Hoppa till huvudinnehållKD-topp gav släkting politiska uppdrag
2024-11-07 20:35
Mordet på Ernst vom Rath
Dagens datum 7 november: Denna dag 1938 sköt den polsk-judiske invandraren Herschel Grynzspan ihjäl legationsrådet Ernst vom Rath vid den tyska ambassaden i Paris.
Der ewige Jude
Dagens datum 28 november: Denna dag år 1940 hade filmen Der ewige Jude premiär. Dokumentärfilmen räknas som en av de mest antisemitiska filmerna.
När andra världskriget hade brutit ut producerades flera filmer i Tyskland som på olika sätt gick till hårt angrepp på den judiska befolkningen i världen. En av dessa filmer var Der ewige Jude (Den evige juden). Der ewige Jude hade premiär den 28 november 1940 och hade genren av en dokumentärfilm. Filmskaparen Fritz Hippler producerade filmen under ett års tid med stöd från Joseph Goebbels.
Judar från ghetto i Polen.
Två månader tidigare samma år hade Jud Süss premiär som också räknas till en av de mest antisemitiska filmerna. Till skillnad från Jud Süss som var en dramafilm med en sublim judefientlig inriktning var Der ewige Jude mer konfrontativ och direkt utformad. Den illustrerar judarnas historia, religion och liv med olika framställningar. Bland annat går det att se bilder på judar i Polens ghetton tillsammans med Harry Giese som berättarröst:
– Kampanjen i Polen gav oss möjligheten att lära känna det judiska folket, berättar Giese i början av filmen.
Det judiska livet målas upp med mindre smickrande beskrivningar som att judarna väljer att leva i smutsiga bostäder. Bilderna från ghettot visar hur judarna köpslår på torget och sägs illustrera judarnas karaktäristiska lynne. Bakgrunden till att judarna lever i ghetton och till stor del hänger sig åt handel och spekulation förklaras med att det är judarna själva som valt detta. Judiska religiösa påbud citeras om hur judarna ska behandla icke-judar. Filmen förklarar med olika exempel att konventioner som gäller gentemot den egna judiska gruppen kan vara motsatt när det gäller relationen till icke-judar.
En annan illustration av judarna i filmen är animerade kartor som visar hur judarna spridit sig genom historien. Det förklaras kortfattat att judarna blev illa sedda i olika länder och vilka samhällsfaktorer som tillät judarna att sprida sig. Bland annat förklaras att de moderna idéerna om människors jämlikhet bidrog till att judarna kunde etablera sig ännu lättare runt om i världen.
Judarnas samhällspåverkan gestaltas i filmen med exempel på så kallad urartad konst, film och musik. Bland annat visas utdrag ur olika filmer som judar ska ha producerat, däribland en film från 1920-talet som sägs framställa en barnamördare ur ett sympatiperspektiv.
Olika siffror anges för hur representationen av judar inom vissa yrken ska vara särskilt dominerande. Judar som anses tongivande inom olika områden räknas upp. En tonvikt läggs på bankirfamiljen Rothchilds historia. Polemik förs fram mot politiska motståndare och utländska politiker av judiskt ursprung.
Mot slutet av filmen visas bilder på hur djur avlivas med kosherslakt där tittaren varnas för starka bilder. Efteråt ställer filmen fram en kontrast där NSDAP:s politik för djurskydd och förbud mot denna djurhantering poängteras.
Den 30 januari 1939 höll Adolf Hitler ett tal som kan ses i filmen. Hitler som går till angrepp mot judarna säger bland annat:
– Judarna måste vänja sig vid idén om att bedriva en respektabel, konstruktiv livsföring som andra folk, för om inte så kommer de möta problem som de aldrig kunnat drömma om.
Delar ur talet med Hitler klipptes bort vilket sätter filmen i sitt aktuella sammanhang. En utebliven passage där bolsjevism omnämndes i originaltalet kan ses mot bakgrund av Molotov-Ribbentrop-pakten när filmen hade premiär. Just då var det av vikt att inte reta upp Sovjetunionen.
Efter krigsslutet dömdes Fritz Hippler till två års fängelse. Hippler har i efterhand försökt nedtona sin egen roll i filmskapandet och istället framhållit att Joseph Goebbels varit den drivande bakom filmen.
Animerade kartor i Der ewige Jude visar hur judarna spridit sig i världen.