”Rasistiska storbråk” bland elever i Älvsdalen
2024-11-15 12:20
Vladimir Putin vill ha ett mångkulturellt Ryssland. Han är vän av Israel och han har inte stoppat de judiska oligarkerna. Vad är det mer för myt som inte stämmer?
Vem är Vladimir Putin egentligen? Det är en fråga som behöver ställas och utredas. Denna gång presenteras fakta och mindre kända omständigheter, som att familjen Putin kan vara god för 130 miljarder dollar. En rysk nationalist menar att Putins utrikespolitiska utspel är ord utan handling och förklarar varför nationella ryssar deltar i protesterna mot Putin.
Putin och mångkulturen
Rysslands historia är mångkulturell och det gör Ryssland unikt till skillnad mot Europa som bygger på principen om etniskt homogena nationalstater. Så kan man kort sammanfatta ett utspel från Vladimir Putin nyligen. Finns det några frågetecken kvar?
Putins citat:
”Jag är högst övertygad om att försök att främja idén om att skapa en nationell rysk monoetnisk stat motsägs av vår tusenåriga historia. I själva verket är detta den kortaste vägen till förstörelsen av den ryska nationen och den ryska statsbildningen[…] ”
”Tron på att skapa en harmonisk utveckling av ett mångkulturellt samhälle baserar sig på vår kultur, historia och unika identitet.”
”Vi är ett multietniskt samhälle, men vi är ett folk. Det gör vårt land komplext och mångdimensionellt, vilket ger enorma möjligheter till utveckling på många områden. Men om ett multietniskt samhälle drabbas av baciller av nationalism, förlorar den sin styrka och stabilitet.”
Putin och judarna
Det blir svårt att hitta belägg för att Vladimir Putin skulle vara jagad av sionister. Vid ett besök på hemsidan för ”Jabotinsky International Center” som är ett judiskt övervakningsorgan så går det inte att ta miste på vitsorden om Vladimir Putin. Rekommenderad läsning är artikeln ”Vladimir Putin – has he fought political antisemitism in Russia?” Judiska ledare, oavsett om de är för eller mot Putin, är överens om att Putin har gjort ett bra jobb med att bekämpa fientlighet mot judar. Överabbinen Berel Lazar berömmer Vladimir Putin för hans insatser som gjort att man i det offentliga samtalet inte längre kan tala öppet om judar. Politiker i dagens Ryssland ”skulle inte riskera att inta antisemitiska eller så kallade antisionistiska ståndpunkter” och ”varje opartisk observatör bör erkänna Putins roll i detta”. Som president och premiärminister har Putin ”ägnat stort engagemang för behoven i vårt [judiska] samhälle och behandlat oss med en djup respekt”. Lazar har kallat Putin för den mest projudiska ledaren i rysk historia och ger exempel på Putins djupa beundran för Israel och Mossad, hans resa till en kibbutz och hans samverkan med det judiska samhället.
”Den mest projudiska ledaren i rysk historia”, Vladimir Putin, och hans vän överrabbinen Berel Lazar
Tidningen Haaretz spekulerar i Putins varma känslor för judarna och kallar honom förmodad filosemit:
”Hur kan vi förklara Puntins förmodade filosemitism? Vissa ser bakgrunden i hans barndom i St Petersburg, där han uppenbarligen hade en stor mängd judiska vänner, grannar och lärare[…] Till många judiska ledare som mött honom har han sagt att ett av de främsta misstagen i förhållningssätt av Sovjetunionens ledare var deras angrepp på judiska organisationer och kulturell verksamhet och den stora misstänksamheten med vilken de betraktade alla relationer mellan sovjetjudar och deras bröder i Israel och resten av världen.”
JTA, ”Det judiska folkets globala nyhetsservice”, (In Putin’s return, Russian Jews see stability):
”Även om Putineran inte har varit bra för demokratin i Ryssland så har judiskt liv i landet fortsatt att frodas. ”
Putin och oligarkerna
Under Boris Jeltsin hade rika rövarkapitalister, oligarker, tillskansat sig enorma rikedomar i kölvattnet av det raserade Sovjetiska imperiet. En florerande myt vill göra gällande att Vladimir Putin satte dessa oligarker på plats och därmed bröt med den ”judiska makten” som hunsat runt Jeltsin. Putins konflikter med judiska oligarker som Chodorkovskij, Berezovskij och Gusinskij handlade inte om någon maktkamp med judar. Konflikten bottnade i att oligarkerna hade finansierat ”politisk opposition” (kopplad till Putin-konkurrerande klanintressen) och mobiliserat Putinfientliga kampanjer via sina mediakanaler. Spelet förlorades. Chodorkovskij kastades i fängelse. Berezovskij och Gusinskij drevs mer eller mindre frivilligt i landsflykt. Om dessa judiska äventyrare skulle investerat smartare utan att hota Kreml så är det mindre självklart att Chodorkovskij skulle sitta bakom galler idag. Listan på rika personer i Ryssland från miljonär till oligark är ännu färgad med judiska namn. Roman Abramovich är en judisk oligark knuten till Putin och alltjämt verksam.
Den judiska oligarken Roman Abramovich är i full aktivitet 2012 utan att Kreml kröker ett hår på hans huvud. Ett exempel som motsäger myten om att Putin skulle ha stoppat oligarkerna.
Klanen Putin har parallellt med den politiska karriären klättrat ekonomiskt. Den brittiska tidningen The Sunday Times och den tjeckiska tidningen Lidové Noviny har beräknat att Putin och hans familj skulle ha tillgångar för 130 miljarder dollar. Dagens Industri hänvisar till en försiktigare uppskattning gjord av The Guardian: ”bara” 40 miljarder dollar. Dagens Industri skriver dock att ”utredare har pekat på att de flesta rika ryska tjänstemän gömmer sina verkliga inkomster via ett nätverk av konton utomlands, ofta i Schweiz eller Liechtenstein”.
Putin och utrikespolitiken
Visst kan man tycka att nyhetskanalen Russia Today ger bättre nyheter än CNN och att Ryssland kan framstå som mer föredömlig i utrikespolitiken än USA och Nato. Putin kritiserade de militära interventionerna mot Libyen och kallade dessa ”medeltida korståg”. Ryssland hanterar även Syrien annorlunda. Då kanske man vill dra slutsatsen att Putin är bra eller kanske ”lite bättre” än andra västliga ledare.
Men förklaringen kan vara en helt annan. Rysslands makthavare (och dess kriminella klaner) kanske inte tjänar på att stödja kaoset i Libyen. George Soros har inte alltid spelat jämt med oligarkerna i Ryssland. En rimlig gissning är att dessa globala rövarbaroner vill plocka så stora tårtbitar de kan och att en del av världspolitiken kan förklaras av vem som håller i tårtspaden.
Rysk nationalist:
– Putins hot och kritik är bara prat. Han hjälpte inte till i Serbien, han hjälpte inte i Libyen. Han har aldrig motarbetet Nato i praktiken. Det är ord utan handling där han vill plocka hem politiska poänger.
Putin och protesterna
Under helgen var det stora protester mot Vladimir Putin i Moskva och Sankt Petersburg. Ryska nationalister deltog i protesterna. Vid första anblick så kan det verka underligt att ryska nationalister deltar i protesterna mot Vladimir Putin. Detta skapade till en början debatt bland ryska nationella. Tanken på att gå i samma tåg som en ”Jeltsinliberal” var för många motbjudande. Det var en fråga om både ”princip” och taktik. Majoriteten nationella valde att ansluta i protesterna.
Ryska nationalister utnyttjar tillfället för att protestera mot Vladimir Putin. De går i samlat block med egna fanor.
Genom att delta i protesterna och synas bland allmänheten så kan kontaktytorna till allmänheten öka. Därmed undviker man att bli bortglömda och marginaliserade. Nationalisterna ser bättre chanser att vinna framgångar i ett politiskt kaos än i en stabil Putin-regim som regerar tio år till. De ryska nationalisterna deltar samtidigt som ett eget block med sina egna flaggor, de blandar sig inte med andra politiska grupper. Ibland uppstår bråk, fysiskt slagsmål direkt vid talarpodiet.
Rysk nationalist:
– Putins kriminella klaner och hans konkurrenter är båda fiender till oss. Det gamla Jeltsin-kompaniet är lika mycket fiender. Men just nu är det Putin som sitter vid makten. Och just nu är målet att få bort Putin till varje pris. Om vi inte tar tillfället nu så kan vår kamp gå förlorad. Om vi gör en analogi ur den ryska historien: vi behöver ett februari 1917, ett politiskt kaos. Då kan vi ta över makten i landet. Vi är den tredje makten. Nationalistiska vindar blåser nu, givetvis tänker vi inte lämna över makten till några liberaler.