Dagens datum 26 maj: Denna dag 1923 avrättades den tyske nationalhjälten, soldaten och frikårsaktivisten Albert Leo Schlageter.

Paßbild_Schlageters_aus_der_Zeit_des_RuhrkampfesAlbert Leo Schlageter föddes den 12 augusti år 1894 i Schönau im Schwarzwald. Lite är känt om hans tidiga liv, men han tjänade först som volontärarbetare i militären vid krigsutbrottet.

Han deltog i hårda strider i slagen vid Ypres 1915, Somme 1916 och Verdun. Han blev befordrad till löjtnant 1917, varpå han tog del i det tredje slaget vid Ypres. Under kriget kom han att förtjäna järnkorset av både första och andra graden.

Efter kriget blev han avskedad från armén, som så många andra, och blev därefter student. Han studerade statsvetenskap innan han återigen ägnade sig åt militär verksamhet genom att ansluta sig till de tyska frikårerna, Freikorps. Schlageter deltog bland annat i Kapp-kuppen, ett misslyckat statskuppförsök där monarkistiska och nationalistiska grupper inom Reichswehr och Freikorps försökte störta Weimarrepubliken.

Hans Freikorpsenhet deltog även i de silesiska upproren mellan 1919 och 1921. Troligtvis betyder detta att Schlageter deltog i det andra och tredje silesiska upproret, 1920 respektive 1921, där man slogs mot splittringen av den tyska nationen och den allierade ockupationen.

Albert Leo Schlageter

Albert Leo Schlageter

Vid slaget om Annaberg 1921 blev Schlageters Freikorpsenhet en del av NSDAP (Tyska Nationalsocialistiska Arbetarpartiet). Efter att Tyskland 1923 misslyckats med att fylla sin kvot av gratis leveranser av råvaror till Belgien och Frankrike, ockuperades Ruhrområdet av dessa länders arméer, vilka till skillnad från Tyskland ej hållit sina löften om nedrustning.

Tyskland stod alltså utan formellt försvar, men ockupationen kom att försvåras genom modiga insatser av bland annat Schlageter och den Freikorpsenhet han var ledare för. Gruppen ägnade sig bland annat åt att sabotera järnvägsspår för att omöjliggöra stölden av tyskt kol och trä. Man lyckades spåra ur ett antal tåg och orsaka ockupanterna stora finansiella förluster.

Den 7 april 1923 fick fransmännen nys om Schlageter genom förrädaren Walther Kadow, och Schlageter arresterades följande dag. Slutligen ställdes han inför militärdomstol den 7 maj och dömdes till döden. Domen verkställdes på morgonen den 26 maj, på Golzheimherheden nära Düsseldorf.

Efter sin dödsdom skrev han till sina föräldrar:

Från 1914 fram till idag har jag offrat hela min styrka i arbete för mitt tyska fosterland, på grund av kärlek och sann lojalitet. Där det fanns lidande drogs jag till det, för att hjälpa. Jag var ingen gängledare, utan genom tyst arbete försökte jag hjälpa mitt fädernesland. Jag begick ingen gemen brottslighet eller mord.

Målning över avrättningen av Schlageter.

Målning över avrättningen av Schlageter.

Kort efter Schlageters avrättning lyckades frikårsaktivister ta reda på vem den skyldige var. Walther Kadow var sannolikt en infiltratör och han var sedan tidigare ifrågasatt eftersom han i gruppen underminerat betydelsen av nationalismen och judefrågan. De som utförde avrättningen av Kadow var Rudolf Höss och Martin Bormann, båda två senare högt uppsatta nationalsocialister. För avrättningen dömdes Höss till tio års fängelse och Bormann till ett år. Det slutade dock med att Höss endast avtjänade fyra år av straffet.

Efter sin död kom Schlageter att hyllas som en frihetskämpe och en av NSDAP:s allra första (den tredje) martyrer. Han var under en tid den nationalsocialistiska rörelsens främsta martyr. Man bildade en förening till hans minne och denna förening reste sedermera (1931) ett monument över honom nära platsen där han avrättades, utanför Düsseldorf. Monumentet var ett gigantiskt kors bland stenringar.

Schlageter hedras 1930.

Schlageter hedras 1930.

Schlageter Denkmal i Düsseldorf.

Schlageter Denkmal i Düsseldorf.

Efter att nationalsocialisterna kommit till makten uppkallades bland annat en jakteskader efter honom i Luftwaffe, ett fartyg i Kriegsmarine samt två SA-grupper. Haus der Technik i Königsberg döptes om till Schlageterhaust, en militärbarack i Freiburg fick hans namn och en nybyggd stadsdel i Düsseldorf blev internationellt känd under utställningen ”Schaffendes Volk” genom namnet Schlageterstadt.

1933 skrev dramatikern och poeten Hanns Johst, en av Tredje rikets främsta konstnärer, pjäsen ”Schlageter”, ett heroiskt drama om Schlageters liv och dedikerad till Adolf Hitler. Från denna pjäs kommer de bevingade orden: ”När jag hör ordet ”kultur” så osäkrar jag min Browning!”

Det uppfördes även andra monument och han hyllades av det tyska folket ända fram till den påtvingade ”denazifieringen” efter andra världskrigets slut, då de allierade beslutade sig för att förstöra monumentet i Düsseldorf, bränna böcker samt på andra sätt försöka utplåna alla minnen av denna frihetshjälte.

Albert Leo Schlageter: Närvarande!


  • Publicerad:
    2018-05-26 00:00