Den israeliska dagstidningen Haaretz går öppet ut och erkänner ”konspirationsteorier” om vilka som styr världens enda supermakt, USA.

Att kritisera judisk inflytande i världen kan vara svårt och den som gör blir oftast aldrig motbevisad utan istället anklagad för att vara en ”antisemit” eller ”konspirationsteoretiker”. Anklagelser om antisemitism var något som de två amerikanska professorerna Stephen Walt och John Mearsheimer fick erfara 2006 då de publicerade en forskarrapport som klarlade att en judisk (”proisraelisk”) lobby i huvudsak kontrollerar den amerikanska utrikespolitiken. Walt och Mearsheimer konstaterade att denna lobby påverkar USA:s utrikespolitik i en proisraelisk riktning genom att bland annat ge mångmiljonbidrag [läs: mutor] till exempelvis presidentkandidater och genom att ”manipulera media”.

Vad Walt och Mearsheimer kanske hade missat är att denna proisraeliska lobby inte behöver manipulera media utan att delar av den redan är media. Så ser förhållandena ut i hela västvärlden och även i Sverige är det två judiska familjer (Bonnier och Hjörne) som äger större delen av all media.

”Vem är elefanten och vem är myran? Vilken är supermakten och vilken är beskyddarstaten?”

I motsats till den censur som finns i västvärlden så kan man kosta på sig att vara mer öppen i denna fråga i just Israel. Inför måndagens möte mellan Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och USA:s president Barack Obama gick den israeliska dagstidningen Haaretz helt öppet ut med varningar om att Israel måste hejda sig i sina försök att ytterligare utöka sitt inflytande över USA. Haaretz skriver:

”En elefant och en myra kommer mötas i Washington på måndag för ett kritiskt möte. Men vänta, vem är elefanten och vem är myran? Vilken är supermakten och vilken är beskyddarstaten?

Ett nytt kapitel skrivs i historien om nationer. Aldrig tidigare har ett litet land dikterat en supermakt; aldrig tidigare har en syrsas kvittrande låtit som ett rytande; aldrig någonsin har elefanten kunnat liknas vid en myra – och vice versa. Ingen romersk provins vågade berätta för Julius Caesar vad han skulle göra, ingen stam vågade någonsin drömma om att tvinga Djingis Khan att handla i enlighet med ens egna stamintressen. Bara Israel gör detta. På måndag, när Barack Obama och Benjamin Netanyahu möts i Vita huset, kommer det att bli svårt att säga vem som är den verkliga ledaren i världen.”

Antisemitism? Inte alls. Snarare ett försök att få sina egna att besinna sig innan det är för sent – innan polletten faller ner hos människor och det väcker oväntade motreaktioner. Haaretz vet också allt för väl att man kan vara öppen med det egentligt rent absurda förhållandet att ett land vars befolkning inte ens överstiger Sveriges dikterar över världens enda supermakt. Det är tämligen riskfritt eftersom de kan lita på att sådana uttalanden inte förmedlas vidare av ”västerländsk” media, som ju ägs av stamfränder.

Låt oss lämna media för en stund för att se vad som händer just nu inom den amerikanska politiken och skapa oss en bredare bild över vem som är elefanten och myran. Det är ingen tillfällighet att Israels premiärminister besöker USA just nu. I nuvarande stund är ett antal av de mest högst uppsatta politikerna i USA, inklusive presidenten, inblandad i en slags tävling om vem som är mest lojal till Israel.

Barack Obama har nyligen avslutat en konferens med AIPAC, American Israel Public Affairs Committe, en proisraelisk lobbygrupp som av Walt och Mearsheimer utmålas såsom den mest inflytelserika av dem. Under sitt tal till AIPAC bedyrade Barack Obama sin lojalitet till Israel med löften som att “I have Israel’s back.” I samma skede pågår en valkampanj inom republikanerna där den kandidat som seglat fram som favorit till att bli republikanernas presidentkandidat, Mitt Romney, varit särskilt tydlig i sitt krypande inför Israel. Enligt Mitt Romney är ”banden mellan USA och Israel orubbliga”. Romney har utlovat att han under sina första 100 dagar som president ska förbereda ett anfall på Iran och han gör det därför tydligt för Israel att han är det kort som sionisterna borde satsa på.

AIPAC:s officiella video från konferensen.

Det kan i sammanhanget nämnas att förutom presidenten så deltog också de tre toppkandidaterna i det republikanska valet, Mitt Romney, Rick Santorum och Newt Gringrich på AIPAC-mötet. Alla anklagade den andra parten för att inte vara nog Israel-vänlig.

Det är i detta skede som Benjamin Netanyahu kommer till vita huset för att sätta press på Barack Obama. Antingen attackerar ni Iran eller så gör vi det, lyder budskapet. Detta försätter Barack Obama i en rävsax. Om han inte tillmötesgår diktaten så kommer han förlora den proisraeliska lobbyns ekonomiska, men också mediala, stöd och det blir svårt att sitta kvar vid ”makten”.

Vilka styr USA? Det finns nog med svar om man ser till Walt och Mearsheimers rapport, medias ägarförhållanden samt det faktum att presidentkandidater och presidenter tvingas besöka en judisk lobbygrupp för att bedyra sin fortsatta lojalitet till staten Israel.

Men vad händer när den omättliga makthunger och arrogans som kännetecknat sionisterna visar sig alltför stor? Haaretz fruktar denna utveckling:

”En dag, kanske även i det hjärntvättade Amerika, kan man börja ställa frågor: ett till krig? Är det rätt att sätta fler amerikanska soldater i fara för ett intresse som är mer israeliskt än amerikanskt?

[…] En dag kan repet gå av och hela saken skulle kunna explodera i ansiktet på det maktberusade Israel: Israel vet inte när det är dags att sluta, och det kan betala sig dyrt.”

Läs Haarets artikel: It’s just a matter of time before U.S. tires of Israel

  • Publicerad:
    2012-03-09 00:00