DATASPEL • Det identitetspolitiska dataspelet Dustborn handlar om att använda ord för att besegra onda, konservativa män som förtrycker minoriteter. Det bekostades delvis av pengar från EU och norska staten.

Dataspelet Dustborn utspelar sig år 2030 i ett dystopiskt USA där president Samuel Ward som är en konservativ despot har förvandlat landet till en polisstat. Spelets huvudperson är den svarta kvinnan Pax som reser med sina vänner genom landet för att leverera ett paket. Målet är Kalifornien som nu är ett eget land med namnet The Pacific.

I sann identitetspolitisk anda är det de som tillhör en minoritetsgrupp som är det goda medan de onda som Pax måste besegra är vita, ofta manliga poliser. Hennes främsta vapen är ord då de har kraften att både skada och bygga upp. Pax kan också bli ”triggered” vilket är något positivt för det gör att orden får extra kraft när hon får ett utbrott och läxar upp folk.

Ragnar Tørnquist, den norske ägaren av Red Thread Games som skapat Dustborn, har sagt i intervjuer att teamet påverkades starkt av den politiska stämningen som rådde från sommaren 2016 och framåt. Utifrån det kan man misstänka att den onda presidenten är ett uttryck för Donald Trump och att samhället är det som de befarade att hans politik skulle skapa.

Dustborn släpptes den 20 augusti i år och då var det som mest 83 aktiva spelare inne samtidigt på Steam. Sedan dess har det bara blivit färre och enligt Video Games Insight har knappt 7500 kopior sålts. Dessutom har spelets sågats och hånats av recensenter online, vilket fick Red Thread Games att släppa ett uttalande om den våg av ”hat och hot” som de utsatts för.

Detta hade bara varit ännu ett i raden av misslyckade populärkulturella vänsterprojekt om det inte vore för att det delvis bekostats av skattemedel. EUs projekt Creative Europe bidrog med 1 700 000 kronor, statliga Norska Filminstitutet gav 15 126 000 kronor samt Viken Filmsenter, som får statligt stöd, 290 000 kronor för att se till att vänsterpolitisk propaganda når de som spelar dataspel.