Dagens datum 24 april: Denna dag återvänder den finlandssvenske polarfararen Nordenskiöld efter Vegaexpeditionen. Nordenskiöld hade funnit och genomseglat Nordostpassagen.
Dagens datum 17 juli: Denna dag 1932 inträffade en av Weimarrepublikens mest blodiga gatustrider efter att kommunister skjutit mot en folksamling i Altona, Hamburg.
Det som i tysk media kom att kallas för Altonaer Blutsonntag (Blodiga söndagen i Altona) startade när kommunister börjat beskjuta nationalsocialistiska demonstranter och eskalerade när polisen besvarade elden. Nationalsocialister, polismän och civila föll offer denna dag.
Den 28 juni 1932 lyftes ett marschförbud mot SA och SS och den nationalsocialistiska rörelsen kunde återigen röra sig på gatorna. NSDAP, som i slutet av juli, skulle bli Tysklands största parti med 37 procent av rösterna hade vid denna tid större delen av folket med sig. Men hade ännu kvar att besegra kommunisterna och utannonserade därför en demonstration i Hamburgs stadsdel Altona den 9 juli. Altona var ett högkvarter för kommunisterna och kallades för ”röda Altona” och ibland också ”lilla Moskva”. Det var också ett starkt fäste för nationalsocialisterna. 2000 SA-män från Altona och omkringliggande områden marscherade genom staden och blev positivt bemötta av stadsdelens invånare men utsatta för stenkastning av kommunister. På grund av det goda mottagandet från den stora majoriteten av stadsdelens invånare ville man marschera igen veckan efter. Demonstrationen godkändes av den socialdemokratiska polispresidenten Otto Eggerstedt, trots varningar från kommunistpartiet KPD.
Vid 13-tiden den 17 juli 1932 marscherade 7000 nationalsocialister under ledning av SA genom Altona. Kommunisterna hade samlat från stora delar av norra Tyskland och var även de många. Den här gången skulle de inte låta nationalsocialisterna nå ut till befolkningen. De hade beväpnat sig med gatustridsvapnen och gömt sig i gränder och innergårdar längs med SA:s marschrutt för att på så sätt kunna angripa demonstrationsdeltagarna. Polisen kontrollerade situationen inledningsvis och spärrade av gator för att undvika konfrontationer, men snart kom rapporter om mindre sammanstötningar. Stämningen var mycket hätsk och nationalsocialisterna och kommunisterna skrek på varandra.
Nationalsocialister marscherar i Altona.
Plötsligt brakade allt lös. Kommunistiska prickskyttar sköt mot folksamlingen från hustak och balkonger. Samtidigt rusade de kommunister som hade gömt sig fram ur gränderna och innergårdarna. Gatustriden spred sig och Altona var snart en ren krigszon. Massiva slagsmål utbröt. En ung pojke som gick längs med marschrutten sköts i nacken. Civilister sprang i panik för att söka skydd, liksom sårade polis- och brandmän. Två SA-män hade blivit dödligt sårade av beskjutningen. Efter att gatustriden varat i 30 minuter upplöstes SA:s demonstration och SA drog sig tillbaka för att ta hand om sina egna som hade sårats eller dödats av de väpnade kommunisterna.
Polisen var fortfarande kvar inne i Altona. Nu började kommunisterna skjuta mot polisen från sina hustak. Samtidigt reste de barrikader på gatan genom att välta spårvagnar. Polisen svarade med att skjuta varningsskott men då inte detta räckte började de själva besvara elden. Samtidigt genomsökte man husen och arresterade kommunister – sammanlagt ett hundratal. Flera skottlossningar ägde rum och vid 19-tiden ansåg polisen ordningen vara säkerställd. Då låg många människor på gatorna.
Polis rycker ut.
I slutändan blev 18 personer dödade och minst 60 skadade i det blodbad som kommunister och poliser utförde i Altona. Av dessa var tre nationalsocialister, en eller flera polismän men den stora majoriteten civila. I efterhand har polisen fått skulden för att ha dödat civila genom att ha tappat kontrollen och skjutit på allt som rört sig. Hur stor sanningshalten är i detta påstående kan diskuteras och många uppgifter är fortfarande oklara. Ett år efter den blodiga söndagen i Altona, kort efter att nationalsocialisterna tagit makten, åtalades 15 kommunister. Fyra av dessa dömdes till döden för inblandning i skjutningarna.
Tidig rapport dagen efter.
Två SA-män dödades under kravallerna. 29-årige SA-gruppledaren och servitören Heinrich Koch dödades av en kula i hjärtat och sedan i huvudet och lämnade två små barn bakom sig. 24-årige SA-mannen och kocken Peter Büddig sköts av en kula i ryggen och dog dagen därpå. Helene Winkler, medlem i den nationalsocialistiska kvinnoorganisationen NS-Frauenschaft, dödades av en kula på väg hem från demonstrationen. Dessa tre hyllades senare som martyrer i Tredje riket.
Martyrerna i Altona: Peter Büddig, Helene Winkler, Heinrich Koch.
Hoppa till huvudinnehåll
