UTRIKES. Både Grekland och Turkiet tillhör Nato. Konflikten med den militärt mäktiga grannen i öster leder nu till storsatsningar på Greklands egen militär.

T v krigsfartyg, t h Turkiets naturresursletande fartyg Oruc Reis. Bilder/kollage: Η μυστική αληθινή αλήθεια.

Grekland ska utveckla sin militära industri. Konflikterna med det starka Natolandet Turkiet har trappats upp under Turkiets ledare Recep Tayyip Erdoğan.

Spänningarna mellan de båda Natoländerna har på senare tid hastigt intensifierats. Mycket av spänningarna beror på rättigheterna för olje- och gasprospekteringsrättigheter i östra Medelhavet.

Den nuvarande tvisten eskalerade när Turkiet skickade sitt seismiska forskningsfartyg Oruc Reis eskorterat av krigsfartyg för att leta efter olje- och naturgasfyndigheter i ett område mellan Cypern och den grekiska ön Kreta som Aten hävdar äganderätten till.

Grekland skickade sina egna krigsfartyg till området och satte sina väpnade styrkor i beredskap.

— Den turkiska ledningen uttrycker nästan dagligen hot om krig och gör provocerande uttalanden mot Grekland, säger den grekiska regeringens talesman Stelios Petsas.

— Vi svarar med politisk, diplomatisk och operativ beredskap, fast beslutna att göra allt som krävs för att skydda våra suveräna rättigheter, fortsätter Pestas.

På lördag kommer Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis under sitt årliga tal om landets ekonomiska planer att skulle tillkännage detaljer om planerna på att stärka landets militär.

Förra veckan beslutade Grekland om 2,5 miljarder euro i en obligationsemission avsedd för att öka landets militära utgifter och samla in pengar till företag som drabbats ekonomiskt av coronakrisen.

Pengarna kan bland annat komma att användas för att köpa in fransktillverkade stridsflygplan av typen Rafale och minst en fransk fregatt.

Premiärministern ska också träffa Frankrikes president Emmanuel Macron nu på torsdag vid sidan om ett möte som ska hållas på Korsika för EU:s Medelhavsländer.

Hotar Grekland och EU
På måndagen kallade beskrev Erdoğan Greklands väpnade styrkor ”förfallna” och han uppmanade Aten att ”söka en dialog” med Turkiet. Han kritiserade också EU, som har backat upp den egna EU-medlemmen Grekland i tvisten.

— Jag råder dem som, i stället för att samtala med oss och uppvisar trots med sina förfallna militära styrkor, att noggrant inspektera våra diplomatiska ansträngningar och militära operationer under de senaste fyra åren, sade Erdoğan efter ett möte med sin regering.

— Turkiet kommer att fortsätta att följa en beslutsam och aktiv politik i östra Medelhavet, sade Erdoğan också.

I lördags varnade Erdoğan Grekland för att inleda samtal om motstridiga territoriella anspråk i östra Medelhavsområdet ”eller ta konsekvenserna”.

— De kommer antingen att förstå politikens och diplomatins språk, eller förstå genom smärtsamma erfarenheter ute på [slag-]fältet, sade Erdoğan.

På måndagen träffade en högt uppsatt Natotjänsteman Turkiets försvarsminister Hulusi Akar och höga militära tjänstemän i Ankara, och diskuterade dödläget samt ett Natoinitiativ som syftade till att undvika risken för olyckor mellan de två allierade.

Greklands utrikesminister Nikos Dendias säger att Turkiet är det enda landet i regionen ”som hotar sina grannar med krig när dessa vill utöva sina lagliga rättigheter, i uppenbar strid med FN-stadgan”.

Dendias tillade att Turkiet ”har ett tydligt val: Dialog utan hot, eller sanktioner.”

Grekland och Turkiet har varit nära krig tre gånger sedan mitten av 1970-talet. Det ena av dessa tillfällen uppstod över prospekteringsrättigheter av naturresurser i Egeiska havet.

Turkiet har allt oftare under senare år hotat Europa med sin egen politik, och bland annat utövat utpressning mot överstaten som aldrig velat släppa in Turkiet i den Europeiska Unionen.

På senare tid har Turkiet anfallit Europa med demografisk krigföring genom att släppa ut rasfrämlingar från tredje världen till Europa – en krigföring som i varierande grad välkomnas av asyl- och invandringsvurmande röster inom EU. EU:s migrations- och inrikeskommissionär Ylva Johansson (S), som 2016 lovade att Sverige skulle ta in fler så kallade ”flyktingar” än någonsin.

Från sin post inom EU-kommissionen kom Johansson Erdoğan till undsättning när han kallade Europa för ”nazistiskt” som inte ville ta emot de rasfrämlingar han skickade in i Europa, och som själva vill skapa sig ett rikare liv här. Det är ”flyktingarnas” rättighet att söka asyl inom EU, oavsett vilket land de kommer ifrån, anser Johansson.

• Publicerad:
  2020-09-08 16:30

Kategoriserat som:
• Nyheter & Journalistik
• Världen
• EU
• Grekland
• Militärt
• Naturresurser
• Turkiet