Ytterliggare elva kommuner ansluter sig nu till Borlänges upprop för ökad statlig ersättning till kommuner som tar emot mycket invandrare. Detta sker i form av en debattartikel i DN som 12 kommunalråd undertecknat.
I debattartikeln säger sig kommunalråden välkommna den ökade invandring som spås komma till följd av regeringens ändrade regler kring anhöriginvandring. ”Familjeåterförening utgör en viktig grund för flyktingars långsiktiga etablering i Sverige”, skriver politikerna.
Vad kommunalråden däremot inte välkommnar är de ökade kostnader som massinvandringen till deras kommuner för med sig. ”När det gäller kostnader för återföreningen så ersätts bara vissa delar av kommunens faktiska kostnader och kommunen ska också ta ansvar från år tre”, klagar man i debattartikeln. Konsekvenserna därav förklarar kommunalråden blir följande: ”Kommunerna kan tvingas till skattehöjningar, nedskärningar eller omprioriteringar och därmed ställa verksamheter emot varandra när pengarna inte räcker till allt.”
Somalier – en fruktad invandrargrupp
Kommunalråden beklagar sig också över att invandrare helt naturligt väljer att bosätta sig bland sina egna och vill istället att invandrare ska tvångsintegreras efter marknadens önskemål.
I artikeln framkommer också att det tar sju till tio år för den genomsnittlige invandraren att få ett jobb. För att råda bot på detta problem efterfrågar kommunalråden alltfler ”arbetsmarknadspolitiska insatser” riktade till invandrare, som politikerna kallar för ”nya svenskar”.
Kommunalråden efterfrågar också ändrade regler som ska utvidga statens ekonomiska ansvar för invandrare till att gälla över en längre tid. Även retroaktivt vill man att staten tar över det ekonomiska ansvaret för redan anlända personer som snart annars kommer belasta kommunernas budgetar.
Debattartikeln avslutas med några frågor riktade till Sveriges ansvariga ministrar. En fråga berör ökat stöd till kommuner som tar emot mycket flyktingar. En annan fråga handlar speciellt om somaliska flyktingar, en grupp som artikelförfattarna tydligen ser som extra problematisk. Ytterligare en fråga antyder att artikelförfattarna önskar att staten ska placera ut flyktingar även i kommuner som inte själva vill ta emot flyktingar. En fråga som sticker ut lite, och kanske även antyder något om artikelförfattarnas syn på vilken begåvningsnivå Sveriges ministrar ligger på, är:
”Är det ett rimligt antagande att en medelålders analfabet kan vara anställningsbar efter två år?”
Hoppa till huvudinnehåll
