ARKEOLOGI • Då arkeologer i skånska Hammar undersökte en våtmark på jakt efter fynd från bondestenåldern gjorde man ett överraskande fynd. Intill utgrävningen upptäckte man en vallomgärdad ritualplats, den första av sitt slag i Sverige.

I den skånska orten Hammar utanför Kristianstad har forskare arbetat med att undersöka resterna av en forntida våtmark. Vid denna har man gjort fynd från den tid som kallas ”bondestenåldern”, det vill säga brytningspunkten mellan jägar/samlar-kulturen till en mer bofast livsstil där man brukade jorden och födde upp djur. Arkeologerna har vid platsen hittat ett stort antal föremål. Bland annat har man hittat flintredskap, bearbetat horn och ben samt keramikkärl.

— Föremålen är mycket välbevarade vilket är extremt ovanligt, säger Magnus Artursson, projektledare på Arkeologerna, Statens historiska museer.

Man har även hittat en fiskekrok och sett tecken som tyder på att man hållit på med skinnberedning på platsen.

En upptäckt som arkeologerna inte alls hade väntat sig var att man hittat en inhägnad och möjligen vallomgärdad samlingsplats intill våtmarken. Man säger att denna inhägnad användes i rituellt syfte redan för 5000 år sedan.

Första i Sverige

— Det är helt unika neolitiska lämningar. Vi befinner oss i en offermiljö i en våtmark där vi hittat massiva mängder ben, flinta och keramik, nästan som ett medeltida kulturlager. Det är mycket ovanligt att hitta sådana lager i en våtmark i Sverige, säger Artursson.

Inhägnaden är en stor halvcirkelformad stenkonstruktion med upp till 1,5 meter djupa gropar som placerats på rad under stenarna. Här återfinns också stora mängder keramik, flinta och djurben. Offerplatsen är omkring 50 meter i diameter. Liknande offerplatser har hittats utomlands, men är den första av sitt slag i Sverige.

— Stenanläggningen var helt okänd för oss när vi började. Området har förmodligen varit en lokal samlingsplats, där man har hållit på med hantverk, ritualer och festat. Vi har även spår efter en träkonstruktion som går ut i våtmarken, som vi tror kan ha varit en spång eller brygga. Att man samlats på det här sättet för att festa och upprätthålla sociala nätverk under bondestenåldern är en vanlig företeelse, men att vi hittar sådana här spår efter det är helt unikt, kommenterar Artursson.

På grund av den oväntade ritualplatsen samt att man ser tecken på att det kan finnas mer att upptäcka har arkeologerna ansökt om ytterligare medel från Riksantikvarieämbetet för att fortsätta utgrävningarna.