POESI. Jörgen Kromann efter en promenad i Stockholm.

shutterstock_190581593-640x293

Jag promenerade nyligen på Stockholms gator…

…jag gick i mina drömmars stad, men det jag såg gjorde mig enbart ledsen och inte alls glad.

Det var en mörk mardröm jag skådade på trottoarer och torg, som fyllde mitt hjärta med bitterhet och sorg.

För det kryllade av tiotusentals andra, där jag förr bland svenskar brukade vandra,

då var Sverige svenskt och landet stolt och fritt, och länder tillhörde folken och just Sverige var mitt,

då fanns stoltheten och modet i var mans bröst, och kvinnorna värnades när äckel hade lust,

då kanske livet stundom var hårt, men aldrig någonsin så svårt,

som i dessa tider då svensken blivit slav, och dagligen lider all helvetets kval,

när det egna landet plundras och sugs ut, och folket minskar och börjar ta slut,

då finns inte tid att blicka bakåt mer, då måste vi ändra på det vi nu ser,

då duger ingen tvekan och ingen pardon, för vi är svenskar och inga hjon,

så res er nu med knutna nävar, så att både makt och parasiter bävar!

Håll samman och gör landet fritt, ta tillbaka det som är mitt och ditt!

Låt sanningen ljuda på gator och torg, låt hundratusenden, ja miljoner, svenskar bilda en mänsklig borg!

För en sak står fullständigt klart, nu behövs både kraft och fart.

Ju fler vi blir som vågar ta strid, desto fortare får vi åter trygghet och frid.

Jag har gjort mitt val och många med mig, vi tänker vinna och aldrig någonsin försvinna!

den 12 november är måttet rågat, det kommer att eka länge där vi har tågat…

Är du med eller emot, valet är ditt!

/Jörgen Kromann


  • Publicerad:
    2016-10-20 23:20