Ovanför sängen, mellan de två träden, binder jag med granrötter, vidjor, rep av skinn eller annat naturmaterial, en slana. Deltagarna på denna kurs, använde granrötter att binda med. Mot denna slana, lutas nu flera slanor tätt ihop, i rätt så brant vinkel. Detta bland annat för att regnet ej ska tränga igenom, utan rinna av.

Ovanpå slanorna läggs nu mossa och ris. Du kan även lägga löv, älghud och annat material, det finns inga regler, bara det fungerar. För att taket/väggen ej ska läcka, måste man lägga på mossan och riset på ett speciellt sätt. Det tar jag dock ej upp nu.
Framför sängen gör du nu en stockeld, nying, eller självmatande eld. Bakom den bygger du en enkel väg, något som reflekterar värmen. Jag har mer än en gång övernattat i sådant skydd, utan sovsäck och liggunderlag, även när temperaturen har varit långt under nollan. Bygger man bara skyddet korrekt och har en bra eld, ja då har man det fint.

Ibland bygger jag ett likadant skydd mittemot det första skyddet, ser ut som ett A ungefär. Men det tar jag upp någon annan gång.
Mattias och övriga i gruppen byggde ett mycket bra skydd. Det var första gången de byggde ett sådant. Bra gjort!
Barnen hade det väldigt roligt i skyddet och njöt av komforten. Men det gjorde även vi vuxna.

Den andra gruppens uppgift var att bland annat konstruera en jordugn, kokgrop. De började med att samla ihop ved, bereda en eldplats och göra upp eld, utan tändstickor, stenar samlades också ihop och lades i elden. En grop grävdes sedan och slanor och mossa samlades in, för att använda som lock på ugnen.

Medan stenarna låg i elden och hettades upp, så lärde jag ut lite andra bra knep/tricks, som är bra, nyttiga och roliga att kunna. Bland annat hur man hänger kokkärl över elden och reglerar värmen. Allt gjort på några få minuter, med bara naturmaterial. Med denna enkla trefot, så spelar det ingen roll hur marken ser ut, eller om det är djup snö.

Självklart så tog vi paus då och då och fikade och umgicks. Ett mycket uppskattat inslag under våra pauser, var när Klas Lund undervisade kring kampen. Klas besitter en otrolig kunskap, han är väldigt påläst och alla lyssnade spänt, inklusive jag själv.
Efter att stenarna legat i elden ca 2,5 timme, var det så dags att lägga i kött, fisk, fågel, potatis, grönsaker, etc. i kokgropen. Men först kläddes botten med glödheta stenar. Ovanpå maten lades sedan flera glödheta stenar, innan slanorna lades tvärs över hålet. Ovanpå slanorna lades sedan mossan och sedan all jord. Det är viktigt att det ej läcker ut värme.

Medan maten tillagades i ugnen så lärde ut lite mera olika saker, bland annat då fällor och snaror. Fällan är effektiv, lätt att sätta upp och oerhört känslig. Storleken på fällan på bilden, duger att kanske fånga råttor. Så för att fånga lite större djur, som till exempel skogsfågel och räv. Ja, då använder jag en eller flera stockar, inte en sten så som på bilden. MYCKET viktigt dock att komma ihåg: Det är strängeligen förbjudet att använda dessa fällor i Sverige och övriga Norden. Dessa fällor användes E N D A S T i en överlevnadssituation.

Jag personligen tycker att man endast ska dräpa djur när det är absolut nödvändigt, ICKE i onödan. Inte gå ut och dräpa djur som träning.

Efter lite mer än två timmar, var det så dags att öppna ugnen, som Pär och hans grupp så fint hade gjort. Bra jobbat alla som deltog med det arbetet. Spänningen var stor när vi i mörkret tog av locket, och började plocka upp maten. Den goda lukten fyllde kvällsluften, vi var alla hungriga nu och såg fram mot en god måltid i goda vänners lag. Tillsammans satt vi nu där inne i vildmarken, i skenet av eld och stearinljus, och åt en mycket god måltid. Flera var nog förvånade över att maten var så god. Det kan vara svårt att förstå, att mat tillagad på stenåldersvis, är godare än på restaurang. Men så är det.

Att sitta där i vildmarken och äta och umgås, tillsammans med medlemmarna i Svenska motståndsrörelsen, människor som jag menar står över genomsnittet, ja det är verkligen väldigt trevligt och givande. Omgiven av människor som man vet att man kan lita på i alla väder och som alltid ställer upp. Människor med moral och etik. Människor som är trevliga och hyggliga. Atmosfären alltid god och man känner sig alltid välkommen. Ja, jag hoppas att alla får uppleva detta, åtminstone en gång i livet. Vi i Svenska motståndsrörelsen får uppleva detta hela tiden.

Till slut så var vi dock tvungna att bryta upp, timmen började bli sen. Den som med karta och kompass i mörkret, guidade oss tillbaka till bilarna, det var en 8-årig flicka, med lite hjälp och guidning av Pär Sjögren. Fantastiskt bra gjort av henne!
Trots att klockan var efter 23:00, när vi kom fram till bilarna, så satt flickan i en av bilarna och sjöng, medan vi vuxna rundade av. Man kunde inte annat än le. Klockan kvart över midnatt, steg jag själv innanför dörren och tog en dusch innan sängen. Det sista jag tänkte innan jag somnade var: Vilken perfekt dag, detta är vad livet handlar om, detta är livskvalité.

Film kommer under morgondagen.

  • Publicerad:
    2011-11-26 00:00