INRIKES. Konsekvenserna av den bristfälliga svenska gränsbevakningen lyfts i en ledarartikel i Sörmlands Nyheter.

En ledare i Södermanlands Nyheter beskriver hur den obefintliga gränsbevakningen ger fritt spelrum för en typ av brottslighet som plågar svensk landsbygdsbefolkning men som negligeras av myndigheter.

Artikelförfattaren Tobias Samuelsson berättar inledningsvis om ett enligt honom typiskt fall, där tulltjänstemän misstänkte att fem fabriksnya entreprenadmaskiner på väg från Sverige var stöldgods. De kontaktade då polisen som anlände till platsen långt efter att fordonen lämnat Sverige.

Tullpersonal i Sverige har nämligen i praktiken endast rätt att själva ingripa om narkotika misstänks vara inblandat. Stöldligor främst från Östeuropa har därför insett det fördelaktiga med att ”anlända nära avgångstid” för färjan.

Inrikesminister Mikael Damberg föreslår nu att man ska ”utöka tullens befogenheter”. Detta gör han efter att ha tagit del av en rapport från Polisen, Tullverket och Kustbevakningen där ineffektiv gränsbevakning förklaras ha gjort Sverige till ett paradis för östeuropeiska stöldligor.

Samuelsson påminner dock om att redan år 2006 kom en statlig utredning till slutsatsen att svensk tull bör få lika omfattande befogenheter som finsk att ingripa mot utförsel av misstänkt stöldgods från landet men att detta inte ledde till någon reaktion från berörda myndigheter.

Svenska systemmedier har triumferande påpekat att antalet villainbrott minskade i Sverige under 2019. Men här måste, påminner artikelförfattaren, tilläggas att medan de utländska stöldligorna endast står för endast 50 procent av villainbrotten, så har de etablerat en ny sorts kriminalitet där de står för 90 procent av tillgreppen: Det är en kriminalitet ”som skoningslöst plundrar båtklubbar på båtmotorer; lantbrukare på maskiner, dyrbar teknisk utrustning och diesel; bilägare på värdefulla bildelar”.

Man har, fortsätter Samuelsson, räknat ut att denna typ av brottslighet omsätter två miljarder per år. Men, som framgår av resonemanget i artikeln, vad den orsakar i form av mänskligt lidande, företrädesvis för svensk landsbygdsbefolkning, är svårare att mäta.

Organisationen Företagarna har, visar ledarskribenten, gjort en undersökning där andelen medlemmar som anger att de har ”funderat på att lägga ner delar av eller hela företagets verksamhet till följd av brottslighet” var 50 procent större bland företagare i lands- och glesbygd än bland företagare i stadsmiljö.

Då polisen saknar resurser till, alternativt vägrar prioritera, såväl insatser för att stävja denna typ av brottslighet som insatser för att lösa brotten som begås, uppstår nu allt fler initiativ till lokal civil samverkan mot brott, menar Samuelsson. Han menar också att detta får allt fler att ifrågasätta den ”fria rörligheten” mellan EU-länder.

Källa:
Så här vittrar ett samhällskontrakt sönder

  • Publicerad:
    2020-03-08 22:50