Polisen: HMF svårt att avgöra
2024-11-14 19:55
Under Aktivistdagarna förra helgen höll Klas Lund ett föredrag där han bland annat analyserade två åsiktsinriktningar inom den nationella rörelsen samt resonerade kring filosofi, moral och nationalsocialism. Här kommer en sammanfattning av föredraget.
Klas Lund inledde föredraget genom att konstatera att åsiktsförtrycket, bland annat tack vare Internet, börjar brytas och att vi förmodligen befinner oss i början av en ny nationell våg:
”Det står ganska klart att kampen nästa år kommer att kännetecknas av ökad intensitet. Det är tydligt att vi nu är inne i, eller i början av, en nationell våg i Sverige. Alltfler människor reagerar mot den negativa utvecklingen i samhället och blir nationella. Systemets försök att med åsiktsterror tysta människor har till viss del brutits. Det är många människor som nu, särskilt på internet, uttrycker sina åsikter relativt fritt. Självklart ser fienden att många av dessa människor fortfarande gör det anonymt och har därför försökt stävja denna internetdebatt genom att försöka inskränka möjligheterna att vara anonym i kommentarsfält med mera. Detta drag från maktens sida har uppenbarligen inte fungerat. Och det är tydligt att alltfler vågar vara öppna med sina åsikter och att nationella och invandringskritiker har börjat dominera den såkallade debatten.”
Att hälla rätt bensin på elden
Lund förklarade därefter att den nationella rörelsen idag har mer resurser till sitt förfogande än tidigare och därför också är bättre på att ”hälla bensin på elden”, som han uttryckte det hela. Det är dock, enligt Lund, av yttersta vikt att man häller rätt ideologisk bensin på brasan som det nu vaknande folket utgör. Matar man elden med fel material blir slutresultatet inte det önskvärda.
Lund menade att när rörelsen växer och drar till sig stora mängder av nya anhängare finns det en risk för att rörelsen avradikaliseras, eftersom massan är reaktionär – inte radikal. Därför betonade Lund att rörelsen ska forma massan och inte tvärtom:
”För vi måste vara medvetna om att när massan börjar komma till rörelsen, så är de allra flesta som kommer inte idealister, utan motiverade av ekonomisk materialism och social problematik. Det är då också av högsta vikt att massan inte formar rörelsen, utan att rörelsen formar massan.”
”Blodet ska styra, inte guldet”
Den första åsiktsinriktningen Lund analyserade i sitt föredrag var libertarianismen, som de senaste åren har spridit sig från USA till Sverige. Lund konstaterade att libertarianism är en reaktion mot det samhällsförfall som också skapar egoism, individualism, bristande förtroende för andra människor och misstro mot staten i sig. Om libertarianismens individualism hade Lund följande att säga:
”Denna extrema individualism kan inte leda till något gott och den har mycket lite med nationalism att göra. En nation är ett kollektiv. Och det är viktigt att förstå att denna individualism också i förlängningen menar att en organisation som vår inte bör existera, då den bygger på begrepp som plikt, att dra sitt strå till stacken, att offra sig för kollektivet osv. […] Vi offrar av vår individuella frihet för att kämpa tillsammans i en organisation för att uppnå ett gemensamt mål. […] Individualismen fräter sönder det som håller oss samman, det som gör oss till en kämpande enhet.”
Mot libertarianismen och individualismen står den nationella socialismen, vars innebörd och betydelse föredragshållaren förklarade på följande vis:
”Vad socialism betyder för oss är att vi håller ihop, att vi hjälper varandra och samarbetar, att vi är solidariska och hyser tillit till varandra. Att vi ser rasen och nationen som något av mycket större värde än våra egna individuella personer. Det innebär också att vi inte bara har rättigheter utan också plikter gentemot det gemensamma. […] Men vi är först och främst nationella socialister för att det kan göra folket starkt igen. För att nationen genom nationell socialism kan mobilisera hela folket och använda alla resurser i den existentiella kampen.”
När Lund utvecklade att statens och folkets intressen bör vara överordnade marknadens rent kommersiella ekonomiska intressen sammanfattade han det hela med en väldigt kärnfull formulering:
”Blodet ska styra, inte guldet.”
Lund bemötte också påståendet att nationalsocialister genom sin socialism splittrar den nationella rörelsen. Lund sa bland annat följande som svar till det:
”Det är naturligtvis inte vi som splittrar genom att tala för folkgemenskap och solidaritet inom folket, utan splittringen står de människor för som representerar en ekonomisk grundsyn, egoism och klassintressen.”
Om nationalsocialistisk moral
Den andra inriktningen inom den nationella rörelsen som Lund bemötte var kristendomen. Lund fastslog först att oviktiga frågor – som till exempel vargfrågan – bör man som organisation inte ta ställning till, men att viktiga ideologiska frågor måste man däremot ta ställning till. Lund menade också att kristendomen är en sådan viktig fråga, då religionen påverkar folks sätt att se på sig själva och omvärlden.
Utifrån ett filosofiskt resonemang hämtat från filosofen Bertrand Russel kritiserade Lund kristendomen och fastslog därutöver att kristendomen på många sätt idag mest är en form av ”social teater” eller en ”kulturell och social fernissa”.
Därefter kom Lund än mer in på filosofi när han bemötte anklagelsen om att nationalsocialismen är nihilistisk, som bland annat ibland påstås av en del kristna. Lund sa om detta:
”Min egen erfarenhet är att många kristna innerst inne själva är nihilister, eftersom de tror att allt är tillåtet om deras gud inte finns – och att han inte finns – det tror de åtminstone hälften av tiden. Nietzsche å andra sidan, menade att nihilismen skulle kunna överbryggas och besegras av en ny människa. Att en ny människa skulle kunna skapa en ny stark moral. Lösningen på problemet med nihilismen och moralens förfall är inte att återgå till en död religionsform utan att det skapas en helt ny högre stående moral. Den moralen har sin grund i sanningen, i allvaret. Det är den nya nationalsocialistiska moralen, fast grundad på naturlagarna. Nationalsocialismen är därför inte nihilistisk. Den är en ny världsåskådning och moral och den möjliggör seger över nihilismen. Nationalsocialismen är bron över avgrunden som Nietzsche talade om.”
Lund knöt sedan an till Aktivistdagarnas tema och gick bland annat igenom ordet ”allvars” etymologiska ursprung, för att därefter yttra följande:
”Vår kamp är allvar och den är sann. Det finns ingen plats för bedrägeri, trams och hyckleri. Det finns ingen plats för illusioner eller spel för gallerierna.”
Avslutningsvis betonade Lund att det inte räcker med rätt idéer, utan att det även krävs ett korrekt agerande och ett förverkligande av alla bra idéer:
”Självklart är det så att det inte räcker att tjata om ideologi – som jag har gjort här. Rätt idéer är livsviktiga, och korrekta idéer är det enda som kan ge oss rätt riktning. Att agera utan en bakomliggande idé leder ingen vart. Rätt ordning måste vara idé, beslut, handling. Är tankarna bakom oklara kan det vara svårt att ta beslut, eller så tas det felaktiga beslut. Men det är inte konstruktivt att bara spotta fram idéer och att kritisera andras idéer. Idéerna måste existera i ett praktiskt sammanhang, exempelvis Motståndsrörelsens kamp. Först där, när de tillämpas, får de verklig mening. Och det spelar ingen roll hur mycket goda idéer vi har, om ingen är beredd att kämpa för dem, om ingen vågar riskera något för dem. Då är de meningslösa. Idéer saknar värde om de inte omsätts i praktiken. Nationalsocialismen är en levande idé så länge vi är beredda att kämpa för den. Och den bästa propagandan är att agera handfast och att växa. Om folk ser att vi är beredda att offra oss för vår idé kan de också förmås att tro att den är värdefull och har betydelse. Så bortom orden måste handlingen ta vid, annars är allt förgäves.”
Föredragets avslut möttes av rungande applåder.